Utlysning av forskningsmedel om dagvatten (synteser)

Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten vill med denna utlysning finansiera synteser som sammanfattar och analyserar befintligt kunskapsläge och kunskapsbehov inom forskningsområdet dagvatten. Sista ansökningsdag var 7 september 2022.

Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten bjuder in enskilda forskare eller forskargrupper att söka medel för syntesanalyser på maximum 1,5 miljoner kronor per syntes och maximum 1,5 år. Målsättningen är att bevilja upp till två synteser. Sista ansökningsdag är 7 september 2022.

Syfte och målgrupper 

Syftet med utlysningen är att analysera det befintliga kunskapsläget och peka på kunskapsbehov inom området dagvatten. Det övergripande syftet med synteserna är att bidra till policyutveckling inom hållbar dagvattenhantering. På längre sikt bidrar arbetet till att miljömålen uppnås och miljöns tillstånd förbättras.

Den primära målgruppen för genomförda synteser är medarbetare på Naturvårdsverket och på Havs- och vattenmyndigheten som jobbar med dagvattenfrågor och frågor relaterat till dagvatten. Även andra myndigheter som har ett ansvar för dagvattenfrågor kan ha användning av resultaten. Lokalt och regionalt ska synteserna stödja kommuners, regioners och länsstyrelsers arbete och övriga målgrupper med intresse för dagvatten.

Bakgrund

Det finns ett stort kunskapsbehov att fylla inom dagvattenområdet för att kunna vägleda både tillsynsmyndigheter och privatpersoner, vilket bland annat har beskrivits av Naturvårdsverket i regeringsuppdragen "Analys av kunskapsläget för dagvattenproblematiken" (2017) och "Förslag till etappmål om dagvatten" (2019) men också av forskare som arbetar inom området (Luleå tekniska universitet, 2021). Det finns ett stort behov av att hantera och prioritera bland redan kända möjliga åtgärder för att säkra efterlevnad av både nu gällande och framtida nationella och internationella miljökrav och miljömål.

På EU-nivå kommer kommissionen under de närmaste åren att driva på för att flytta fram positionerna för att nå miljömål riktade mot bland annat en ökad cirkulär resurshantering, klimat, giftfri miljö och biodiversitet. Flera processer som direkt rör olika aspekter av avloppsvatten (dagvatten inkluderat) är redan inledda eller är planerade i närtid. Exempelvis är EU:s avloppsdirektiv under revidering, slamdirektiv under utvärdering och en ny EU-förordning om återanvändning av avloppsvatten blir gällande 2023. Arbetet med EU:s ramdirektiv för vatten närmar sig beslut inför den sista förvaltningscykeln fram till 2027, det reglerade slutliga målåret enligt direktivet.

Sveriges regering har nyligen tagit fram en strategi för en cirkulär ekonomi (M2020/01133) som sätter en ambition att gå mot mer resurseffektiva kretslopp med minskade mängder oönskade ämnen där både utbud och efterfrågan av sekundära råvaror ska öka. Arbetet med dagvattenfrågor kopplar tydligt till flera miljömål på nationell och internationell nivå inom EU och Agenda 2030, relaterade till giftfri miljö, biodiversitet, hushållande med ändliga resurser, minskad övergödning och klimatanpassning. Nationellt finns kopplingar till två etappmål om dagvatten.

Behov av kunskapsstöd i verksamheten  

Kunskapssynteser är viktiga underlag för Naturvårdsverkets, Havs- och vattenmyndighetens och andra myndigheters och aktörers arbete. Kunskapsunderlag inom dagvattenområdet är speciellt viktiga i arbetet med att identifiera behov av och bidra till utveckling av nya eller befintliga styrmedel för en hållbar dagvattenhantering. Myndigheterna behöver dessutom få överblick över befintlig kunskap och forskningsresultat, som underlag för prioritering och utveckling av arbete med framtagande av indikatorer, mätmetoder, vägledningar, föreskrifter och åtgärder. De ger stöd vid tillståndsprövning, inför tillsynsvägledning, vid bedömning av bidrag på dagvattenområdet och vid samordningsarbeten i dagvattenfrågor, som till exempel i samband med myndighetsgemensamma regeringsuppdrag. Resultaten kan bidra till en ekologisk, social och ekonomisk hållbar utveckling. Identifiering av kunskapsluckorna kan även stödja arbetet med att förbereda underlag till förslag på en eventuell kommande forskningsutlysning. Resultat av kunskapssynteser kommuniceras ut nationellt och bidrar på så vis med nytta även utanför myndigheternas område.

År 2020 fick Luleå tekniska universitet (LTU) ett uppdrag från Naturvårdsverket att samla in kunskap om forskning om dagvatten, aktuellt för vårt nordiska klimat. Syftet med uppdraget var att ge en övergripande uppdatering om svensk dagvattenforskning i ett nationellt och internationellt sammanhang. En syntesrapport "Systematic reivew of urban stormwater research in Sweden (2012 - 2021)" levererades till Naturvårdsverket sommaren 2021. 149 vetenskapliga artiklar granskades inom LTU:s syntesarbete. Baserat på den informationen har Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten identifierat behov av ytterligare syntes och analys inom flera huvudområden. Ett urval av områden identifierade i LTU-syntesen har gjorts för vidare syntes kopplat till dagvattnets påverkan på recipienter, till planering och implementering av blågrön infrastruktur (BGI), och till drivkrafter och hinder vad gäller genomförande av hållbar dagvattenhantering.

Prioriteringar 

En systematisk granskning och en kartläggning och sammanställning av befintlig nationell och internationell kunskap behövs utifrån nedanstående frågeställningar. Sammanställningen bör förutom peer-review granskade artiklar inkludera myndighetsrapporter och annan "grå" litteratur som har relevans för svenska förhållanden. Det ska tydligt förklaras vilka kriterier som tillämpats för den litteratur som inkluderats och vilken metod som ska användas för litteratursökningen. Syntesen bör dessutom presentera en sammanvägd analys av frågeställningarna där slutsatserna på ett tydligt och transparent sätt diskuteras i termer av giltighet och pålitlighet. Dessutom bör det pekas på vilka kunskapsluckor som finns och ges rekommendationer för framtida forskning och policyarbete.

Målsättningen är att bevilja upp till två syntesprojekt, som svarar på en eller flera av prioriteringsområdena nedan. Syntesarbeten ska analysera befintlig kunskap från Sverige och de övriga nordiska länderna samt från länder med klimat som motsvarar det nordiska.

De tre prioriteringsområdena är:

Effekter på recipienter:

Utsläpp av dagvatten, dess påverkan på recipienter samt ekologisk och kemisk status. Det inkluderar den biologiska mångfalden i recipienter som faunan i sediment och helt eller delvis vattenlevande organismer eller organismer beroende av strandzon. Detta inkluderar effekterna av snösmältning och first flush på det mottagande vattnet. Studien kan omfatta ett visst beskrivet dagvatten men även påverkan från olika specifika föroreningar i dagvatten.

Planering och implementering:

Utformning och underhåll av dagvattenanläggningar och BGI, så som olika vattenförande stråk, anlagda våtmarker, multifunktionella ytor, dagvattendammar, biofilter- och/eller avancerade tekniska lösningar för att nå önskat resultat. Bibehålla resultat över tid genom såväl torra som blöta perioder, snösmältning och first flush beroende på årstid och väder, med hänsyn till dagens och ett framtida klimat.

Incitament och samhällsacceptans:

Drivkrafter för genomförande (till exempel dagvatten som en resurs, ekosystemtjänster och BGI, samhällsnyttan med multifunktionella dagvattenanläggningar, kostnads-nyttoanalys) samt hinder för acceptans av hållbar dagvattenhantering (till exempel intressekonflikter, risker, oklar ansvarsfördelning).

Praktiska anvisningar 

Det är möjligt att ansöka inom ett prioriteringsområde, eller en kombination av flera. Maximum 1,5 miljoner kronor och maximum 1,5 år kan sökas per syntes. Det är viktigt att relevansen för Naturvårdsverket, Havs- och vattenmyndigheten och andra relevanta myndigheter tydligt framgår av ansökan. Vi ser gärna att de sökande föreslår syntesarbeten med aktiva samarbeten med målgrupper.

Ansökan kommer inte att beaktas om det maximala sökbeloppet (1,5 miljoner kronor) angivet i utlysningstexten överskrids. Det är viktigt att understryka att syntesarbete avser integrering av befintliga data för att öka användbarheten av forskningsresultat och inte framtagande av nya data (ny forskning). Därför kommer ansökningar om forskningsprojekt inte att beaktas.

Behörig att söka är disputerad forskare vid universitet, högskolor, forskningsinstitut eller myndigheter som bedriver forskning som en del av sitt uppdrag. Huvudsökande måste vara knuten till en organisation med svenskt organisationsnummer.

Slutrapportering från sökande och medsökandes tidigare projekt, där projekttiden gått ut, ska ha inkommit till Naturvårdsverket och godkänts innan ny ansökan kan beviljas.

Forskare som beviljas medel förväntas medverka i Naturvårdsverkets årliga konferens, årsmöten med satsningen samt avsätta resurser för kommunikation med myndigheter och andra aktörer.

Så söker du

Ansökan bör skrivas på engelska, då ansökningarna granskas av internationella experter. Ansökan görs elektroniskt via ansökningsportalen Prisma. Se Naturvårdsverkets instruktioner till både sökande och granskare. Se också Naturvårdsverkets policy för vidareutnyttjande av data och information.