Vindkraftens påverkan på fåglar och fladdermöss

Förutom att utvärdera effekten av driftreglering kommer forskarna också att finjustera utförandet av skyddsåtgärden. Projektets syfte är också att ta reda på hur stor dödligheten är av fåglar och fladdermöss vid vindkraftverk i skogsmiljö.

Målet är att få fram kunskap som kan underlätta beslut om när driftreglering ska användas och hur den ska utformas, hur kontrollprogram bör utformas samt generell kunskap om hur stor dödligheten av fåglar och fladdermöss är vid vindkraftverk i skogsmiljö. Eftersök av döda djur ska göras med tränade hundar. Studien kommer genomföras vid 13 vindparker i fyra regioner i Götaland och Svealand.

Vindkraft i skogsmiljö – dödlighet av fåglar och fladdermöss (pdf)

Projektledare: Martin Green, Lunds universitet
Projekttid: 1 juni 2021–1 december 2023
Projektbudget: 4 593 000 kr
Granskningsprocessen pågår. 

Projektet har samarbetat med ett femårigt forskningsprogram som drivs av Forest Research Institute of Baden-Württemberg (Tyskland)och University of Natural Resources and Life Sciences (Österrike). Målet är att värdera riskerna för den i Centraleuropa hotade tjädern, kopplat till vindkraft. Det svenska projektet har märkt och inventerat tjäder i områden i Sverige där vindkraft är aktuell och baseras på data från ett skogslandskap där tjädern inte är hotad. Projektet har finansierats av Vindval och av Naturvårdsverket. Slutrapporten finns på engelska och i en svensk översättning. 

Författare: Henrik Andrén, SLU, Julia Taubmann, University of Freiburg, Wildlife Ecology and Management and FVA-Wildlife Institute, Forest Research Institute of BadenWürttemberg, Joy Coppes, FVA-Wildlife Institute, Forest Research Institute of BadenWürttemberg, Germany.

Slutrapport: Capercaillie and Wind Energy – An international research project

Slutrapport: Tjäder och vindkraft – ett internationellt forskningsprojekt

Användarblad: Tjäder och vindkraft (pdf)

Presentation av forskningsprojektet Tjäder och vindkraft, som genomförts av SLU och är ett samarbete med ett forskningsprogram i Tyskland och Österrike. Från konferensen Vindkraftsforskning i fokus, oktober 2020.

Att undvika att etablera vindkraftverk på platser med höga risker för fåglar, är det främsta sättet att minska negativ påverkan på fåglar från vindkraft. Det gäller i regel särskilt fågelrika platser, speciellt sådana som används under häckning, övervintring eller rastning under flyttningen.

Platser med naturliga koncentrationer av stora rovfåglar, direkt anslutning till kända boplatser av örnar eller andra känsliga stora rovfåglar, är också riskmiljöer. Skyddsavstånd, zoner där inga vindkraftverk bör byggas, är ett sätt att minska riskerna för hotade arter med förhöjd risk att förolyckas eller att störas av vindkraftverk. 

Den uppdaterade syntesrapporten om vindkraftens påverkan på fåglar och fladdermöss publicerades 2017. Förutom att sammanställa internationell forskning har forskarna även granskat de svenska kontrollprogram som genomförs för att följa upp vindkraftparker i drift.

Vindkraftens påverkan på fåglar och fladdermöss – uppdaterad syntesrapport 2017

Faktabladen bygger på syntesrapporten:

Faktablad: Fåglar och vindkraft – olika arter olika risker (pdf)

Faktablad: Fåglar och vindkraft – om avstånd (pdf)

Vindkraft är generellt ett större problem för fladdermöss än för fåglar. Fler fladdermöss dödas, och dödligheten koncentreras till några få arter som riskerar att påverkas kraftigt. Samtidigt finns möjligheter att med ganska enkla åtgärder begränsa skadorna för fladdermössen.

Det finns antagligen flera anledningar till att vindkraftverk dödar fladdermöss. En förklaring är att kraftverken lockar till sig insekter. Flera av Vindvals rapporter har därför studerat såväl fladdermöss som insekter.

Faktabladet bygger på syntesrapporten:

Fladdermöss och vindkraft (pdf)

Här redovisas olika rättsfall från Mark- och miljööverdomstolen som kan vara vägledande vid prövning av vindkraftsärenden. I flera av rättsfallen hänvisas till Vindvals forskning. 

Rättsfall om vindkraft, fåglar och fladdermöss (energimyndigheten.se)

Projektet har haft som mål att undersöka om insekter attraheras till vindkraftverk och om dessa förekomster i sin tur attraherar insektsätande fladdermöss och fåglar, såsom nattskärra, tornseglare och svalor. I projektet har ingått radarstudier av antal och flyghöjder hos insekter, fladdermöss och fåglar under flyttningstiden, samt  följningar av insektsätande tornseglares flyghöjder under  häckningstid och flyttning. Forskarna har vi använt ny teknik som bygger på optical remote sensing (lidar) som gör det möjligt att  klassificera och uppskatta antalet insekter, fladdermöss och fåglar i närheten av vindkraftverk.

Projektledare har varit Susanne Åkesson vid biologiska institutionen, Lunds universitet.

Vetenskaplig publicering från projektet (2020):

A Scheimpflug lidar used to observe insect swarming at a wind turbine (ScienceDirect.com)

Projektdeltagaren Jens Rydell avled hastigt under arbetets gång och flera analyser har därför inte kunnat färdigställas.

Slutrapporten går att ladda ner från Energimyndighetens projektdatabas