Utlysning av forskningsmedel om förorenade sediment

Granskad: ‎den ‎8‎ ‎februari‎ ‎2024

Med denna utlysning vill Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten stödja forskning som bidrar med förbättrad kunskap om förorenade sediment i sjöar och kustområden. Sista ansökningsdag var den 7 september 2020.

Naturvårdsverket bjuder in forskare att söka medel för projekt som rör risker med och, eller spridning av förorenade sediment och farliga ämnen från förorenade sediment.

Naturvårdsverket utlyser medel för forskning om förorenade sediment. Totalt ska cirka 30 miljoner kronor fördelas under tre år (2021–2023). Medel för forskningsprojekt på upp till 5 miljoner kronor kan sökas för perioden. Sista ansökningsdag är 7 september 2020.

Syfte

Syftet med utlysningen är att ta fram kunskapsunderlag som behövs för åtgärder och styrmedel avseende risker med förorenade sediment samt spridning av förorenade sediment och farliga ämnen från förorenade sediment. Vi efterlyser nya och förbättrade metoder och mer kunskap om vilka effekter förorenade sediment har på miljö och människors hälsa.

Bakgrund

Sedimentbottnar är en viktig del i det akvatiska ekosystemet eftersom de utgör livsmiljöer för bottenlevande organismer. Miljögifter i sediment kan spridas till omgivande vattenmiljö och vidare upp i näringskedjan vilket kan utgöra ett hot mot både människors hälsa och miljön. Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten behöver i sitt löpande arbete mer kunskap om förorenade sediment och föroreningarnas effekter på både organism- och ekosystemnivå.

Resultatet av forskningsinsatserna ska vara relevant för Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndighetens miljöarbete samt ge stöd i arbetet med att uppnå Sveriges miljömål.

Prioriteringar

Vi har identifierat följande kunskapsbehov för forskning om förorenade sediment. Ett eller flera delområden av nedanstående kan behandlas i ansökan.

Risker med förorenade sediment

Vilka risker finns för miljö och människa med förorenade sediment och hur kan dessa bedömas? Det kan till exempel handla om upptag och effekter på både organism- och ekosystemnivå på kort och lång sikt. Det kan även avse effekter på en specifik plats eller i en större skala. Modellverktyg, inklusive validering av befintliga, särskilt anpassade verktyg för förorenade sediment efterfrågas.

Här behövs till exempel:

Metoder för att upptäcka effekter av farliga ämnen i sediment, både specifika och som blandningar, på bottenlevande samhällen (avseende struktur, till exempel artsammansättning, och funktion, till exempel omsättning av kol).
Metoder för att mäta biotillgänglighet.
Förbättrad kunskap om vilka halter som kan påverka sedimentlevande organismer, inklusive mikroorganismer samt struktur och funktion hos bentiska samhällen.
Förbättrat underlag för kemiska bedömningsgrunder för farliga ämnen i sediment och kombinationseffekter av farliga ämnen.
Ökad kunskap om olika farliga ämnens spridning från förorenade sediment till näringsväven. Hur kan upptag i organismer i basen av näringsväven och biomagnifiering förutsägas och mätas?
Kunskap om hur näringsvävar påverkas av farliga ämnen som sprids från förorenade sediment och vilka konsekvenser det får för den biologiska mångfalden, ekosystemens struktur och ekosystemtjänster.

Spridning av förorenade sediment och farliga ämnen från förorenade sediment

I vilken omfattning sprids farliga ämnen idag från förorenade sedimentområden till akvatiska miljöer? Både lokalt och på större skalor som inom exempelvis avrinningsområden eller kustvatten.

Här behövs till exempel:

Verktyg för att mäta och modellera föroreningstransport till och från sediment, risk för återkontaminering och upptag i organismer, på kort och lång sikt.
Kunskap om påverkan av risk för spridning av farliga ämnen från förorenade sediment i samband med klimatförändringar avseende ändrade hydrografiska förhållanden, etablering av nya främmande arter och/eller mänskliga aktiviteter.
Kunskap om källspårningsteknik av farliga ämnen kan utvecklas till instrument i riskbedömning, för till exempel ansvarsutredningar. Vilka typer av källspårningsmetoder har potential eller kan utvecklas?

Praktiska anvisningar

Behörig att söka är disputerad forskare vid universitet, högskolor, forskningsinstitut eller myndighet som bedriver forskning som en del av sitt uppdrag. Huvudsökanden måste vara knuten till en organisation med svenskt organisationsnummer.

Forskare som beviljas medel ska medverka i Naturvårdsverkets årliga konferens, forskningssatsningens uppstarts- och årsmöten samt avsätta resurser för kommunikation med myndigheter och andra aktörer.

Slutrapporteringen från huvudsökande och medsökandes tidigare projekt, där projekttiden gått ut, ska ha inkommit till Naturvårdsverket och godkänts innan ny ansökan kan beviljas.

Det är viktigt att relevansen för Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten tydligt framgår i ansökan.