Rödrävens ekologi i kulturlandskapet

Rödräven har en central roll i de skandinaviska ekosystemen och mycket tyder på att rödräven ökar både i antal och utbredning. I detta skandinaviska samarbetsprojekt studeras rödrävens ekologi.

Youtube video

I filmen berättar Göran Spong, viltforskare vid Sveriges lantbruksuniversitet och ansvarig för rävforskningsprojektet, om varför det är viktigt att förstå rävens rörelsemönster.

Räven har länge varit ett av de rovdjur som det har forskats minst om och man vet i dag betydligt mer om de större, ofta hotade, rovdjuren än om räv. Men sett till vilka arter som påverkar barrskogslandskapet har rödräven ett stort inflytande.

Rödräven påverkar ekosystemen på flera sätt: den är en effektiv predator på småvilt, men den sprider även sjukdomar. När rödrävarna blir fler påverkas inte bara deras bytesdjur utan också hotade arter som fjällräv.

Studien om rävens rörelsemönster publicerades i december 2018:

Long-distace dispersal in red foxes Vulpes vulpes revealed by GPS tracking (extern webbplats)

Om forskningsprojektet

Forskningsprojektet Rödrävens ekologi i kulturlandskapet tittar bland annat på hur räven nyttjar landskapet och hur den sprider sig. Med GPS-sändare får man en tydlig bild av hur rävarna rör sig. Det har visat sig att de rör sig över större geografiska områden än vad man tidigare vetat om – och dessutom snabbare. Den kunskapen kommer bland annat till användning när forskarna försöker förstå hur parasiter som exempelvis dvärgbandmask sprids.

Man har också sett att rävarna har ett spatiellt minne, den kommer ihåg var den har varit och kan värdera det.

Även om variationen mellan olika individer är stor så visar det sig att många rävar vandrar mellan sex och 30 mil i snabb takt, utan att stanna några längre stunder på vägen. Nu vill forskarna ta reda på om det är social struktur eller andra faktorer som påverkar och får rävarna att ge sig iväg.

Finansiering

Projektet finansieras ur Viltvårdsfonden med 700 000 kronor i anslag för 2019 och 500 000 för 2020.

Pågår

2018–2020

Kontakt

Göran Spong, SLU
goran.spong@slu.se

Forskningssekreterare Anders Lundvall
anders.lundvall@naturvardsverket.se

Forskningskommunikatör Elin Viksten
elin.viksten@naturvardsverket.se

Hitta vidare