Utlysning av forskningsmedel inriktade mot indikatorer för biologisk mångfald på landskapsnivå

Del A avser en syntes och analys som ska öka kunskapen om hur naturvärden, strukturer, funktioner och bevarandestatus inom skyddade områden utvecklas jämfört med resten av landskapet med förslag på underlag till utveckling av indikatorer. Här inräknas samtliga typer av skydd, till exempel nationalparker, naturreservat, naturvårdsområden, biotopskydd och Natura 2000.

Naturvårdsverkets arbete syftar bland annat till att bevara och hållbart nyttja den biologiska mångfalden. I den fördjupade utvärderingen av miljömålen 2015 (1) och speciellt i avsnittet Ett rikt växt och djurliv, kopplas förlust av biologisk mångfald bland annat till intensivt brukande av till exempel jord- och skogsbruksmark, olika former av exploatering samt klimatförändringar. Även igenväxning på grund av upphörd hävd, översvämning och brand påverkar artsammansättningen.

Skydd av områden är ett av verktygen för att bevara biologisk mångfald. Arbetet med att skydda och bevara områdena med höga naturvärden har stöd i miljöbalken och dess olika skyddsformer. Eftersom de skyddade områden utgör en bråkdel av hela landskapet har tillämpning av andra styrinstrument och verktyg (lagstiftning, sektorsansvar, vägledning, samverkan) stor betydelse på hur biologisk mångfald bevaras på landskapsnivå.

Nuvarande indikator för skyddad natur anges i arealmåttet hektar. Vid utgången av 2016 var 4,5 miljoner hektar, det vill säga en dryg tiondedel av Sveriges landyta, skyddat som nationalpark, naturreservat, naturvårdsområde eller biotopskyddsområde. Inklusive Natura 2000-områden är cirka 13 procent av landytan skyddad. Totalt är arealen fördelad på cirka 12 500 skyddade områden (2). Arealen skyddad natur ger inte ett mått på kvaliteten av den biologiska mångfalden eller hur naturvärden, strukturer, funktioner och bevarandestatus utvecklas över tid i skyddade områden. Med andra ord, saknar vi idag verktyg för att bedöma resultat av satsningar på formellt skydd av områden. Därför finns behov att utveckla ytterligare verktyg som avser att avspegla andra karaktäristika än arealmått för att bedöma skyddade områdens biologiska mångfald.

Vi efterfrågar en syntes och analys av befintlig kunskap om vad de skyddade arealerna bidrar med i form av naturvärden, strukturer, funktioner och bevarandestatus som kan leda till verktyg för att bedöma resultat av formellt skydd av områden. Kunskapen ska ha relevans för svenska och nordiska förhållanden. Syntesen och analysen bör behandla alla eller delar av följande frågeställningar:

• Hur kan en eller flera verktyg utformas för att tillhandahålla underlag för skydd och bevarande av biologisk mångfald i skyddade terrestra områden? Hur bör i så fall sådana verktyg användas?
• Vilken betydelse för biologisk mångfald har den rumsliga fördelningen av skyddade områden och typen av natur som finns däremellan? Hur kan de enskilda skyddade områdena i ett nätverk av områden komplettera varandra med avseende på biologisk mångfald?
• Hur påverkas naturvärden som är beroende av hävd och annat nyttjande eller genom till exempel översvämning och brand?
• Hur kan kostnadseffektiviteten vid inrättandet och förvaltningen av skyddade områden definieras och mätas? Hur kan kostnadseffektiviteten komma att förändras vid ändrat nyttjande?

Syntesen ska sammanställa och analysera publicerade studier. Sammanställningen bör förutom peer-review litteratur även inkludera myndighetsrapporter och annan "grå" litteratur som har relevans för svenska och nordiska förhållanden. Syntesen bör dessutom presentera en sammanvägd analys av frågeställningarna samt identifiera eventuella kunskapsbehov. Syntesen ska ge Naturvårdsverket underlag till en eventuell kommande forskningsutlysning gällande utveckling av indikatorer för att mäta nytta och kvalitet för biologisk mångfald i skyddade områden på landskapsnivå.

I projektets uppstartsfas är det önskvärt att forskargrupperna i samarbete med Naturvårdsverket arrangerar en workshop med mål att ringa in de centrala frågeställningarna i Del A.

Del B avser forskning som ska öka kunskapen om effekter av fragmentering av olika livsmiljöer i landskapet på biologisk mångfald samt tillståndet för viktiga ekologiska strukturer och funktioner och ge förslag på hur detta kan mätas.

Globalt anses fragmentering av landskap vara en viktig orsak till förlust av biologisk mångfald (3, 4). Fragmenteringen av livsmiljöer orsakas av en rad olika faktorer förknippade med förändringar i markanvändningen, bland annat stadsutbredning, transportinfrastruktur, intensivare jordbruks- eller skogsbruksmetoder och annan exploatering av naturresurser.

I den fördjupade utvärderingen av miljömålen från 2015 (1) påpekas att för att nå flera av miljökvalitetsmålen behövs åtgärder för att motverka habitatförlust och fragmentering och därigenom minska förlusten av biologisk mångfald och förändringar i landskapets ekologi.

Nuvarande satsningar på grön infrastruktur bidrar till att utveckla en genomtänkt planering på landskapsnivå för att minska fragmentering av viktiga livsmiljöer, att optimera naturvårdsinsatserna och leda till bevarandeåtgärder. Utveckling av de regionala handlingsplanerna för grön infrastruktur kommer att ge underlag för planering av konkreta naturvårdsåtgärder och bidra till att främja och samordna uppföljning och analys av miljötillstånd och miljömål.

När det däremot gäller fragmentering på landskapsnivå behövs utveckling av mått och tröskelvärden som kan visa på olika livsmiljöers påverkan. Det finns inget enkelt sätt att följa upp effekten av fragmentering för olika miljöer i landskapet. Det kan därför behövas en eller flera indikatorer för att bättre kunna mäta effekter av fragmentering, göra det möjligt att följa upp vilka förändringar som sker i landskapet och belysa hur dessa förändringar kopplar till markanvändning och påföljande effekter på den biologiska mångfalden.

Etablerade metoder baserade på insamling av information i fält, liksom nya angreppssätt via fjärranalys, erbjuder data som skulle kunna användas för utveckling av indikatorer. Analys av marktäckedata tillsammans med förändringar i markanvändning kan vara en möjlighet.

Forskningssatsningen bör avse att utveckla en eller flera kvalitativa såväl som kvantitativa indikatorer för fragmentering och förändringar i livsmiljöer. Indikatorerna ska kunna redovisa hur förändringar i markanvändning i natur- och kulturmiljöer påverkar de ekologiska sammanhangen för olika arter, deras livsmiljöer, strukturer och funktioner i landskapet i ett nordiskt sammanhang. Projekt kan inkludera en eller flera av följande frågeställningar:

• hur kan fragmentering av livsmiljöer mätas genom analys av olika dataunderlag om markanvändning från olika fältinventeringar och fjärranalys, till exempel marktäckedata och historiska markanvändningsdata?
• hur kan den nuvarande offentliga statistiken rörande de areella näringarna ge underlag för indikatorer för fragmentering och hur bör statistiken eventuellt utvecklas?
• hur kan fragmentering i olika typer av livsmiljöer mätas på olika skalor och i vilken upplösning behövs data?
• hur fungerar befintliga styrmedel inom de areella näringarna och ger dessa stöd för åtgärdsförslag inom handlingsplaner för grön infrastruktur?

Vi välkomnar såväl ämnesspecifika som tvärvetenskapliga projekt och uppmuntrar forskare från olika vetenskapliga discipliner att göra gemensamma analyser. Vi uppmuntrar gränsöverskridande samarbete. Det är viktigt att relevansen för Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten tydligt framgår i ansökan.

Medel för Del A kan sökas med upp till sex miljoner kronor fördelat på upp till två år (2019–2020). Målsättningen är att bevilja ett projekt inom området. Total budget för Del A är cirka sex miljoner kronor.

För Del B kan medel sökas på upp till fem miljoner kronor fördelat på upp till tre år (2019–2021). Målsättningen är att bevilja flera projekt inom området. Total budget för Del B är cirka 15 miljoner kronor.

Separata ansökningar ska göras för Del A och Del B. De två delarna kommer rankas separat vid bedömning, och det går utmärkt att söka inom bara en del.

Behörig att söka är disputerad forskare vid universitet, högskolor, forskningsinstitut eller myndigheter som bedriver forskning som en del av sitt uppdrag. Huvudsökande måste vara knuten till en organisation med svenskt organisationsnummer.

Ansökan bör skrivas på engelska, då ansökningarna granskas av internationella experter. Ansökan görs elektroniskt via Naturvårdsverkets ansökningsportal.

Forskare som beviljas medel förväntas medverka i Naturvårdsverkets årliga konferens, årsmöten med forskningssatsningen samt avsätta resurser för kommunikation med myndigheter och andra aktörer.

• den 13 september 2018: Sista ansökningsdag
• december 2018: Beslut om finansiering
• januari 2019: Beviljade projekt startar

Forskningssekreterare Hannah Östergård Roswall
E-post: hannah.ostergard.roswall@naturvardsverket.se
Telefon: 010-698 16 81

Forskningssekreterare Karin Hansen
E-post: karin.hansen@naturvardsverket.se
Telefon: 010-698 13 28

(1) Mål i sikte, Analys och bedömning av de 16 miljökvalitetsmålen i fördjupad utvärdering. Naturvårdsverket, Rapport 6662, Maj 2015.

(2) SCB 2016;12;31, Statistiska meddelanden, MI 41 SM 1701, Skyddad natur.

(3) Haddad N.M., Brudvig L.A., Clobert J., Davies K.F., Gonzalez A., Holt R.D., ... Townshend J.R., 2015. Habitat fragmentation and its lasting impact on Earth's ecosystems. Science Advances, 1(2).

(4) IPBES, 2018. Summary for policymakers of the thematic assessment report on land degradation and restoration of the Intergovernmental Science-Policy Platform on Biodiversity and Ecosystem Services. https://www.ipbes

Regeringsuppdraget "Indikatorer för miljökvalitetsmålen och generationsmålet".

På europeisk nivå finns i nuläget en indikator för fragmentering: 

Fragmentation of natural and semi-natural areas (EEA:s webbplats)

Nationellt driver bland andra SCB experimentella studier med fokus på markägarstrukturens effekter på markanvändning,

• Markräkenskaper för ekosystemtjänster (pdf på SCB:s webbplats)

Rapporten Uppföljning av skyddade områden i Sverige redovisar riktlinjer och system för uppföljning i skyddade områden, det vill säga nationalparker, naturreservat och Natura 2000-områden. 

Uppföljning av skyddade områden i Sverige NV rap. 6379 juni 2010. ISBN 978-91-620-6379-5.

Sveriges arbete med bevarande av biologisk mångfald utifrån bevarandemål för landmiljön i den strategiska planen för biologisk mångfald som antogs vid CBD:s partsmöte i Nagoya 2010.

Redovisning av ett regeringsuppdrag till Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen, M2012/71/Nm Naturvårdsverkets skrivelse 2012-03-30.

FN:s hållbarhetsmål:

Mål 15: Ekosystem och biologisk mångfald (extern webbplats)