Skrämselåtgärder: Rovdjurssignaler för att skrämma hjortvilt
Det här forskningsprojektet har som målsättning att utveckla nya verktyg för att hantera interaktioner mellan människa och hjortdjur genom att använda artificiella signaler från rovdjur och människor.
Hjortar är nyckelarter i ekosystem och skapar på olika sätt förutsättningar för allt vilt genom att till exempel beta och trampa i skogens undervegetation och sprida frön och omfördela näringsämnen i landskapet. Hjortdjuren är också en jaktlig resurs för kött och rekreation. Samtidigt kan de orsaka skador på skogsplanteringar och i jordbruksmarker och därmed ligga till grund för konflikter mellan olika intressen i samhället.
En rad förvaltningsverktyg som till exempel jakt, stängsel och utfodring används för att hantera interaktioner mellan människa och hjortdjur, med olika förtjänster och brister. Det här forskningsprojektet har som målsättning att utveckla nya sådana verktyg genom att använda artificiella signaler från rovdjur och människor.
I första hand ska man utvärdera om det går att minska de områden som hjortdjuren rör sig i, genom att exponera dem för artificiella signaler från rovdjur som gör dem rädda (visuellt, ljud och lukt). I andra hand är syftet att testa om det är möjligt att förhindra att hjortdjur och människor kommer i nära kontakt med varandra genom att utsätta djuren för tidigare nämnda signaler, och därigenom minska risken att hjortdjur skadar produktionsskogar och grödor.
Som ett första steg har projektet beviljats medel för en systematisk kunskapssammanställning till stöd för förvaltningen. Den kan också ligga till grund för hur ett fullskaligt projekt ska kunna utformas och genomföras.
Fullständig titel
Minskade konflikter mellan människor och hjortvilt genom ökad upplevd predationsrisk – ändrad sensorisk miljö som förvaltningsåtgärd
Finansiering
Projektet finansieras ur Viltvårdsfonden med 500 000 kronor i anslag för 2022.
Pågår
2022
Projektansvarig
Juan Ignacio Ramirez, Umeå universitet
juan.ramirez@umu.se
Kontaktperson på Naturvårdsverket
Anders Lundvall, forskningssekreterare
anders.lundvall@naturvardsverket.se
Elin Viksten, forskningskommunikatör
elin.viksten@naturvardsverket.se
Hitta vidare
- Hjortdjurens näringsbalans
- Hur påverkas näringen i skogens bärris av skogsskötsel, klimat och klövvilt?
- Klövvilt under förändring: ekoinformatik för förvaltning av ekologiska samhällen
- Beyond moose: Ekologi och flerartsförvaltning av svenska klövdjurssamhällen
- Sambandet mellan fästingar, fästingburna sjukdomar och vilt
- Hur näringsekologi kan påvisa samband mellan älgens hälsa och landskapets foder