Motåtgärder kronviltets Cervus elaphus barkskalning

I takt med kronviltets utbredning ökar kostsamma skador på grund av barkskalning, framförallt av rödgran. Projektet ska kartlägga faktorer som påverkar barkskalning samt samla information om metoder för att motverka skador. Målet är att göra en kunskapssammanställning som kan fungera som vägledning för skogsbruk och jägare.

Kronvilt, Cervus elaphus, kan orsaka allvarliga och kostsamma skador genom att skala bark på träd, särskilt utsatt är rödgran, Picea abies. Barkskalning är omfattande i Europa och Skåne, men med ökande populationer av kronvilt i nästan samtliga län i Sverige kommer denna typ av skada att bli vanligare även här. Vanligen försöker man minska skador orsakade av hjortvilt genom att minska populationstätheten. Dock kan högre tätheter vara önskvärt ur jakt- , rekreations eller bevarandesynpunkt. Dessutom verkar sambandet mellan populationstätheter och skadenivåer vara svagt och en ökad avskjutning löser inte alltid skadeproblem. Därmed finns ett stort behov av alternativa motåtgärder.

Studien ska söka och samla information om faktorer som påverkar barkskalning av kronvilt, samt om metoder som kan motverka den typen av skada. Projektet ska bland annat resultera i ett förvaltningskompendium för vägledning åt skogsbruk, skogsägare och jägare.