Utlysning av medel till forskningsprogram – Multifunktionalitet i landskapet* – vägar till omställning

Målet är att forskningen ska leda till att biologisk mångfald integreras sektorsövergripande som grund för hållbar utveckling i landskapet samtidigt som målkonflikter och synergier gentemot andra landskapsvärden adresseras.

Syftet är att finansiera ett forskningsprogram som centrerar kring människans samspel med biologisk mångfald på landskapsnivå utifrån olika perspektiv: såväl främjande-, bevarande-, nyttjande- som påverkansaspekter. Genom en fördjupad systemanalys relaterad till implementering av ekosystemansatsen¹ förväntas ökad kunskap inom följande punkter:

• Hur de viktigaste drivkrafterna, hindren och hävstångspunkterna för transformativ förändring kan identifieras och adresseras.
• Hur målen för biologisk mångfald kan uppnås med bibehållna samhällsfunktioner.
• Hur rättvis fördelning och delaktighet kring värdet av biologisk mångfald kan skapas.
• Hur förändringsprocesser kan utvärderas.

Målgrupp för resultaten är organisationer och individer inom näringar, brukande och förvaltning. Resultaten ska kunna användas för bland annat restaureringsplaner och naturbaserade lösningar, genomförande av grön infrastruktur, klimatanpassning, vattenförvaltning, arbetet med friluftsliv och i vidare bemärkelse för samhällstransformation.

Landskapets ekologiska strukturer och funktioner nyttjas av människan, vilket samtidigt påverkar ekosystemen. Det finns en insikt i samhället om att förändringar behövs för att minska utarmningen av den biologiska mångfalden. Samtidigt saknas fortfarande djupare kunskap om hur olika antropogena och ekologiska processer påverkar varandra på olika skalor. Denna utlysning fokuserar på hur naturgivna funktioner och processer i landskapet växelverkar med mänskliga aktiviteter (jämför landskapskonventionen²). Utmaningen ligger i att skapa utrymme för multifunktionalitet utan att kapaciteten hos mångfalden och ekosystemen i landskapet överskrids – när finns synergier och när behöver prioriteringar göras mellan olika nyttor och mål.

Mer konkret finns bristande kunskap och erfarenhet av hur styrmedel för att skapa incitament för hållbart användande av multipla värden på landskapsnivå ska utformas. Vad saknas för att olika aktörer ska kunna samverka i vardagslandskapet utifrån både ett aktuellt och ett historiskt landskapsperspektiv³, och hur ska olika synvinklar kunna mötas inom såväl naturvetenskaplig och samhällsvetenskaplig forskning, ursprunglig och lokal kunskap som innovation och sedvänjor.

Utvärderingar av miljömål på global, EU- och nationell nivå, visar en nedåtgående trend för biologisk mångfald och få av målen nås⁴. I en global utvärdering identifierades nyligen ett antal olika hävstångspunkter⁵ som essentiella för omställning mot minskad förlust av eller till och med ökad biologisk mångfald.

I den bilagda omvärldsbevakningen⁶ sammanfattas några relevanta policyrapporter på nationell, global- och EU-nivå⁷ kring förlust av biologisk mångfald, dess koppling till klimatförändringen⁸ samt behovet av helhetssyn mellan de tre hållbarhetsdimensionerna⁹ relaterat till erfarenheter från biosfärområden¹⁰.

I myndigheternas roll ingår att genomföra förvaltning ur ett uppifrånperspektiv, exempelvis skriva föreskrifter och allmänna råd. Ibland finns ett glapp mellan dessa perspektiv och andra uppdrag såsom att främja, kommunicera och samverka med aktörer i samhället för en adaptiv förvaltning relaterat till hållbar förvaltning av multipla värden i ett landskapsperspektiv.

Verksamhetens identifierade kunskapsbehov kring omställning på landskapsnivå avseende biologisk mångfald sammanfattade i korthet:

• Det samhällsvetenskapliga perspektivet i relation till multifunktionalitet i landskapet kring frågor om styrning, drivkrafter, beteende, dialog och samverkan.
• Utvecklad resultatkommunikation och miljöövervakning för ökad koppling mellan den biofysiska och den immateriella aspekten¹¹ av landskapet.
• Utvecklad tillämpning av samverkansmodeller så att de kan användas i vart geografiskt område där ett flertal ekologiska och socioekonomiska strukturer och processer samspelar.
• Påverkan på ekosystemtjänster och biologisk mångfald av klimateffekter, förändrad markanvändning och exploatering.
• Naturbaserade lösningar¹² för olika samhällsutmaningar.
• Hur de regionala handlingsplanerna för grön infrastruktur, som idag utgör ett kunskapsunderlag för planering, bättre skulle kunna integreras i olika styrmedel.

Mer specifikt finns också kunskapsbehov relaterat till: vattenresursförvaltning, fysisk planering, insatser för pollinatörer/nyttodjur, genetisk variation och friluftsliv. Ytterligare perspektiv är till exempel utveckling av ekologiska målbilder för olika typer av landskap, bevarandeprioriteringar av vanliga och/eller sällsynta arter, säkerställande av konnektivitet mellan naturmiljöer.

I en förlängning finns också behov av nya och utvecklade verktyg för hållbar landskapsförvaltning över tid, med avseende på till exempel framtida mark- och vattenanvändning i ett förändrat klimat. Exempel kan vara scenariometodik, digitala verktyg, modellering och prognosverktyg, som på sikt skulle kunna vara underlag för utveckling av hållbarhetsindikatorer på landskapsnivå. Verktygen behöver vara kopplade till de ramverk som styr målsättningar och beslutsfattande i Sverige och EU.

En viktig utgångspunkt är hur biologisk mångfald bättre kan beaktas i relation till hållbar utveckling på landskapsnivå. Och, hur biologisk mångfald i högre grad kan ses som ett medel för problemlösning kring olika utmaningar och värden. Systemanalysen ska vara kopplad till fallstudier inom geografiskt avgränsade områden. Den ekologiska dimensionen inkluderas med ett antal såväl akvatiska som terrestra processer** och kan inkludera marina processer över olika typer av landskap och/eller mark- och vattenanvändning. Hur ser systemdynamiken och kapaciteten ut, och vilka är hävstångspunkterna för en transformativ förändring.

För att möta utlysningens målsättning att hitta vägar mot omställning till en förvaltning enligt ekosystemansatsen i landskapet efterfrågas en integrerad ansats kring hur ett urval (fler än två) av följande perspektiv relaterar till och interagerar med varandra:

• Styrmedel och incitament – framtagande, effektivitet och ändamålsenlighet.
• Utveckling av samverkansmodeller i ett landskapsperspektiv.
• Perspektiv hos aktörer i landskapet – beteende, attityder, dialog, värderingar och normer.
• Socioekonomiska aspekter och fördelning – lokalt engagemang och tillgänglighet, tillgång och efterfrågan, ojämlikhet, externaliteter och rådighet.
• Utveckling av åtgärdsuppföljning, miljöövervakning och indikatorer kring ekologiska processer.
• Kunskapsutbyte mellan generationer, lokala, traditionella och vetenskapliga kunskapsbärare.
• Rättvisa och inkludering – ursprungsbefolkning, minoritetsgrupper och genusaspekter.
• Välbefinnande – hälsa, upplevelser, friluftsliv.
• Naturbaserade lösningar med fokus på klimatanpassning.

Utifrån detta ser vi det som prioriterat i ett program att minst tre av följande aspekter bör inkluderas:

• Samhällsvetenskapliga aspekter.
• Sociala aspekter.
• Ekologiska processer.
• Ekologiska effekter av åtgärder.

Det är viktigt att relevansen för Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten tydligt framgår av ansökan och det är önskvärt att det arbete som myndigheterna gör inom grön infrastruktur, samhällsplanering, förvaltning, samverkan och naturanalys reflekteras i ansökan.

Behörig att söka är disputerad forskare vid universitet, högskola, forskningsinstitut eller myndigheter som bedriver forskning som en del av sitt uppdrag. Huvudsökande måste vara knuten till en organisation med svenskt organisationsnummer. Slutrapportering från sökande och medsökandes tidigare projekt, där projekttiden gått ut, ska ha inkommit till Naturvårdsverket och godkänts innan ny ansökan kan beviljas.

Ansökan bör skrivas på engelska, då ansökningarna granskas av internationella experter. Ansökan görs elektroniskt via ansökningsportalen Prisma. En halvtidsutvärdering av programmet kommer att göras och den senare delen av programmet beviljas medel villkorat att denna utvärdering rekommenderar en fortsättning.

Forskare som beviljas medel förväntas, i samverkan med Naturvårdsverket, arrangera ett årligt möte med relevanta delar av programmet och berörda aktörer och intressenter. För detta ska resurser avsättas för kommunikation med myndigheter och andra aktörer.

Sista ansökningsdag för steg 1 är 15 oktober 2021. Från steg ett går ett begränsat antal ansökningar vidare till steg två. Steg 2 öppnar i december 2021 och stänger 15 februari 2022. Målsättningen är att slutligen bevilja medel till ett program.

I steg 1 ska en skissansökan innehålla (se vidare Instruktioner för sökande – program(pdf))

• Koordinerande projekt – fastställd programledare (huvudsökande); programkommunikatör och programadministratör.
• Programbeskrivning – övergripande frågeställning, beskrivning av koordinering och kommunikation.
• Delprojekt – titel, vetenskapliga mål, projektledare och projektdeltagare (inklusive övriga medverkande).
• Motivering – vetenskaplig och samhällelig relevans.

Vid utvärdering av steg 1 kommer stor vikt att läggas vid

• överensstämmelse med utlysningens inriktning
• relevans och vetenskaplig kvalitet av övergripande frågeställning samt varje delprojekt bidrag till helheten
• om programmet har en övertygande grund avseende kapacitet
• samtliga delprojekts tillskott till programmets helhet
• kompetens (fokus på transdisciplinärt mervärde)
• förväntad effekt (fokus på verksamhetsrelevans)
• prioritering mellan delar och helhet (koordinering, budget och kommunikation).

De ansökningar som efter granskning går vidare till steg 2 förväntas därefter inkomma med en fullskalig ansökan.

• Sista ansökningsdag steg ett: 15 oktober 2021 klockan 14.00.
• Steg två öppnas: December 2021.
• Sista ansökningsdag steg två: 15 februari 2022.
• Beslut om finansiering: April 2022.
• Beviljat program startar: Maj 2022.

Instruktioner för sökande, forskningsprogram

Ansökningsportalen Prisma

Naturvårdsverkets datapolicy (pdf 133 kB)

Forskningssekreterare Hannah Östergård
Telefon: 010-698 16 81
hannah.ostergard@naturvardsverket.se

Forskningssekreterare Neda Farahbakhshazad
Telefon: 010-698 12 50
neda.farahba@naturvardsverket.se

Forskningssekreterare Ulrika Stensdotter Blomberg
ulrika.stensdotter@havochvatten.se

* I denna utlysning är syftet att använda en bred definition av landskap, så landskapet bör läsas som att omfatta både landskap, sötvatten och havslandskap, både ovanför och under vatten- eller markytan, sensu IPBES workshop report^13,14 om biologisk mångfald och klimatförändringar.

** Men, se också under Prioriteringar, en framgångsrik ansökan ska omfatta både akvatiska och terrestra processer och kan omfatta marina processer.

1. The Ecosystem Approach
   The Ecosystem Approach Advanced User Guide
   Ekosystemansatsen – en arbetsmetod för att bevara och hållbart nyttja naturresurser.
2. Europeisk landskapskonvention (ELC), definition landskap: "ett område sådant som det uppfattas av människor och vars karaktär är resultatet av påverkan av och samspel mellan naturliga och/eller mänskliga faktorer"
3. Inkluderande det biologiska kulturarvet: förekomst av ekosystem, biotoper, djur- och växtarter som uppstått, utvecklats eller gynnats genom människans nyttjande av landskapet och vars långsiktiga fortlevnad och utveckling förutsätter eller påverkas positivt av brukande och skötsel.
4. Fördjupad utvärdering av miljömålen 2019 – med förslag till regeringen från myndigheter i samverkan (Naturvårdsverket, 2019);
   Regeringens proposition 2013/14:141 - En svensk strategi för biologisk mångfald och ekosystemtjänster;
   Svenska miljömål - ett gemensamt uppdrag (Prop. 2004/05:150);
   Miljömålen i nya perspektiv - Betänkande av Utredningen om Miljömålssystemet" (SOU 2009:83);
   A roadmap - Evaluation of the EU Biodiversity Strategy to 2020, in prep EC;
   Secretariat of the Convention on Biological Diversity (2020) Global Biodiversity Outlook 5. Montreal.
5. Global Biodiversity Outlook 5. Page 181: Table 22.1. Leverage points for transformative change, and their relation to the transitions.
6. Omvärldsbevakning/Supporting document – A summary of contemporary science-policy reports significant to the call (pdf 172 kB)
7. CBD partsmöte 15: Preparations for the Post-2020 Biodiversity Framework
8. IPBES (2019): Summary for policymakers of the global assessment report on biodiversity and ecosystem services of the Intergovernmental Science-Policy Platform on Biodiversity and Ecosystem Services. S. Díaz, et.al. (eds.). IPBES secretariat, Bonn, Germany. 56 pages;
   Naturvårdsverket 2020. Global utvärdering av biologisk mångfald och ekosystemtjänster. - Sammanfattning för beslutsfattare, rapport 6917;
   Bergström, L., et.al. 2020. Klimatförändringar och biologisk mångfald – Slutsatser från IPCC och IPBES i ett svenskt perspektiv. SMHI och Naturvårdsverket. Klimatologi Nr 56.
9. Regeringskansliet 2018. Sveriges handlingsplan för Agenda 2030;
   Regeringens proposition 2019/20:188 Sveriges genomförande av Agenda 2030
10. Biosfärprogrammet
11. Malena Heinrup & Schultz, L. 2017. Swedish Biosphere Reserves as Arenas for Implementing the 2030 Agenda. Naturvårdsverket rapport 6742.
12. Naturvårdsverket 2021. Naturbaserade lösningar – ett verktyg för klimatanpassning och andra samhällsutmaningar. Rapport 6974.
13. Extrapolating from the term landscape the term ‘scape’ is used in this report to represent the area and structural characteristics of terrestrial, marine and freshwater environments (land-, sea-, freshwaterscape). c.f.  Pörtner, H.O. et al. 2021. IPBES-IPCC co-sponsored workshop report on biodiversity and climate change; IPBES and IPCC. DOI:10.5281/zenodo.4782538
14. Pörtner,  H.O. et al 2021. Scientific outcome of the IPBES-IPCC co-sponsored workshop on biodiversity and climate change; IPBES secretariat, Bonn, Germany, DOI:10.5281/zenodo.4659158