Utlysning av forskningsmedel till synteser om hållbar konsumtion

Syftet med denna utlysning är att syntetisera och analysera det befintliga kunskapsläget och peka på kunskapsbehov inom två områden av hållbar konsumtion:

• Syntes 1: Hållbara affärsmodeller baserade på ett livscykelperspektiv.
• Syntes 2: Miljö- och klimatpåverkan i och utanför Sveriges gränser från svensk produktion och konsumtion av livsmedel.

Det övergripande syftet med synteserna är att bidra till policyutveckling för att minska miljö- och klimatpåverkan från svensk konsumtion.

Konsumtionen har en dokumenterat stor miljö- och klimatpåverkan, både nationellt och internationellt. Därför behövs lösningsorienterad kunskap som främjar både teknikutveckling och förbättrade produktionsprocesser, annorlunda tjänster, beteendeförändringar hos konsumenterna och hållbara affärsmodeller för att få till stånd en förändring i konsumtionsmönster. 

I Den europeiska gröna given⁽¹⁾ står till exempel att handlingsplanen för den cirkulära ekonomin kommer att omfatta en strategi för hållbara produkter för att stödja en cirkulär konstruktion av alla produkter enligt gemensamma metoder och principer. Att minska på och återanvända material ska prioriteras före återvinning av produkter. En del i den gröna given är området “Från jord till bord: ett rättvist, hälsosamt och miljövänligt livsmedelssystem”. Där slås fast att “Europeisk mat är känd för att vara säker, näringsrik och av hög kvalitet” och att den nu bör bli det globala riktmärket för hållbarhet”. 

Handlingsplanen för den cirkulära ekonomin ska främja nya affärsmodeller och innehåller åtgärder för att uppmuntra företagen att erbjuda och göra det möjligt för konsumenterna att välja återanvändbara, hållbara och reparerbara produkter. Nya affärsmodeller som bygger på att hyra och dela varor och tjänster kommer att vara viktiga, förutsatt att de är verkligt hållbara och håller rimliga priser. I ”En ny handlingsplan för den cirkulära ekonomin För ett renare och mer konkurrenskraftigt Europa⁽²⁾, presenteras en rad sammanhängande initiativ som syftar till att skapa en stark och samstämmig ram för produktpolitiken där hållbara produkter, tjänster och affärsmodeller är normen och konsumtionsmönstren omvandlas så att det inte genereras något avfall. EU:s handlingsplan tar vidare upp att “Livsmedelsvärdekedjan orsakar stor belastning på resurser och miljö, samtidigt som uppskattningsvis 20 % av den sammanlagda livsmedelsproduktionen går förlorad eller slängs i EU” och att den cirkulära ekonomin avsevärt kan minska resursutvinningens och resursanvändningens negativa miljöpåverkan och bidra till att återställa biologisk mångfald och naturkapital i Europa. Kommissionen kommer att föreslå ett mål för minskat livsmedelsavfall, som en central åtgärd och överväga specifika åtgärder för en mer hållbar distribution och konsumtion av livsmedel. 

Naturvårdsverket tar fram och analyserar kunskap om konsumtionens miljö- och klimatpåverkan, utvecklar och genomför åtgärder och styrmedel som främjar hållbara beslut i näringsliv, handel, offentlig sektor, för konsumenter, regioner och kommuner. Konsumtionens miljöpåverkan måste minska om vi ska nå Sveriges miljömål såväl som Generationsmålet och relevanta Agenda 2030 mål, bland annat SDG12. 

Naturvårdsverket gör i den fördjupade utvärderingen av miljömålen 2019⁽³⁾ bedömningen att Sverige har ett ansvar för de miljöproblem vår konsumtion skapar, oavsett var i världen de uppstår. Att utveckla effektiva styrmedel för att minska konsumtionens miljöpåverkan är en mycket viktig del i arbetet för att nå miljömålen. 

Syntesrapporter är ett viktigt underlag för Naturvårdsverkets och andra myndigheters och aktörers arbete. Myndigheterna behöver få översyn över befintlig kunskap och forskning och kunskapsbaserade underlag för policyarbetet, kunskap som kan leda till framtagande av indikatorer och mätmetoder såväl som styrmedel och åtgärder.

Syntesen ska kartlägga och sammanställa befintlig kunskap om vilka faktorer som avgör framgång för hållbara affärsmodeller ur ett livscykelperspektiv. Viktiga aspekter är aktörer och drivkrafter samt att utifrån ett livscykelperspektiv analysera förutsättningar, variabler och brytpunkter för mildrad miljöbelastning och genomslagskraft. Affärsmodellerna kan till exempel ha fokus på delningsekonomi, återanvändning, ökat samutnyttjande och ökad funktionsförsäljning. Knäckfrågan är om affärsmodellerna blir mer hållbara eller inte utifrån de givna förutsättningarna, framtida konsumentbeteendet och övriga drivkrafter.

Syntesen bör utgå från ett Business to consumer-perspektiv men affärsmodeller som möjliggör och underlättar privat delningsekonomi kan också inkluderas. Syntesen ska därmed fånga interaktionen mellan affärsmodellens utformning (framför allt nedströms men även uppströms om relevant) och olika konsumentgruppers drivkrafter och beteende samt hur andra aktörer och förutsättningar kan bidra till utvecklingen av ett system utifrån mer medveten konsumtion och mer hållbara affärsmodeller. Eftersom lönsamhetsperspektivet är viktigt för utvecklingen av hållbara affärsmodeller så bör syntesen även inkludera ekonomiska hållbarhetsaspekter, dvs modeller, verktyg och metoder för bedömning av affärsmodellens möjlighet till lönsamhet. Även de sociala dimensionerna bör tas med i hållbarhetsaspekten.

Syntesen eller synteserna ska kartlägga och analysera befintlig kunskap om miljö- och klimatpåverkan inom och utanför Sveriges gränser från svensk produktion och konsumtion av de livsmedel eller livsmedelsgrupper som har störst relevans i en svensk kontext. Alla led i produktionen och konsumtionen ska beaktas för de mest relevanta livsmedlen eller livsmedelsgrupperna. En kartläggning av befintliga styrmedel inom livsmedelssektorn ska genomföras. Samtliga miljömål är av relevans men särskilt vikt bör läggas vid Generationsmålet, Begränsad klimatpåverkan, Giftfri miljö, Ingen övergödning, Ett rikt växt och djurliv, Ett rikt odlingslandskap, Levande sjöar och vattendrag, Hav i balans samt Levande kust och skärgård.

Utlysningen ska stödja Naturvårdsverkets, andra myndigheters och även Miljömålsrådets arbete inom ökad resurseffektivitet, mer hållbar produktion och konsumtion, med koppling till styrmedel, ekonomi och handel.

Inom varje syntes görs en systematisk granskning och en kartläggning av befintlig nationell och internationell kunskap (vit och grå litteratur). Det ska tydligt framgå vilka kriterier som tillämpats för den litteratur som inkluderats och vilken metod som valts för studien. En analys ska dessutom göras där slutsatserna på ett tydligt och transparent sätt diskuteras i termer av giltighet, validitet och pålitlighet. Dessutom bör det pekas på vilka kunskapsluckor som finns och ges rekommendationer för framtida forskning och framtidigt policyarbete inom området.

Synteserna bör kopplas till insatser som har bäring på Generationsmålet och dess fjärde, femte och sjunde strecksats och miljömålen men även till SDG 12 om Hållbar produktion och konsumtion, specifikt delmålen 12.2, 12.3 och 12.5.

I den mån styrmedel kartläggs och analyseras blir det särskilt intressant för Naturvårdsverket om det framgår i vilken utsträckning ett styrmedel kan bidra till miljömåluppfyllelse och i vilken utsträckning och på vilka sätt olika samhällssektorer och branscher påverkas av styrmedlen.

Relevanta aktörer inom ramen för syntesen är olika former av företag, användare och konsumenter, kommuner och regioner inom områden så som textil, elektronik, möbler/interiör, bruksvaror (skidboxar/släp/verktyg/trädgårdsmaskiner etc.) samt bygg och boende.

Målsättningen är att bevilja ett projekt som brett svarar på alla prioriteringar. Utifrån befintlig kunskap i Sverige och utlandet genomförs syntesen med hänsyn till dessa frågeställningar:

• Vari ligger knäckpunkten för att affärsmodeller ska bidra till ökad hållbarhet?
• Vad är drivkrafterna till utvecklingen av dem och vari ligger eventuella hinder/potential för de mer hållbara affärsmodellernas genomslagskraft och lönsamhet?
• Vilka förutsättningar behövs inom olika affärsmodeller för att produktionen och konsumtionen ska bli mer hållbar? Exempel på förutsättningar:
  - Antalet användare/konsumenter/delare.
  - Antalet användningar.
  - Antalet produkter.
  - Geografiska förutsättningar (stad, tätort/mindre stad, landsbygd).
  - E-handel och digitala lösningar.
  - Logistik och transport.
  - Konsumentbeteende (till exempel minskad/ökad omsorg om produkt).
  - Kostnader och intäkter i olika delar av värdekedjan/ansvarsfrågor.
• Gör affärsmodellerna det lätt för kunder att agera på ett mer hållbart sätt? Är ökad tillgång alltid synonymt med ökat resursnyttjande? Eller kan det bli tvärtom? På vilket sätt kan affärsmodellerna bäst utformas för att möta olika konsumentgruppers behov, prioriteringar och drivkrafter?
• På vilket sätt skulle digitala lösningar kunna hjälpa till med mer framgångsrika indikatorer, mätmetoder och affärsmodeller? Hur påverkar eventuella digitala delningsplattformar konsumenternas beteende? Kan digitala lösningar stödja miljöeffektiva cirkulära lösningar? Eller riskerar digitala lösningar att leda till ökad konsumtion?
• På vilket sätt kan andra aktörer och förutsättningar stjälpa eller hjälpa ett system med avseenden på tanken om utvecklingen av hållbara affärsmodeller och medveten konsumtion? Med andra ord vilka förutsättningar bidrar till alternativt hindrar den hållbara affärsmodellens möjlighet till genomslag?
• Nationella strategier/program för cirkulär ekonomi har till exempel arbetats fram i Nederländerna, Finland, Danmark, Kina och Japan. På vilket sätt arbetar de och eventuellt andra länder med utvecklingen av hållbara affärsmodeller med fokus på delningsekonomi, återanvändning, ökat samutnyttjande och ökad funktionsförsäljning sett ur ett livscykelperspektiv?

Målsättningen är att bevilja ett eller flera projekt för syntes 2. Det sökta beloppet sätts i relation till hur väl man svarar på de specificerade prioriteringarna. Om alla eller flertalet av prioriteringarna besvaras kan maxbelopp sökas; om en delmängd av prioriteringarna besvaras kan mindre belopp sökas.

En eller flera synteser ges stöd som kan innefatta följande kunskapsbehov och/eller frågeställningar:

• Sammanställa befintlig kunskap om miljö- och klimatpåverkan i och utanför Sverige från svensk produktion och konsumtion av livsmedelskategorier i hela livsmedelskedjan, inklusive, produktion, transport, förpackningar, svinn för följande livsmedelskategorier: Grönsaker och frukt; Ärt och baljväxter; Spannmål, ris och potatis; Kött, chark, animaliska och vegetariska mejerivaror; Andra proteinkällor; Matfett; Drycker exklusive mjölk; Ägg; Odlad och vildfångad fisk, Skaldjur och annan sjömat.
• Sammanställa samhällsekonomiska problemanalyser av de livsmedel som konsumeras i Sverige och som har störst betydelse för uppfyllelse av klimat- och miljömålen.
• Analysera vilka ekonomiska, fördelningspolitiska och sociala hänsyn som behövs i utformandet av nationella styrmedel som syftar till att minska den mest betydande inhemska konsumtionens miljö- och klimatpåverkan i Sverige och utomlands som identifierats ovan.
• Kartlägga befintliga styrmedel inom livsmedelsområdet respektive styrmedel inom andra områden som påverkar livsmedelssektorn Vilket/vilka miljömål och vilken/vilka sektorer styr styrmedlet mot? Styr styrmedlet direkt eller indirekt, lika på inhemskt som importerat, eller mer mot att minska import eller mer på att minska inhemskt? Kan styrmedel utformas så att de varken innebär handelshinder eller missgynnar inhemska aktörer inom livsmedelssektorn? Vilka mandat har Sverige att påverka styrmedlen?
• Redogöra för eventuella utvärderingar av existerande styrmedel och åtgärder, inklusive handelsregler och subventioner, som bidrar till ökad miljö- och klimatpåverkan från svensk konsumtion av livsmedel.
• Göra en internationell utblick och redogöra för andra länders styrmedel och åtgärder för minskad klimat- och miljöpåverkan från produktion och konsumtion av livsmedel, och systematiskt jämföra styrmedlens och åtgärdernas effektivitet. I utblicken bör fokus ligga på forskning om konsumtion i länder inom den Europeiska unionen. Syftet med utblicken är att bidra till policyutveckling för att minska klimat- och miljöpåverkan från svensk konsumtion. 
• Systematiskt redovisa vilka kunskapsluckor som finns för att införa styrmedel inom livsmedelssektorn som syftar till att minska klimat- och miljöpåverkan från svensk konsumtion av livsmedel.

Syntesen eller synteserna bör utgå från pågående eller befintlig forskning i Sverige, till exempel inom Mistra⁽⁴⁾ och Formas⁽⁵⁾, i PRINCE projektet⁽⁶⁾, och i utlandet, till exempel inom JRC⁽⁷⁾ och arbeten kopplat till planetära gränser^{(8, 9)}. Kommissionens arbete med miljöavtryck (Product Environmental Footprint)⁽¹⁰⁾ är även av intresse.

Det är viktigt att relevansen för Naturvårdsverket och eventuellt andra myndigheter tydligt framgår av ansökan. Vi välkomnar såväl ämnesspecifika som tvärvetenskapliga synteser. Vi ser gärna att de sökande föreslår aktiva samarbeten mellan forskning och det omgivande samhället.

Behörig att söka är disputerad forskare vid universitet, högskolor, forskningsinstitut eller myndigheter som bedriver forskning som en del av sitt uppdrag. Huvudsökande måste vara knuten till en organisation med svenskt organisationsnummer. Slutrapporteringen från sökande och medsökandes tidigare projekt hos Naturvårdsverket, där projekttiden gått ut, ska ha inkommit och godkänts innan ny ansökan kan beviljas.

Under arbetets gång ska avstämningar göras med Naturvårdsverket och andra relevanta aktörer. Forskare som beviljas medel förväntas medverka i Naturvårdsverkets årliga konferens, årsmöten med forskningssatsningen samt avsätta resurser för kommunikation med myndigheter och andra aktörer.

Ansökan bör skrivas på engelska, då ansökningarna granskas av internationella experter. Ansökan görs elektroniskt via ansökningsportalen Prisma.

Instruktioner till sökande – miljöforskningsanslaget

Uppmärksamma gärna Naturvårdsverkets policy för vidareutnyttjande av data och information.

Naturvårdsverkets policy för vidareutnyttjande av data (pdf 132 kB)

• 7 september 2020, kl 14.00: Sista ansökningsdag
• Januari 2021: Beslut om finansiering
• Början av 2021: Beviljade projekt startar

Forskningssekreterare Karin Hansen
E-post: karin.hansen@naturvardsverket.se
Telefon: 010-698 13 28

Forskningssekreterare Kerstin Jansbo
E-post: kerstin.jansbo@naturvardsverket.se
Telefon: 010-698 14 56

(1) The European Green Deal, COM(2019) 640 final (pdf)

(2) A new Circular Economy Action Plan For a cleaner and more competitive Europe, COM(2020) 98 final (pdf)

(3) Den fördjupade utvärderingen av miljökvalitetsmålen 2019

(4) Mistra program om hållbar konsumtion

(5) Formas nationella program om livsmedel

(6) PRINCE projektet

(7) Sala S., Beylot A., Corrado S., Crenna E., Sanyé-Mengual E. and Secchi M. (2019) Indicators and assessment of the environmental impact of EU consumption. JRC Science for policy report (pdf)

(8) Moberg, E., Karlsson Potter, H., Wood, A., Hansson, P-A., Röös, E. (2020). Benchmarking the Swedish Diet Relative to Global and National Environmental Targets - Identification of Indicator Limitations and Data Gaps. Sustainability 12(4): 1407.

(9) Willett, W. et al. (2019). Food in the Anthropocene: the EAT–Lancet Commission on healthy diets from sustainable food systems. The Lancet 393(10170): 447-492.

(10) Kommissionens arbete med miljöavtryck (Product Environmental Footprint, PEF)