Utlysning av forskningsmedel om minskat matsvinn

Syftet med utlysningen är att få ökad kunskap om matsvinn och hur det kan minskas, och särskilt identifiera beteenden och problem hos aktörer i en del av livsmedelskedjan, men som blir synliga och orsakar matsvinn först i andra delar. Därutöver syftar utlysningen till fördjupad kunskap om genomförda åtgärders effekt inklusive utvärderingsmetoder, samt vilka typer av åtgärder, och var i livsmedelssystemet de behövs. På längre sikt förväntas resultaten bidra till att berörda miljömål nås. Utlysningen fokuserar på två temaområden där sökanden kan välja ett av dessa eller kombinera dem. 

Den primära målgruppen är medarbetare på Naturvårdsverket som jobbar med frågor om resurseffektivitet. Även andra myndigheter som jobbar med området kan ha nytta av resultaten. 

Matsvinn är livsmedel som producerats i syfte att bli mat, men som av olika anledningar inte äts eller dricks upp. Att minska matsvinnet är ett sätt att bidra till en minskad miljöpåverkan (1). Matsvinnet är omfattande, såväl i Sverige (2) som globalt, vilket medför en onödig miljöbelastning, ekonomiska förluster och på sikt försvårade möjligheter att försörja en ökande världsbefolkning med mat. EU:s avfallshierarki (3) innebär att matsvinn i första hand ska förebyggas. Från ett resursperspektiv är det att föredra att det som producerats i syfte att bli livsmedel går till humankonsumtion. Det återstår mycket att göra för att halvera matsvinnet och minska förlusterna i livsmedelskedjan i enlighet med etappmålen och Agenda 12.3 målet (4).  

Ökad kunskap behövs för myndighetens arbete med resurseffektivitet som syftar till minskat matsvinn och som också bidrar till andra miljömålsansvariga myndigheters arbete inom området. Utlysningens resultat förväntas bidra med kunskap som ökar förutsättningarna att nå etappmålen för minskat matsvinn (12), Generationsmålets fjärde, femte och sjunde strecksats samt Agenda 2030 mål 12.3 om minskat matsvinn. 

För att identifiera och förstå vilka matsvinnsminskande åtgärder och styrmedel som är mest effektiva i olika sammanhang behövs kunskap om samhällskostnader, aktörer, effekter och andra konsekvenser från befintliga samt från nya föreslagna åtgärder och styrmedel. I dessa perspektiv finns stora behov av nya data och att identifiera var dataluckorna finns, så att förbättrade underlag kan erhållas. Ett annat kunskapsbehov handlar om bedömning och vidareutveckling av ramverk för utvärdering av åtgärders effekter för mer konsekventa utvärderingar med gemensamma tillvägagångssätt. 

Utlysningen fokuseras på det matsvinn som uppstår i den senare delen av livsmedelskedjan - från grossistled till konsumenter - men kan innebära att åtgärder kan komma att behövas i andra delar av kedjan. Utlysningen fokuserar inte på forskning kring förluster före skörd eller slakt. Vi efterfrågar studier på matsvinnets miljökonsekvenser i termer av samhällskostnader, aktörskostnader, effekter och andra konsekvenser från befintliga och kommande åtgärder och styrmedel. Aspekter som behöver belysas är identifiering och överbryggning av bakomliggande orsaker till matsvinn i livsmedelskedjan. Exempelvis genom identifiering och analys av aktörers inbördes beroende och agerande samt hur olika affärsmodeller påverkar uppkomst av matsvinn.  

Beviljade projekt förväntas resultera i förslag som identifierar bästa praxis, prioriterar störst potential, och därigenom möjliggör en konsekvent bedömning av de miljömässiga och ekonomiska fördelarna för framtiden. 

Fördjupad kunskap söks inom två teman (underinriktningar):  

1. ur ett systemperspektiv identifiera och analysera effektiva åtgärder och i vilket led i livsmedelskedjan som åtgärderna ska sättas in samt  
2. utvärdering baserad på jämförande fallstudier av genomförda matsvinnsförebyggande åtgärder och dess utkomster.  

Målsättningen är att bevilja medel till minst ett projekt inom respektive temaområde. Det är möjligt att kombinera temaområdena i projektansökan. 

Temaområde 1: Åtgärder - både skalbara och generaliserbara - för att minska matsvinn. Med en systemansats identifiera olika produktgruppers svinn i olika delar av livsmedelskedjan och belysa var införandet av åtgärder för olika produktgrupper skulle vara viktiga och mest effektiva. Identifierade åtgärder ska gärna kunna användas brett inom aktuella områden och/eller branscher. 

Ett eller två av följande perspektiv kan användas för att visa hur åtgärder i en del av kedjan kan påverka matsvinnet i en annan del och hur åtgärderna kan utvärderas och analyseras. Dessa perspektiv kan kompletteras med andra perspektiv enligt eget val: 

• Åtgärder i grossist och dagligvaruhandeln som påverkar slutkonsumentens matsvinn
• Ökad automation och digitalisering
• Ändrade konsumentbeteenden
• Hantering av livsmedel i kedjan, livsmedelsbeställningar och -prognoser, optimerad lagerhållning, temperaturer och förpackningsegenskaper
• Livsmedelsindustrins roll
• Styrmedel och utveckling av styrmedel
• Potentiella affärsmodeller, som exempelvis påverkar i flera led
• Samverkan mellan offentlig sektor och bransch.  

Temaområde 2: I detta tema efterfrågas utvärderingsstudier kring matsvinnsförebyggande åtgärders effekt och effektivitet baserade på generaliserbara fallstudier och/eller jämförande fallstudier i en svensk kontext. Även testning av olika relevanta ramverk för utvärdering, samt identifiering av vilka dataglapp som föreligger för utvärdering av åtgärders effekt, ska belysas. Flera aspekter behöver analyseras: 

1. Åtgärdens/åtgärdernas effekt (Eng. effectiveness) – hur minskning av matsvinnet bidrar till uppsatt mål
2. Åtgärdens/åtgärdernas effektivitet (Eng. efficiency) – hur mycket resurser som krävs för den genomförda minskningen
3. Analys av åtgärdens/åtgärdernas varaktighet över tid
4. Hur utvärderingsstudier bättre kan visa på möjligheten att generera strukturerade data som potentiellt kan användas för sammanställning av nationell statistik.

Frågor som kan ställas är  

• Kan metoder utformas, baserade på livscykeltänkande, för att förbättra utvärdering av åtgärdernas effekt och effektivitet, öka jämförbarheten, samt förbättra prioriteringen mellan olika åtgärder?  
• Hur kan resultatet av utvärdering översättas till miljöpåverkan från produkter som blivit matsvinn? 

Det är viktigt att relevansen för Naturvårdsverket tydligt framgår av ansökan. Vi välkomnar såväl ämnesspecifika som tvärvetenskapliga projekt. Samverkan med företag, myndigheter och branscher ser vi som en fördel.  

Behörig att söka är disputerad forskare vid universitet, högskola, forskningsinstitut eller myndigheter som bedriver forskning som en del av sitt uppdrag. Huvudsökande måste vara knuten till en organisation med svenskt organisationsnummer. Slutrapporteringen från sökande och medsökandes tidigare projekt hos Naturvårdsverket, där projekttiden gått ut, ska ha inkommit och godkänts innan ny ansökan kan beviljas. Ansökan kommer inte att beaktas om det maximala sökbeloppet angivet i utlysningstexten överskrids. 

Forskare som beviljas medel förväntas medverka i årliga forskningskonferenser av relevans för finansiärerna, årsmöten med forskningssatsningen samt avsätta resurser för kommunikation med myndigheter och andra aktörer.

• Sista ansökningsdag: 7 september 2022 klockan 14.00.  
• Beslut om finansiering: januari 2023 
• Beviljade projekt startar: mars 2023

Forskningssekreterare Kerstin Jansbo  

E-post: kerstin.jansbo@naturvardsverket.se 

Telefon: 010-698 1456 

Forskningssekreterare Hannah Östergård Roswall 

E-post: hannah.ostergard.roswall@naturvardsverket.se 

Telefon: 010-698 1681 

1. Livsmedelsverkets hemsida - matvanor-hälsa-miljö/matsvinn 
2. Naturvårdsverket 2020. Matavfall i Sverige ISBN: 978-91-620-8861-3. 
3. Naturvårdsverkets hemsida - avfallshierarkin  
4. Sveriges miljömål - etappmål minskat matsvinn  
5. Closing the loop - An EU action plan for the Circular Economy COM/2015/0614 final  
6. Miljödepartementet 2020. Cirkulär ekonomi – strategi för omställningen i Sverige  
7. Jordbruksverket 2021. Livsmedelsförluster i Sverige, Rapport 2021:2 
8. Farm to Fork Strategy (COM (2020) 381 final)  
9. Call for evidence for an impact assessment - Ares(2022)577247  
10. Gerber, P.J., Steinfeld, H., Henderson, B., Mottet, A., Opio, C., Dijkman, J., Falcucci, A. & Tempio, G. 2013. Tackling climate change through livestock – A global assessment of emissions and mitigation opportunities. Food and Agriculture Organization of the United Nations (FAO), Rome. ISBN 978-92-5-107920-1 (print) E-ISBN 978-92-5-107921-8 (PDF)  
11. Patinha Caldeira, C., De Laurentiis, V. and Sala, S., Assessment of food waste prevention actions, EUR 29901 EN, Publications Office of the European Union, Luxembourg, 2019, ISBN 978-92-76-10190-1, doi:10.2760/101025, JRC118276  
12. Beslutade etappmål inom miljömålssystemet: 

• Matsvinnet ska minska mätt i mängd livsmedelsavfall 
• Matsvinnet ska minska så att det sammantagna livsmedelsavfallet minskar med minst 20 viktprocent per capita från 2020 till 2025. 
• Livsmedelsförlusterna ska minska och mer ska bli mat.