Forskningsrapporter fåglar och fladdermöss

Rapporten ger en bild av kunskapsläget fram till 2017 vad gäller vindkraft, fåglar och fladdermöss. Förutom att sammanställa internationell forskning har forskarna även granskat de svenska kontrollprogram som genomförs för att följa upp vindkraftparker i drift. Analysen visar att kontroll- och uppföljningsprogrammen behöver bli bättre överlag. Författarna föreslår riktlinjer för hur bland annat inventeringar bör utföras och standardiseras. Rapporten innehåller fördjupade resonemang om vetenskapligt grundade skyddsavstånd, särskilt för örnar. För fladdermöss visar forskningens att vindkraft generellt är ett större problem än vad som var känt 2011, då den tidigare syntesrapporten skrevs. Samtidigt finns i dag mer kunskap om hur man med relativt enkla åtgärder kan begränsa skadorna för fladdermöss.

Rapportförfattare: Jens Rydell, Lunds universitet, Richard Ottvall, Lunds universitet, Stefan Pettersson, Enviro Planning Göteborg, Martin Green, Lunds universitet. Rapportnummerr 6740 (2017)  

Vindkraftens påverkan på fåglar och fladdermöss – Uppdaterad syntesrapport 2017

Huvudförfattare är Martin Green och Jens Rydell från Lunds universitet. Forskarna har gjort en sammantagen bedömning av forskning som bedrivits inom Vindval samt forskning från Europa och USA. Med planering och kunskap går det att minimera riskerna för fåglar och fladdermöss kring vindkraftverk. Rapportnummer 6467 (2011).  

Vindkraftens effekter på fåglar och fladdermöss

Detaljstudier visade att örnarna flög högre i närheten av vindkraftverk än utanför parken, men de verkar fortsätta att använda området efter etablering av vindkraft. Författare: Navinder J Singh, SLU Umeå, Tim Hipkiss, SLU Umeå och Enviroplanning AB, Frauke Ecke, SLU Umeå samt SLU Uppsala, och Birger Hörnfeldt, SLU Umeå. Rapportnummer 6734 (2017): 

Betydelsen av kungsörnars hemområden, biotopval och rörelser  - etapp 2

The Swedish Golden Eagle Project (www.goldeneaglesweden.com)

Författare: Tim Hipkiss, Frauke Ecke, Holger Dettki, Edward Moss, Carolin Sandgren och Birger Hörnfeldt, samtliga verksamma vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU). Rapportnummer 6589 (2013).

Kungsörnars påverkan vid vindkraftsetablering Hemområden, biotopval och rörelser

Författare: Ulla Falkdalen, Lars Falkdalen Lindahl och Torgeir Nygård. Rapportnummer 6574 (2013).

Fågelundersökning vid Storruns vindkraftanläggning, Jämtland

Författare: Jan Pettersson, JP Fågelvind AB. Rapportnummer 6589 (2011).

Småfåglars och sjöfåglars nattflygning ut Utgrundens havsbaserade vindkraftpark

Forskarna har studerat hur fåglar ser vindkraftverk, flyghöjd och beteenden över öppet hav och fladdermusförekomst i kustnära områden. Författare: Anders Odén, Uppsala universitet och Olle Håstad, University of Bristol. Rapportnummer 5467 (2007).

Havbaserad vindenergi ur ett fågelperspektiv, kraftverkens synlighet för fågelögat

Redovisning av småfåglar och sjöfåglars flyghöjder och beteenden vid flyttning till havs dagtid, vid nedsatt sikt och på natten. En studie före vindkraftsetablering. Författare: Jan Pettersson, JP Fågelvind AB. Rapportnummer 5568 (2006).

Flyttande små- och sjöfåglar

I studien görs ett försök att förstå vilken påverkan en vindkraftsutbyggnad kan förväntas få på Sveriges örnpopulationer, och hur denna påverkan kan kompenseras för. Tillgängliga sammanställningar för kungsörn pekar på att vindkraften står för mindre än 2 procent av den totala mortaliteten, och överträffas vida av tågkollisioner (37 procent), eldöd och ledningsdöd (sammanlagt 26 procent) samt naturliga dödsorsaker (sammanlagt 15,6 procent). Mönstret pekar rent allmänt på en potential att kompensera för en eventuell ökad vindkraftsdödlighet genom att minska andra risker som örnarna är utsatta för. Projektledare: Jan Olof Helldin, Calluna.

Forskarna  har undersökt hur insekter påverkas av vindkraftverkens hinderbelysning och färg. Resultaten visar att ansamlingen av insekter kan minska om lampan är tänd kortare tid per minut än nuvarande blinkregim. De LED-lampor som testades lockade till sig fler insekter. Dagens färgsammansättning på hinderbelysning anses vara bra. Rapporten diskuterar även vad färgsättningen på vindkraftverkens torn har för betydelse när det gäller anlockning av insekter. Huvudförfattare är Jonas Victorsson, SLU. Länk till rapport 6847 (2020).

Insekters attraktion till färger och hinderbelysning på vindkraftverk

Studien visar ett tydligt samband mellan vindhastighet och förekomst av insekter, och även ett samband mellan insektsförekomst och aktivitet av fladdermöss. Fladdermusaktiviteten minskade när temperaturen var under 10 grader och vindhastigheten högre än 12 m/s. Det fanns dock en stor variation både när det gäller fladdermusaktivitet och förekomst av insekter. Studien genomfördes vid ett vindkraftverk i Småland under sommar och höst 2017 och 2018. Huvudförfattare: Johnny de Jong, Centrum för biologisk mångfald, SLU. (Rapportnr 6902, 2019). 

Aktivitet av fladdermöss och insekter vid ett vindkraftverk

Författarnas slutsats är att den direkta effekten från vindkraft på de båda arterna antagligen är liten. Negativa effekter kan dock uppstå sekundärt genom att fladdermössens livsmiljö förstörs, exempelvis om tillfartsvägar öppnar tidigare intakta skogsområden för skogsbruk.

Skogsbruket har avgörande betydelse för såväl barbastellen i södra Sverige som nordfladdermusen i norr. Därför rekommenderar forskarna att naturvårdsinsatser bör koncentreras på att skydda skog med naturskogsliknande kvalitéer som utgör fladdermössens livsmiljö.
Författare: Jens Rydell, Lunds universitet, Stefan Pettersson,Enviroplanning AB och Martin Green, Lunds universitet. Länk till rapport 6827 (2018): 

Nordfladdermus och barbastell – hänsyn vid etablering och drift av vindkraftverk 

Redovisning av förekomsten av fladdermus i Kalmarsund hösten 2005, samt metoder för att studera fladdermöss över hav. Författare: Ingemar Ahlén, SLU, Lothar Bach, Hans J Baggöe samt Jan Pettersson, JP Fågelvind AB. Rapportnummer 5748 (sv) 6413 (en), (2007).

Fladdermöss och havsbaserade vindkraftverk studerade i södra Skandinavien