Vindkraftens påverkan på däggdjur på land
Renar och renskötsel påverkas negativt av vindkraftsetableringar. Det är dock stora variationer i omfattningen och typen av påverkan. Bilden är komplex, visar två nya forskningsrapporter.
De två forskningsprojekten om vindkraftens påverkan på renens vinter- och sommarbete har genomförts av forskare vid SLU respektive Universitetet i Oslo. Analyserna är baserade på GPS-data i kombination med kunskap från renskötare. Resultaten visar att påverkan från vindkraft varierar mellan studieområden, årstider och med väderförhållanden. Många faktorer växelverkar, vilket ger en komplex bild.
Renar, renskötsel och vindkraft – vinter- och barmarksbete
I närheten av vindkraftsanläggningarna Mullberg och Glötesvålen i Tåssåsen och Mittådalen samebyar visar resultaten på sämre betesro för renarna. Även skogsbruk, rovdjur och annan markanvändning påverkar renarnas betesval och betesro. Ett problem för renskötseln är att vindkraft alltid etableras i höglänta områden. Dessa är speciellt viktiga under dåliga snöförhållanden, vilka blivit vanligare med klimatförändringarna. I Malå sameby visade analyserna på en stor variation i påverkan under barmarkssäsongerna. Renarna undvek anläggningarna under kalvnings- och höstperioden, men fortsatte nyttja höglänta områden under sommaren.
Forskningen har genomförts i nära samarbete med representanter för renskötseln, med allt ifrån val av studieområden till insamling och analys av data.
Författare: Anna Skarin, SLU (projektledare), Per Sandström, SLU, Bernardo Brandão Niebuhr Dos Santos, SLU, Moudud Alam, Högskolan i Dalarna, Sven Adler, SLU.
Slutrapport: Renar, renskötsel och vindkraft – vinter- och barmarksbete
Markkonflikt mellan vindkraft och renskötsel
Forskarna vid Universitet i Oslo har undersökt effekterna av vindkraftverk och kraftledningar på renar i tre norska renbetesdistrikt, Fosen, Rákkonjárga, och Ildgruben. Resultaten visar att vindkraftsetableringar har negativ påverkan på renens val av betesområde på såväl landskapsskala som regional skala i både vinter- och sommarbetesområden. Det finns dock undantag. Slutsatserna om påverkan i Norge är fortfarande behäftade med osäkerheter eftersom det endast finns data för ett till två år, antingen före eller efter utbyggnaden, samtidigt som det är naturliga variationer mellan olika år, i renarnas användning av betesområden.
Även studierna i Norge har genomförts i samarbete med representanter för renskötseln.
Författare: Sindre Eftestøl, Diress Tsegaye Alemu, Norges miljø- og biovitenskapelige universitet (NMBU), Kjetil Flydal, Jonathan E Colman (projektledare), NMBU. Samtliga författare är verksamma vid universitetet i Oslo.
Vindvalrapporten är en översättning av slutrapporten ”Arealkonflikt mellom vindkraftverk, tilhørende infrastruktur og reindrift”.
Webbinarium om renskötsel och vindbruk
Resultat från de två Vindvalprojekten presenterades vid ett webbinarium den 13 oktober 2021, arrangerat av vindkraftskurs.se, Uppsala universitet Campus Gotland.
Till inspelat webbinarium om renskötsel och vindbruk (vindkraftskurs.se)
Vindkraft och renskötsel i tillståndsprövningen
Rennäringen och samernas markrättigheter utgör ett intresse som har stor betydelse vid prövningen av tillstånd till vindkraft i de sex nordligaste länen, skriver Jan Darpö i forskningsrapporten ”Artskydd och beslutsprocesser” (Naturvårdsverket rapport 7009, 2021). Rapporten är finansierad av Naturvårdsverkets miljöforskningsanslag.
Enligt författaren visar rättsutvecklingen från 2014 till 2018 att samernas ställning har stärkts genom åren. I början betraktades konflikten som en avvägning mellan olika riksintressen där energiproduktionen gavs företräde. Under senare år har Mark- och miljööverdomstolen betonat skyddet av rennäringen och samernas ställning som urfolk som skyddas genom våra internationella förpliktelser. Enligt Jan Darpö ligger detta i linje med den allmänna rättsutvecklingen mot ett starkare skydd av samernas markrättigheter och han konstaterar att rättsläget i dag är ett helt annat än för tio år sedan.
Att hänsynen till rennäringen har ökat i senare avgöranden jämfört med tidigare avgöranden, framgår också av den så kallade Rättsfallslistan. Där redovisas rättsfall från Mark- och miljööverdomstolen som kan vara vägledande vid prövning av vindkraftsärenden.
Rättsfall om vindkraft, rennäring och samernas markrättigheter (energimyndigheten.se)