Utlysning av forskningsmedel om kumulativa effekter

Syftet är att ta fram kunskap som bidrar till utveckling av metoder och analysverktyg för att kvalitativt och kvantitativt kunna bedöma belastning av kumulativa effekter på akvatiska och terrestra ekosystem i miljöbedömningar till stöd för till exempel miljökonsekvensbeskrivning, planeringsunderlag och samhällsekonomiska bedömningar.

Miljöbalken ställer i kap 6 §2 krav på att kumulativa effekter ska beskrivas och bedömas i miljöbedömningsprocesser. För att kunna göra relevanta bedömningar i tillståndsprövning och planeringsprocesser behöver metoder utvecklas och som även hanterar osäkerheter och riskanalyser med olika tidsperspektiv.

Vikten av att ta hänsyn till kumulativa effekter lyfts också fram i arbetet med ekosystembaserad förvaltning. Växelverkan mellan flera påverkansfaktorer kan ge små förändringar i ekosystemet på kort sikt men den totala responsen kan vara betydligt större i ett längre tidsperspektiv. Ofta svarar ekosystemet med en icke linjär respons som inte är densamma som för de enskilda påverkande faktorerna.  

Avsaknaden av kunskap om kombinationseffekter och hur de påverkas av klimatförändringar komplicerar en pålitlig bedömning av möjliga miljömässiga utfall från verksamheter, planer och program. Därför behövs metoder för att hantera kumulativa effekter, samt bedömning av eventuella osäkerheter och risker som kan förekomma.

Forskning behövs för att klargöra vilken typ av kombinationseffekter olika belastningar har på ekosystemen. Inom svensk havsplanering tas delvis hänsyn till kumulativa effekter. Den befintliga metodiken förutsätter dock att exponering för olika belastningar ger en additiv effekt, forskning behöver därför klargöra om vissa kombinationer av belastningar istället bör behandlas på annat sätt.

Ytterligare kunskap behövs kring hur klimatförändringen i kombination med övriga kumulativa effekter kan påverka limniska, marina och terrestra ekosystem. Även tröskelvärden behöver identifieras. Att finna metodmässiga synergier så att resultat från olika bedömningar kan tolkas på ett jämförbart sätt, gärna ur ett rumsligt perspektiv. Rumslig bedömning av kumulativa effekter i hav och vattenförekomster behöver på ett konkret och kvantitativt sätt relateras till havsmiljö- och vattendirektiven.

Vi välkomnar ansökningar inriktade på att öka kunskapen om kumulativa effekter i terrester och/eller akvatisk miljö och som leder till förbättrat miljöarbete genom praktiskt användbara metoder. 

Vi efterfrågar därför ansökningar som exempelvis behandlar ett eller flera av följande områden:

• Utveckling av befintliga och nya metoder för att bedöma kumulativa effekter på olika tids- och rumsliga skalor för dels strategiska och dels specifika miljöbedömningar. Metoderna behöver hantera riskfaktorer samt osäkerhet i bedömningar särskilt på lång sikt. Även problematiken med att bedöma geografiska gränser, hur långt en kumulativ effekt sträcker sig, behöver belysas.
• Utveckling av indikatorer och gränsvärden för kumulativa effekter som kan användas för uppföljning av havsmiljö- och vattendirektiven samt i arbetet med havsplanering.
• Hur potentiella effekter av klimatets förändring kan vägas in som en faktor av kumulativa effekter vid miljöbedömningar för verksamheter, planer och program. 

Det är viktigt att relevansen för Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten tydligt framgår i ansökan. 

Behörig att söka är disputerad forskare vid universitet, högskolor, forskningsinstitut eller myndigheter som bedriver forskning som en del av sitt uppdrag. Huvudsökande måste vara knuten till en organisation med svenskt organisationsnummer. Om huvudsökande tidigare tagit emot forskningsbidrag som finansierats av Naturvårdsverket ska huvudsökande ha avrapporterat forskningsprojekten enligt plan.

Ansökan bör skrivas på engelska, då ansökningarna granskas av internationella experter. Ansökan görs elektroniskt via Naturvårdsverkets ansökningsportal. 

Forskare som beviljas medel förväntas medverka i Naturvårdsverkets årliga forskningsdag, forskningssatsningens årsmöten samt avsätta resurser för kommunikation med Naturvårdsverket, myndigheter och andra aktörer.  

• 3 september 2019: Sista ansökningsdag
• December 2019: Beslut om finansiering
• Från januari 2020: Satsningen kan starta

Forskningssekreterare Cecilia Lindblad
E-post: cecilia.lindblad@naturvardsverket.se
Telefon: 010-698 12 95

Forskningssekreterare Gunilla Ejdung
E-post: gunilla.ejdung@naturvardsverket.se
Telefon: 010-698 14 20

Vägledning miljöbedömningar och kumulativa effekter

Symphony – integrerat planeringsstöd för statlig havsplanering utifrån en ekosystemansats (havochvatten.se)

IPBES 2018. The IPBES regional assessment report on biodiversity and ecosystem services for Europe and central Asia. ISBN No: 978-3-947851-08-9. Hämtdatum: 2019-01-11.

Andersen, J. H. & Kallenbach, E. (2016). A literature study of human activities and pressures as well as ecosystem component layers available for Marine Spatial Planning and mapping of cumulative impacts in Swedish marine waters. NIVA report, 6997. Copenhagen: NIVA Denmark Water Research.

Andersen, J. H., Halpern, B. S., Korpinen, S., Murray, C. & Reker, J. (2015). Baltic Sea biodiversity status vs. cumulative human pressures. Estuarine, Coastal and Shelf Science, 161, 88-92. doi:10.1016/j.ecss.2015.05.002.

Andersen, J. H., Stock, A., Heinänen, S., Mannerla, M. & Vinther, M. (2013). Human uses, pressures and impacts in the eastern North Sea. Technical Report from DCE – Danish Centre for Environment and Energy, 18. Aarhus: DCE - Danish Centre for Environment and Energy, Aarhus University.

Crain, C. M., Kroeker, K. & Halpern, B.S. (2008). Interactive and cumulative effects of multiple human stressors in marine systems. Ecology Letters 11:1304-1315.

Depellegrin, D. (2016). Assessing cumulative visual impacts in coastal areas of the Baltic Sea. Ocean & Coastal Management, 119, 184-198. doi:10.1016/j.ocecoaman.2015.10.012.

Folkesson, L. (2010). Kumulativa effekter och konsekvenser - Behandling i miljöbedömning och miljökonsekvensbeskrivning för vägar. Väg och transportforskningsinstitutet, VTI.

Halpern, B. S. & Fujita, R. (2013). Assumptions, challenges, and future directions in cumulative impact analysis. Ecosphere, 4(10), 131. doi:10.1890/ES13-00181.1.

Halpern, B. S. et al. (2008). A Global Map of Human Impact on Marine Ecosystems. Science 319:948-952.

Hering, D., Carvalho, L., Argillier, C., Beklioglu, M., Borja, A., Cardosa, A. C. & Birk, S. (2015). Managing aquatic ecosystems and water resources under multiple stress – an introduction to the MARS project. Science of the Total Environment, 503-504, 10-21. doi:10.1016/j.scitotenv.2014.06.106.

Korpinen, S., Meidinger, M. & Laamanen, M. (2013). Cumulative impacts on seabed habitats: An indicator for assessments of good environmental status. Marine Pollution Bulletin, 74, 311-319. doi:10.1016/j.marpolbul.2013.06.036.

Korpinen, S., Meski, L., Andersen, J. H. & Laamanen, M. (2010). Towards a tool for quantifying the anthropogenic pressures and potential impacts in the Baltic Sea marine environment: A background document on the method, data preparation and testing of the Baltic Sea Pressure and Impact Indices. Baltic Sea Environment Proceedings, 125. Helsinki: HELCOM.

Larsen, R. et al. (2016). Kumulativa effekter av exploateringar på renskötseln. Naturvårdsverkets rapport 6722, 2016.

Nagelkerken I. & Connel S.D. (2015). Global alteration of ocean ecosystem functioning due to increasing human CO2 emissions. PNAS 112(43): 13272-13277.

Pavlickova, K. & Vyskupova, M. (2015). A method proposal for cumulative environmental impact assessment based on the landscape vulnerability evaluation. Environmental Impact Assessment Review, 50 (2015) s.74-84. Department of Landscape Ecology, Faculty of Natural Sciences, Comenius University in Bratislava, Slovakia. 

Perry D. (2018). Swedish seagrass ecosystems in a changing climate: Coastal connectivity and global change sensitivity. Doktorsavhandling. Stockholms universitet.

Reid, L. & Lisle, T. (2008). Cumulative Effects and Climate Change. (May 20, 2008). U.S. Department of Agriculture, Forest Service, Climate Change Resource Center. 
Cumulative Effects and Climat Change, Reid, L & Lisle T (2008)

Teichert, N., Borja, A., Chust, G., Uriarte, A. & Lepage, M. (2016). Restoring fish ecological quality in estuaries: Implication of interactive and cumulative effects among anthropogenic stressors. Science of the Total Environment, 542, 383-393. doi:10.1016/j.scitotenv.2015.10.068.

Uusitalo, L., Korpinen, S., Andersen, J. H., Niiranen, S., Valanko, S., Heiskanen, A.-S. & Dickey-Collase, M. (2015). Exploring methods for predicting multiple pressures on ecosystem recovery: A case study on marine eutrophication and fisheries. Continental Shelf Research. doi:10:1016/j.csr.2015.11.002.

Wärnbäck, A. & Hilding-Rydevik, T. (2009) Cumulative effects in Swedish EIA practice — difficulties and obstacles. Environmental impact assessment review, Volume 29, Issue 2, February 2009, Pages 107-115.