Från fält till flyttväg

Dagens jordbrukslandskap erbjuder idealiska villkor för betande gäss, som är mer talrika än någonsin. Gässens påverkan på grödor och ekosystem skapar konflikter och stora samhällskostnader. Gässen rör sig mellan länder, vilket gör förvaltningen komplex: för en adaptiv flyttvägsförvaltning behövs ytterligare kunskap om hur gässen rör sig och vilka behov de har under hela året, samt om hur man kan motverka skador och konflikter. Det finns också ett behov av kunskap om hur människan ser på gässen och förvaltningen av dem.

Den vitkindade gåsen är den fågelart som idag orsakar de högsta ersättningskostnaderna för skördeskador i Sverige. Vitkindade gäss ökar i antal och allt fler stannar kvar i Sverige under hela året. Fortfarande vet man inte var de som övervintrar kommer från, eller de som rastar i Sverige under flyttperioderna vår och höst. 

Trots att vitkindad gås är Europas talrikaste gås är arten fortfarande fredad från allmän jakt; skyddsjakt är dock vanligt. Projektet ska besvara frågeställningar om geografiskt ursprung, rörelsemönster, habitatval och effekter av skrämsel och skyddsjakt (till exempel skadeskjutningsfrekvens). Andra frågeställningar handlar om tilliten till förvaltningssystemet bland de människor som berörs och om attityder till gässen.