Forskning om afrikansk svinpest

Dödligheten för vildsvin som drabbas av afrikansk svinpest (ASF) är hög och sjukdomsutbrott och bekämpningsåtgärder ger stora negativa effekter på vildsvinspopulationen, för jägare och jaktförvaltning samt för samhälle och ekonomi. Bekämpningen av ASF i Arvika i september 2023 verkar vara en av få framgångsrika sjukdomsbekämpningar i Europa. Alla orsaker till det goda resultatet är inte kända och det är heller inte känt hur utbrottet skulle ha utvecklats om andra restriktioner och åtgärder hade genomförts, eller hur ett framtida utbrott på en annan plats skulle kunna utvecklas. I forskningsprojektet ska erfarenheter och data från det pågående utbrottet i Fagersta användas för att generera ny kunskap. Projektet är ett samarbete mellan flera discipliner och med flera olika partner. Några av de olika forskningsfrågorna är vilka faktorer som påverkade utbrottsepidemiologin, hur ser de samhälleliga och ekonomiska effekterna av utbrott och åtgärder ut och hur kan nya sjukdomsutbrott upptäckas så tidigt som möjligt. Forskarna vill bland annat ta reda på hur framtida sjukdomsutbrott kan hanteras för att den socioskonomiska påverkan ska bli så liten som möjligt, utan att sjukdomsspridningen ökra. Några av metoderna som används är intervjustudier, kost-nytta-analyser och kartläggning av befintliga system för medborgarforskning och viltrapportering, för att förstå ur dessa kan utvecklas.

Förbättrad hantering av framtida utbrott av afrikansk svinpest genom multidisciplinärt partnerskap och lärande

Projektet finansieras ur Viltvårdsfonden med totalt 8 421 000 kronor i anslag för 2024-2026.

2024-2026

Erika Chenais, Statens veterinärmedicinska anstalt

erika.chenais@sva.se

Anders Lundvall, forskningssekreterare,

anders.lundvall@naturvardsverket.se

Elin Viksten, forskningskommunikatör,

elin.viksten@naturvardsverket.se

Forskningsprojektet ska undersöka vilka lärdomar det går att dra av utbrottet av afrikansk svinpest (ASF) i Sverige 2023 och av tidigare utbrott utomlands. Vilka faktorer är viktiga för att förstå varför utbrott av ASF sker och med vilka åtgärder hanteras sjukdomsutbrotten effektivt?

Forskarna vill också förstå hur det nuvarande systemet möter krav på adaptivitet – vilka hinder finns för adaptiv förvaltning och kollektivt handlande? Vad kan göras för att övervinna dessa hinder?

En övergripande fråga är hur svensk vildsvinsförvaltning blir mer adaptiv med en god kapacitet för ett kollektivt handlande för att förhindra och hantera oväntade kriser som utbrottet av afrikansk svinfeber. 

Några metoder som används för att förstå vilka åtgärder som fungerar är intervjuer, dokumentanalys, fokusgrupper och workshops.

Mot en mer adaptiv svensk vildsvinsförvaltning med ökad kapacitet för kollektivt handlande: Lärdomar från ASF-utbrott i Sverige och utomlands

Projektet finansieras ur Viltvårdsfonden med totalt 3 415 000 kronor i anslag för 2024-2026.

2024-2026

Charlotta Söderberg, Luleå tekniska universitet

charlotta.soderberg@ltu.se

Anders Lundvall, forskningssekreterare,

anders.lundvall@naturvardsverket.se

Elin Viksten, forskningskommunikatör,

elin.viksten@naturvardsverket.se