Sambandet mellan fästingar, fästingburna sjukdomar och vilt
Forskningsprojekt för att ta fram verktyg för att bättre förebygga och hindra spridning av fästingburna sjukdomar.
Fästingburna sjukdomar har ökat markant. Projektet vill ta fram verktyg för att bättre förebygga och hindra spridning av dessa sjukdomar, bland annat genom att undersöka samband mellan fästingar, sjukdomsspridning och olika vilda däggdjur.
Antalet fästingburna sjukdomar – exempelvis borrelia, fästingöverförd hjärnhinneinflammation (TBE) och fästingfeber (anaplasma) – har ökat markant i Sverige och stora delar av Europa. Projektets mål är att tillhandahålla verktyg för att bättre förebygga, kontrollera och hindra överföring och spridning av dessa sjukdomar.
Orsaker bakom fästingburna sjukdomar
Fästingarnas utbredning och antal har också ökat. Klimatförändringar kan vara en förklaring, men det kan också hänga ihop med antalet djur som fästingar suger blod på. Orsakssambanden mellan ett ökat antal fästingar och de fästingburna sjukdomarna är dock fortfarande oklara. En teori har varit att det är förekomsten av vilda däggdjur, särskilt rådjur, som gynnar antalet fästingar, och det har föreslagits en minskning av antalet hjortdjur i Sverige. Därför behöver man nu undersöka vad som faktiskt driver förändringen i fästingförekomst och vilka konsekvenser detta har för såväl människor som djur.
Studien kommer att genomföras i två olika områden, det ena med mycket få rådjur (Grimsö), det andra med många (Bogesund). Studien genomförs genom ett samarbete mellan forskare vid SLU, Linköpings universitet, SVA och SMI. Målet är att belysa hur framtida förekomst av fästingburna sjukdomar i Sverige beror på hur olika vilda däggdjursstammar förändras, för att därmed skapa bättre möjligheter för kunskapsbaserade förvaltningsbeslut.
Fullständig titel
Sambandet mellan fästingar, fästingburna sjukdomar och vilt.
Finansiering
Satsningen finansieras ur Viltvårdsfonden (Diarienummer 802-0277-13). Sammanlagt 3 500 000 kronor i anslag.
Pågår
2014–2018, har fått anslag ur Viltvårdsfonden till och med 2016 och därefter förlängts med EU-medel.
Kontaktpersoner
Petter Kjellander, SLU Grimsö
petter.kjellander@slu.se
Forskningssekreterare Anders Lundvall
anders.lundvall@naturvardsverket.se
Forskningskommunikatör Elin Viksten
elin.viksten@naturvardsverket.se
Hitta vidare
- Hjortdjurens näringsbalans
- Skrämselåtgärder: Rovdjurssignaler för att skrämma hjortvilt
- Hur påverkas näringen i skogens bärris av skogsskötsel, klimat och klövvilt?
- Klövvilt under förändring: ekoinformatik för förvaltning av ekologiska samhällen
- Beyond moose: Ekologi och flerartsförvaltning av svenska klövdjurssamhällen
- Hur näringsekologi kan påvisa samband mellan älgens hälsa och landskapets foder