Hur näringsekologi kan påvisa samband mellan älgens hälsa och landskapets foder

Ett forskningsprojekt som genom att kombinera viltekologi, veterinärmedicin, GIS och skogsskötsel ska öka kunskaperna om stödutfodringens effekt på älgarnas hälsa.

Många älgpopulationer i södra Skandinavien tycks ha fått en försämrad reproduktionsförmåga. Genom att kombinera viltekologi, veterinärmedicin, GIS och skogsskötsel ska kunskaperna om stödutfodringens effekt på älgarnas hälsa öka. Ett mål är att förbättra foderdiagnoserna som ligger till grund för jaktkvotering.

Hur påverkas älgarna av stödutfodring?

Skötseln av Sveriges produktionsskogar och viltstammar präglas av två ofta motstridiga önskningar: att hålla nere betesskador i ung skog och att behålla en hög populationstäthet av klövvilt. Den nya adaptiva älgförvaltningen i Sverige utformades för att hitta en balans mellan dessa intressen.

Ett hinder är bristen på kunskap om hur tillgången till unga träd och stödfoder påverkar djurens betesmönster, hälsa och reproduktion. För att nå denna kunskap ska vi utnyttja nya framgångsrika metoder inom näringsekologin när vi tvärvetenskapligt förenar viltekologi, veterinärmedicin, GIS och skogsskötsel.

Statistiken tyder på en försämring av reproduktionsframgången hos många älgpopulationer i södra Skandinavien. Vi tror att en förklaring är ett undermåligt näringstillstånd på grund av skötseln av födoresurserna: dels direkt genom stödutfordring, dels indirekt genom hög konkurrens om naturligt bete inom och mellan klövviltsarterna. Vår datainsamling involverar ett omfattande samarbete med jägare i Götaland där prov gällande maginnehåll, hälsa och reproduktion tas från skjutna älgar. Resultatet sätts i relation till kvantitet och kvalitet av naturligt bete och stödutfordringar.

Ett mål är att förbättra de foderdiagnoser som ligger till grund för jaktkvoteringen i dag och generellt sett hjälpa utvecklingen av en integrerad skogs- och viltskötsel.

Fullständig titel

Hur näringsekologi kan påvisa samband mellan älgens hälsa och landskapets foder.

Finansiering

Satsningen finansieras ur Viltvårdsfonden (Diarienummer 802-0274-13). Sammanlagt 2 350 000 kronor i anslag.

Pågår

2014–2016. Projektet är nu avslutat, slutrapport är inlämnad och kommer att publiceras under 2019.

Mer information

Kontaktpersoner

Annika Felton, SLU Alnarp
annika.felton@slu.se

Forskningssekreterare Anders Lundvall
anders.lundvall@naturvardsverket.se

Forskningskommunikatör Elin Viksten
elin.viksten@naturvardsverket.se

Hitta vidare