Vindkraftens påverkan på fåglar och fladdermöss

Projektet omfattar 15 vindparker, fördelade på sex delområden från Skåne till södra Norrland. Resultaten visar på stor skillnad mellan olika delar av landet. I region 1 (Skåne, Blekinge och Kalmar län) motsvarade den uppskattade dödligheten ett medianvärde av cirka sex fladdermöss per oreglerat verk och säsong. 

Utifrån resultaten föreslår forskargruppen att vindkraftverk i skogsmiljöer i region 1 ska driftregleras, det vill säga att verken får stå stilla när det blåser mindre än 6 m/s, och temperaturen är över 14 grader. Under dessa förhållanden löper fladdermössen störst risk att förolyckas. Driftreglering, eller stoppreglering är redan i dag en vanlig skyddsåtgärd i områden med många skyddsvärda fladdermusarter.

För resterande undersökta regioner i Sverige är dödligheten avsevärt lägre, mindre än en död fladdermus per verk och år. Aktiviteten av fladdermöss är också lägre, visade de ultraljudsinspelningar som forskarna gjort.

-Därför har vi ingen generell rekommendation om driftreglering i övriga delar av landet, bara i region 1. Och detta gäller skogsmiljöer i de regioner som vi har undersökt, vi säger inget om exempelvis om Mälardalen, jordbrukslandskap eller kustmiljöer, säger Stefan Pettersson, doktor i ekologi, huvudförfattare till rapporten.

Dödligheten av fåglar i skogslandskap har i region 1 beräknats till 1,1 individer per oreglerat vindkraftverk och månad. För resterande undersökta regioner är tendensen att dödligheten är lägre, även om skillnaderna inte är statistiskt säkra.

-Studien visar att fågeldödligheten i skogsmiljö är liten totalt sett. Förvånande var att tornseglare dominerade bland funna kadaver. Det var ny kunskap som kunde inhämtas tack vare hundarna med deras högre effektivitet att hitta kadaver. Tornseglarna har blivit väsentligt färre i Sverige och även om vet att minskningen inte förklaras av vindkraftsutbyggnaden är vindkraftsdödlighet något vi behöver titta närmare på. I dagsläget finns ingen rimlig skyddsåtgärd som kan användas för att reducera riskerna för tornseglare vid vindkraftverk, säger Richard Ottvall.  

Författare: Stefan Pettersson (Eidolon Ekologi AB), Marcus Elfström (EnviroPlanning AB), Johan Eklöf (EnviroPlanning AB), Richard Ottvall (Lunds universitet & Ottvall Consulting AB).

Slutrapport: Vindkraft i skogsmiljö - beräknad dödlighet hos fåglar och fladdermöss 

Forskarna har erhållit medel för en förlängning av studien med en säsong som omfattar framför allt region 1 men även verk i region 2, med syftet att genomföra en statistiskt väl underbyggd studie som kan visa att en driftreglering även fungerar i Sverige. Resultaten planerar att presenteras i början av 2025 i en kompletterande rapport.

Projektet har samarbetat med ett femårigt forskningsprogram som drivs av Forest Research Institute of Baden-Württemberg (Tyskland)och University of Natural Resources and Life Sciences (Österrike). Målet är att värdera riskerna för den i Centraleuropa hotade tjädern, kopplat till vindkraft. Det svenska projektet har märkt och inventerat tjäder i områden i Sverige där vindkraft är aktuell och baseras på data från ett skogslandskap där tjädern inte är hotad. Projektet har finansierats av Vindval och av Naturvårdsverket. Slutrapporten finns på engelska och i en svensk översättning. 

Författare: Henrik Andrén, SLU, Julia Taubmann, University of Freiburg, Wildlife Ecology and Management and FVA-Wildlife Institute, Forest Research Institute of BadenWürttemberg, Joy Coppes, FVA-Wildlife Institute, Forest Research Institute of BadenWürttemberg, Germany.

Slutrapport: Capercaillie and Wind Energy – An international research project

Slutrapport: Tjäder och vindkraft – ett internationellt forskningsprojekt

Användarblad: Tjäder och vindkraft (pdf)

Presentation av forskningsprojektet Tjäder och vindkraft, som genomförts av SLU och är ett samarbete med ett forskningsprogram i Tyskland och Österrike. Från konferensen Vindkraftsforskning i fokus, oktober 2020.

Att undvika att etablera vindkraftverk på platser med höga risker för fåglar, är det främsta sättet att minska negativ påverkan på fåglar från vindkraft. Det gäller i regel särskilt fågelrika platser, speciellt sådana som används under häckning, övervintring eller rastning under flyttningen.

Platser med naturliga koncentrationer av stora rovfåglar, direkt anslutning till kända boplatser av örnar eller andra känsliga stora rovfåglar, är också riskmiljöer. Skyddsavstånd, zoner där inga vindkraftverk bör byggas, är ett sätt att minska riskerna för hotade arter med förhöjd risk att förolyckas eller att störas av vindkraftverk. 

Den uppdaterade syntesrapporten om vindkraftens påverkan på fåglar och fladdermöss publicerades 2017. Förutom att sammanställa internationell forskning har forskarna även granskat de svenska kontrollprogram som genomförs för att följa upp vindkraftparker i drift.

Vindkraftens påverkan på fåglar och fladdermöss – uppdaterad syntesrapport 2017

Faktabladen bygger på syntesrapporten:

Faktablad: Fåglar och vindkraft – olika arter olika risker (pdf)

Faktablad: Fåglar och vindkraft – om avstånd (pdf)

Vindkraft är generellt ett större problem för fladdermöss än för fåglar. Fler fladdermöss dödas, och dödligheten koncentreras till några få arter som riskerar att påverkas kraftigt. Samtidigt finns möjligheter att med ganska enkla åtgärder begränsa skadorna för fladdermössen.

Det finns antagligen flera anledningar till att vindkraftverk dödar fladdermöss. En förklaring är att kraftverken lockar till sig insekter. Flera av Vindvals rapporter har därför studerat såväl fladdermöss som insekter.

Faktabladet bygger på syntesrapporten:

Fladdermöss och vindkraft (pdf)

Här redovisas olika rättsfall från Mark- och miljööverdomstolen som kan vara vägledande vid prövning av vindkraftsärenden. I flera av rättsfallen hänvisas till Vindvals forskning. 

Rättsfall om vindkraft, fåglar och fladdermöss (energimyndigheten.se)

Projektet har haft som mål att undersöka om insekter attraheras till vindkraftverk och om dessa förekomster i sin tur attraherar insektsätande fladdermöss och fåglar, såsom nattskärra, tornseglare och svalor. I projektet har ingått radarstudier av antal och flyghöjder hos insekter, fladdermöss och fåglar under flyttningstiden, samt  följningar av insektsätande tornseglares flyghöjder under  häckningstid och flyttning. Forskarna har vi använt ny teknik som bygger på optical remote sensing (lidar) som gör det möjligt att  klassificera och uppskatta antalet insekter, fladdermöss och fåglar i närheten av vindkraftverk.

Projektledare har varit Susanne Åkesson vid biologiska institutionen, Lunds universitet.

Vetenskaplig publicering från projektet (2020):

A Scheimpflug lidar used to observe insect swarming at a wind turbine (ScienceDirect.com)

Projektdeltagaren Jens Rydell avled hastigt under arbetets gång och flera analyser har därför inte kunnat färdigställas.

Slutrapporten går att ladda ner från Energimyndighetens projektdatabas