Forskningsrapporter Däggdjur på land
Vindval publicerade 2012 en syntesrapport med svenska och internationell forskning och däggdjur på land. Vindkraftens påverkar på renar och rennäring har studerats i flera projekt.
Vindkraft och renar – en kunskapssammanställning
I Sverige och Norge har det genomförts flera studier om vindkraft, ren och renskötsel. Resultaten från studierna skiljer sig delvis åt. I Vindvalrapporten ”Vindkraft och renar – en kunskapssammanställning”, förklarar forskarna varför. Rapporten sammanfattar elva olika undersökningar som har studerat effekter av vindkraft och kraftledningar på renar. Rapportförfattare än Olav Strand, NINA (Norsk institutt for naturforskning), Jonathan E. Colman och Sindre Eftestøl, Oslo universitet, Per Sandström och Anna Skarin vid SLU samt Jørn Thomassen, NINA.
Rapporten publicerades först i NINA:s rapportserie ”Vindkraft og reinsdyr – en kunnskapssyntese”. Vindvalrapporten är en översättning, (Rapportnummer 6799, 2018).
Vindkraft och renar – en kunskapssammanställning
Populärvetenskaplig sammanfattning som bygger på rapporten:
Renar och vindkraft: Elva studier om vindkraft och renskötsel (pdf 680 kB)
Syntesrapport – Vindkraftens effekter på landlevande däggdjur
Syntesprojektets forskare har sammanställt och analyserat nationell och internationell forskning om vindkraftens påverkan på landlevande däggdjur. Stora däggdjur kan blir störda av människans aktiviteter och reagera på samma sätt som om de vore hotade. Tillfartsvägar till vindkraftverken gör att tillgängligheten för friluftsliv, jakt och nöjestrafik ökar.
Vindkraften kan också ha en positiv betydelse för arter som gynnas av att landskapet öppnas upp av nya vägar och uppställningsplatser. Ett fåtal studier på klövvilt, ren och stora rovdjur under konstruktionsfasen antyder att dessa djur tillfälligt kan undvika vindparker.
Det finns stora kunskapsluckor när det gäller hur landlevande däggdjur påverkas av utbyggnaden av vindkraft. Författarna anser att det behövs bättre uppföljning av de förändringar som vindkraftetablering kan innebära för framförallt vilda djur och ren. Det är viktigt att de eventuella kumulativa effekterna av vindkraften beaktas, eftersom dessa kan leda till konsekvenser på populationsnivå. Projektledare: Jan Olof Helldin, SLU. Rapportnummer 6499 (2012).
Studie från anläggningen av två vindkraftparker i Malå sameby
Studien beskriver hur renar påverkas under byggfasen av vindkraftetablering och omfattade området kring två mindre vindkraftsparker som byggdes i Malå. Slutsatsen blev att renarna undvek området kring vindkraftsparkerna under själva byggtiden. Författare: Anna Skarin, SLU, med flera. Rapportnummer 6564 (2013).
Studie från anläggningen av två vindkraftparker i Malå sameby
Spillningsinventering
En metodbeskrivning av datainsamling och analys för att studera renens habitatval i relation till vindkraftutbyggnader. Författare: Anna Skarin och Maria Hörnell-Willebrand. Rapportnummer 6459 (2011).
Kumulativa effekter av exploateringar på renskötseln
Rapporten innehåller en fallstudie med Vilhelmina norra sameby, som visar en omfattande förlust av betesområde historiskt sett. I projektet ingick även en deltagande policyanalys med bidrag från tjänstemän vid olika myndigheter. Syftet var att identifiera förslag på åtgärder för att förbättra hänsynen till kumulativa effekter i tillståndsprocesserna. Författare: Rasmus Kløcker Larsen (SEI), med flera. Rapportnummer 6722 (2016). Rapporten är en del i projektet ”Hur påverkar vindkraft i driftsfas renarnas val av betesområde - konsekvenser för renen och den samiska renskötseln”.
Kumulativa effekter av exploateringar på renskötseln – vad behöver göras inom tillståndsprocesser
Avslutat projekt
Hur påverkar vindkraft i driftsfas renarnas val av betesområde – konsekvenser för renen och den samiska renskötseln
Hur renar och deras val av betesområden påverkas av vindkraftverk under driftfasen har studerats av forskare från Sveriges lantbruksuniversitet, SLU. Projektledare: Anna Skarin. Slutrapporten för projektet finns i Energimyndighetens projektdatabas. Rapporten har, sedan den lämnades till Vindval, delvis omarbetats och förtydligats. Rapporten publicerades 2016 i SLU:s rapportserie: