Utlysning av forskningsmedel inom havsbaserad vindkraft

Syftet med satsningen är att skapa och/eller sammanställa kunskap för väl underbyggda beslut för havsbaserad vindkraft. Det övergripande målet är att ge samhället verktyg för att relativt snabbt kunna öka energiförsörjningen samtidigt som man minimerar negativ påverkan på den blå ekonomin, de marina ekosystemen och de ekosystemtjänster som haven ger. För att kunna genomföra den föreslagna storskaliga utbyggnaden av havsbaserad vindkraft på ett säkert sätt behövs dock mer kunskap.

Utlysningen ska bidra till att öka kunskapen inom områden nödvändiga för att kunna genomföra miljöprövningar samt Havs- och vattenmyndighetens regeringsuppdrag att ta fram ett förslag till ändrade havsplaner, där en större utbyggnad av havsbaserad vindkraft inkluderas. Resultat från forskningen förväntas också bidra till att andra berörda myndigheter och branscher får en ökad kunskap utifrån vetenskapliga underlag. Vi strävar efter att uppnå samverkan med grupper som påverkas av, eller som företräder miljöer som kan påverkas av havsbaserad vindkraft.

Målgrupper är handläggare och utredare på Havs- och vattenmyndigheten och Naturvårdsverket; andra centrala myndigheter, länsstyrelser och kommuner; branschorganisationer för berörda näringar; icke-statliga intresseorganisationer; allmänheten; Regeringskansliet; Klimatpolitiska rådet; internationella arbetsgrupper, samt myndigheter i våra grannländer.

Haven kan bidra till att skapa förutsättningar för den energiomställning som krävs för att nå målen i Parisavtalet, samt Sveriges energi- och klimatpolitiska mål. De nationella havsplanerna och arbetet inom havsmiljöförvaltningen ska bidra till hållbar blå tillväxt, men också till att stödja arbetet med att nå god miljöstatus i EU:s havsområden. Havsplaneringen ska enligt direktivet främja en hållbar utveckling, hållbar användning av marina resurser och hållbar tillväxt i de maritima sektorerna, samtidigt som en ekosystemansats ska tillämpas. De bidrar också till att vi uppnår flera av de nationella miljökvalitetsmål som riksdagen har beslutat om.

Den förra regeringen gav Energimyndigheten i uppdrag att tillsammans med andra berörda myndigheter peka ut lämpliga områden för att öka elproduktion till havs till 90 TWh/år. Sveriges totala elproduktion var 166 TWh år 2021. Prognosen är att elektrifieringen av Sveriges industri och fordonsflotta kommer leda till ett fördubblat energibehov (Energimyndigheten 2022, Myndighetsgemensam uppföljning av samhällets elektrifiering).

En viktig aspekt i Havs- och vattenmyndighetens regeringsuppdrag är att säkerställa samexistens mellan energiproduktion från havsbaserad vindkraft å ena sidan och yrkesfiske, friluftsliv, naturvård, samt alla delar av den blå ekonomin å andra sidan. Att främja denna samexistens är också en uttalad målsättning i såväl EU:s havsplaneringsdirektiv som i Sveriges havsplaneringsförordning (SFS 2015:400).

Miljöanpassning av energiproduktionen kan komma att bidra positivt till möjligheten att nå havsmiljödirektivets mål om god miljöstatus samt miljökvalitetsmålen Hav i balans samt levande kust och skärgård, Levande sjöar och vattendrag, Ett rikt växt- och djurliv och Begränsad klimatpåverkan. När det gäller generationsmålet kopplar utlysningsområdet till strecksatsen --Andelen förnybar energi ökar och energianvändningen är effektiv med minimal påverkan på miljön.

Politiken prioriterar att få fram energiproduktion som täcker de kommande mer än fördubblade behoven av elektricitet i Sverige de närmsta 20–25 åren. Därför har Energimyndigheten och Havs- och vattenmyndigheten fått ett regeringsuppdrag gällande storskalig etablering av vindkraftsparker till havs. Forskningsbehoven som har identifierats är viktiga för genomförandet av detta.

Projektansökningarna ska syfta till att öka kunskapen om hur och var havsbaserad vindkraft kan placeras geografiskt samt hur vindkraftsparker och vindkraftverk kan designas. Denna kunskap behövs för att minimera påverkan på arter och ekosystem i och kring havsmiljön, möjliggöra samexistens med andra intressen samt minimera friktionen med samhället och dess aktörer. Prioriterade projekt är sådana som har ett helhetsperspektiv och gärna inkluderar flera av områdena nedan.

Det är viktigt att relevansen för Havs- och vattenmyndigheten och Naturvårdsverket tydligt framgår av ansökan.  Om projektet innefattar samverkan, beskriv i så fall i ansökan tilltänkta samarbetspartners och formen för samverkan. Stödbrev utgör inte ett bedömningsunderlag.

Behörig att söka är disputerad forskare vid universitet, högskolor, forskningsinstitut eller myndigheter som bedriver forskning som en del av sitt uppdrag. Huvudsökande måste vara knuten till en organisation med svenskt organisationsnummer. Slutrapporteringen från sökande och medsökandes tidigare projekt hos Naturvårdsverket, där projekttiden gått ut, ska ha inkommit och godkänts innan ny ansökan kan beviljas.

Ansökan kommer inte att beaktas om det maximala sökbeloppet angivet i utlysningstexten överskrids.

Forskare som beviljas medel förväntas medverka i årliga forskningskonferenser av relevans för finansiärerna, årsmöten med forskningssatsningen samt avsätta resurser för kommunikation med myndigheter och andra aktörer.

• Sista ansökningsdag: 14 september 2023 klockan 14.00
• Beslut om finansiering: januari 2024
• Beviljat projekt kan starta: mars 2024