Utlysning av medel till forskningsprogram: Hållbar klimatomställning och klimatanpassning
Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten bjuder in forskare att söka tillämpad och policyrelevant forskning i ett femårigt program som kopplar samman frågor om minskad klimatpåverkan, effektiv klimatanpassning och återställande, bevarande och stärkande av biologisk mångfald för ökad resiliens i linje med nationella miljökvalitetsmål och globala målen för hållbar utveckling. Sista ansökningsdag för steg 1 är 17 oktober 2022.
OBS: Ny sista ansökningsdag för steg 1 är 17 oktober 2022.
Total budget är 44 miljoner kronor med avsikt att bevilja medel till upp till två forskningsprogram löpande över 5 år. Maximal budget för varje program är 22 miljoner kronor.
Utlysningen görs i två steg. I ett första steg ombeds forskare komma in med en skiss för en programbeskrivning där ett förslag till konsortium och program med delområden presenteras. Sista ansökningsdag för steg 1 är 17 oktober 2022. Steg 2 öppnar i december 2022 för fullskaliga ansökningar för ett begränsat antal konsortier och stänger 1 mars 2023.
Syfte och målgrupper
Målet med satsningen är att skapa ny kunskap för väl underbyggda handlingsplaner för hållbar klimatomställning och klimatanpassning. Vi avser att finansiera forskningsprogram som tar ett brett grepp och länkar samman minskad klimatpåverkan, klimatanpassning samt biologisk mångfald och resiliens (tre sammanlänkade perspektiv). Programmen ska leverera kunskap som kan tillämpas i det nationella klimat- och miljöarbetet och i arbetet med internationella förhandlingar kopplat till klimat så det kommer till gagn för klimat, miljö och samhälle. Vi efterfrågar särskilt kunskap som är relevant för att nå Sveriges långsiktiga klimatmål 2045 och framåt, vilket innebär ett samhälle med netto-noll och negativa utsläpp.
Syftet är att koppla samman frågor kring, och samspelet mellan, minskad klimatpåverkan, klimatanpassning samt återställande, bevarande och stärkande av biologisk mångfald för ökad resiliens, och hitta kombinationer av lösningar för omställning som är långsiktigt hållbara och genomförbara. Satsningen ska ge ökad kunskap inom behov och sakområden listade under rubriken prioriteringar nedan.
Den huvudsakliga målgruppen för resultaten är handläggare och utredare på Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten som jobbar med hållbar klimatomställning och klimatanpassning. Övriga målgrupper är handläggare på andra myndigheter som jobbar direkt eller indirekt med klimatfrågor. Resultaten från programmen ska även kunna stödja lokalt och regionalt arbete med implementering av styrmedel och åtgärder, till exempel till hjälp för samhällsplanerare och genomförande av fysisk planering. Regeringskansliet, Klimatpolitiska rådet, Nationella expertrådet för klimatanpassning, miljökonventioner, internationella arbetsgrupper och näringslivet är andra intressenter.
Bakgrund
IPCC (2021) understryker att det behövs omfattande utsläppsminskningar för att begränsa klimatförändringen och klara 1,5-gradersmålet i linje med Parisavtalets ambition. Den senaste IPCC rapporten visar på fortsatta ökade globala klimatutsläpp (IPCC, 2022) vilket betyder att utmaningarna har ökat, sannolikheten för att nå målet har minskat och det behöver ske mer. Klimatkrisen och krisen kring förlust av biologisk mångfald är på många sätt sammanlänkade. Både IPCC och IPBES (Pörtner m.fl., 2021) poängterar att kriserna kring klimatet och biologisk mångfald behöver adresseras tillsammans och understryker vikten av att arbeta med naturbaserade lösningar.
Omställning till ett klimatneutralt samhälle och därefter ett resurseffektivt samhälle med nettonegativa utsläpp är en utmaning. Med stöd av tillgänglig kunskap har många åtgärder och styrmedel redan kommit på plats inom Sveriges klimatpolitiska ramverk eller utarbetas för närvarande inom en rad regeringsuppdrag för att styra åt rätt håll. Samtidigt ligger skärpningar på befintliga styrmedel på förhandlingsbordet i EU med sikte på 2030. För att på ett hållbart sätt nå målet om nettonoll-utsläpp senast år 2045, och därefter negativa utsläpp, krävs emellertid nya grepp och ny kunskap.
Pågående förändringar av klimatet medför olika effekter som innebär utmanande uppgifter för samhället om naturen. Arter och ekosystem står inför omfattande utmaningar vad gäller anpassning till de nya förutsättningarna. Klimatförändringar kommer att förstärka existerande miljöproblem och orsaka ytterligare degradering av ekosystem och förlust av biologisk mångfald. Detta bidrar i sin tur till att förvärra klimatförändringen och dess effekter. Effektiva och brådskande åtgärder krävs för att säkerställa bevarandet av biologisk mångfald och en hållbar samhällsutveckling som möter effekterna av ett förändrat klimat. I EU:s nya strategi för klimatanpassning (EU, 2021) samt i den nationella strategin för klimatanpassning (Regeringen, 2018) beskrivs att en omfattande kunskapsbas krävs för att utarbeta effektiva och inkluderande styrningsmekanismer och åtgärder. Även den första rapporten från det Nationella expertrådet för klimatanpassning pekar på nödvändigheten att bland annat integrera klimatanpassning i det klimatpolitiska ramverket (Nationella expertrådet för klimatanpassning, 2022).
Medvetenheten och kunskapen kring behovet och mervärdet av att hantera olika kriser gemensamt har ökat (till exempel Bergström m.fl., 2020; Dinesen m.fl., 2021; Pettorelli m.fl., 2021). Samordning av krishanteringsarbetet har hittills saknats och forskningen har i allt väsentligt gjorts i stuprör. Det kommer att krävas ett integrerat angreppssätt: att minska klimatpåverkan; att stärka naturens och samhällets förmåga att hantera klimatförändringarna; och samtidigt säkerställa att övriga miljö- och hållbarhetsmål nås. I och med att tiden är knapp behöver möjliga synergier tillvaratas.
Behov av kunskapsstöd i verksamheten
Klimatomställningen behöver ske samtidigt med att övrigt miljöarbete förstärks för att bidra till att uppfylla både de nationella och globala målen för hållbar samhällsutveckling. Det inskärper betydelsen av åtgärder, styrmedelspaket och strategier som ser till helheten. För att vara drivande i miljöarbetet nationellt och internationellt samt att både utforma och påverka policyutvecklingen i enlighet med svenska prioriteringar måste myndigheter ha bra kunskap och underlag. I myndigheternas roll ingår att föreslå styrmedel och åtgärder som leder till att de nationella klimatmålen nås samtidigt med de globala målen för hållbar utveckling.
Prioriteringar
Behov
Ordningen på behov är inte en inbördes prioritering.
- Utveckling av effektiva, verkningsfulla och genomförbara metoder, styrmedel (inklusive fysisk planering), åtgärder, arbetssätt och organisatoriska lösningar som bidrar till samhälleliga mål kopplat till de tre sammanlänkade perspektiven: hållbar klimatomställning för netto-noll och negativa utsläpp, klimatanpassning och bevarande av biologisk mångfald och samtidigt beaktar osäkerheter och olika framtida scenarier gällande klimatförändringarna.
- Utveckling av integrerade och samordnade paketlösningar med styrmedel, åtgärder, och/eller lämpliga metoder i samverkan med befintliga lösningar för att förstå hur summan av lösningar påverkar utfallet. Detta inkluderar förvaltningsverktyg som styr det nationella, regionala och lokala åtgärdsarbetet och möjliggör uppfyllandet av flera miljökvalitetsmål och genererar flera vinster. Paketlösningar ska tas fram ur ett helhetsperspektiv och integrera befintliga och nya styrmedel och åtgärder i förvaltningen för att uppnå långsiktigt hållbar omställning genom att utnyttja synergier och undvika målkonflikter.
- Utveckling av metoder för åtgärdsanalys och annan metodik för uppföljning av insatser kring minskad klimatpåverkan och bättre klimatanpassning samt hur det påverkar biologisk mångfald och andra miljö- och samhällsmål.
- Analys av befintliga institutioners påverkan på möjligheten att nå målen samt behov av justering och komplettering av dessa institutioner om de till exempel motverkar varandra. Institutioner inbegriper i denna kontext övergripande regelverk och organisering av styrningen, styrmedel och standarder samt informella institutioner såsom normer och praktiker. Såväl global som nationell, regional och lokal nivå är av relevans.
Det bör beaktas vad andra länder tar fram som vi kan lära av och implementera det som är specifikt för svenska förhållanden. Enligt regeringens ambition bör Sverige verka som ett föregångsland inom hållbar klimatomställning och klimatanpassning genom att agera katalysator för utsläppsminskningar i andra länder. Lösningar bör beakta EU:s gröna giv och övrig klimatstyrning.
Sakområden
Listan är exempel på myndigheternas relevanta sakområden. Ordningen på sakområden är inte en inbördes prioritering.
- Hållbar mark- och vattenanvändning. Effektiva naturbaserade lösningar och blågrön infrastruktur för att bidra till en hållbar klimatomställning och för att hantera klimatanpassningsfrågan. Det handlar om en säkrad och klimateffektiv vatten-, biomassa- och livsmedelsförsörjning genom en hållbar markanvändning. Vidare att ersätta fossila resurser med till exempel biodrivmedel och att införa åtgärder som minskar utsläppen och ökar upptagen av växthusgaser kopplat till biologiska processer inom vatten-, skogs- och jordbruk. Det kan ingå vattenbruk (Blue carbon och återvätning), skogsbruk (kolinlagring, BIO-CCS, förändrad markanvändning och förändrade skogsbruksmetoder) och jordbruk (nya lösningar kopplat till växtodling och djurhållning, åtgärder inom gödselhantering med synergier mellan klimat, ozon och luftföroreningar, övergödning och försurning).
- Samhällsplanering och regional och lokal hållbar utveckling. Integrerad landskapsplanering för bevarande och restaurering av ekosystem som är hållbara under ett spann av möjliga framtida klimat. Stads- och infrastrukturplanering inklusive kopplingar till minskad klimatpåverkan, klimatanpassning och bevarande av biologisk mångfald. Frågor om anpassad teknik, verktyg, arbetssätt, samverkans- och planeringsformer och vägledning framförallt ur ett kommunövergripande och regionalt landskapsperspektiv. Kommuners, regioners och myndigheters roll i klimatarbetet, avseende utsläppsminskningar samt anpassningsarbete för ökad ekologisk och samhällelig resiliens och resiliens i land, kust och hav.
- Energi och resurseffektivitet. Resurseffektiva lösningar i alla samhällssektorer för material och energi med fokus på cirkulära lösningar, ändrade avfallsflöden, biomassa som råvara och bränsle, utnyttjande av överskottsvärme, produktion och distribution av el i samspel med naturmiljön, förändrad och mer effektiv användning av el, värme och kyla samt försörjningstrygghet.
- Finansiering av omställningen. Det privata respektive offentliga kapitalets roll, hinder, målkonflikter och incitament i finansmarknadernas uppbyggnad och funktionssätt för att bidra till samhällets omställning samt minskning av negativa effekter på miljön. Effekten av finansiella ramverks utformning på möjligheten att nå klimat- och miljökvalitetsmål och uppföljning av finansiella flöden utifrån miljöprestanda. Behov och funktion av sektorsövergripande finansieringsformer.
Praktiska anvisningar
Vi efterfrågar ansökningar som tar hänsyn till flera av ovanstående centrala behov och sakområden och kopplingar mellan dem. Varje ansökan ska ta ett helhetsgrepp kring de tre perspektiven (minskad klimatpåverkan, klimatanpassning, biologisk mångfald och resiliens) och det är ett krav att alla tre perspektiven inkluderas i ansökningen och ett måste att forskare från olika discipliner samverkar.
Ett program är en större sammanhållen forskningssatsning som innehåller maximum åtta delprojekt i ett konsortium. Programmet leds av en programledare som ansvarar för och styr över innehåll och budget, kallar till lämpligt återkommande konsortie- och referensgruppsmöten med relevanta delar av programmet och berörda aktörer och intressenter. Programledaren är även ansvarig för kontakten med Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten. Varje program bör även ha en egen forskningskommunikatör och avsätta resurser för kommunikation med myndigheter och andra aktörer. Det bör räknas med viss samverkan med systerprogrammet som eventuellt finansieras.
En halvtidsutvärdering av programmen kommer att göras och den senare delen av programmen beviljas medel villkorat att utvärderingen rekommenderar en fortsättning.
Det är viktigt att relevansen för Naturvårdsverkets och Havs- och vattenmyndighetens verksamheter tydligt framgår av ansökan. Stor vikt läggs vid tydlighet av hur programmet samverkar interaktivt över disciplingränser inom och mellan delprojekten.
Behörig att söka är disputerad forskare vid universitet, högskola, forskningsinstitut eller myndigheter som bedriver forskning som en del av sitt uppdrag. Huvudsökande måste vara knuten till en organisation med svenskt organisationsnummer. Alla del-projektledare ska vara disputerade, men alla som ingår i programmet behöver inte vara det. Slutrapportering från huvudsökande och delprojektledares tidigare projekt, där projekttiden gått ut, ska ha inkommit till Naturvårdsverket och godkänts innan ansökan kan beviljas.
Sista ansökningsdag för steg 1 är 17 oktober 2022. Granskning av steg 1 kommer göras enligt beskrivningen i Instruktioner för granskning av program. Från steg 1 går ett begränsat antal ansökningar vidare till steg 2 och skickar in en fullskalig ansökan där yttrande från steg 1 granskningen kan tas omhand. Steg 2 öppnar i december 2022 och stänger 1 mars 2023. Målsättningen är att bevilja medel till två program som kompletterar varandra.
Så söker du
Ansökan bör skrivas på engelska, då ansökningarna granskas av internationella experter. Ansökan görs elektroniskt via ansökningsportalen Prisma. Se Naturvårdsverkets instruktioner till både sökande och granskare. Se också Naturvårdsverkets policy för vidareutnyttjande av data och information.
Tidplan
- 17 oktober 2022: Sista ansökningsdag steg 1.
- December 2022: Steg två öppnas.
- 1 mars 2023: Sista ansökningsdag steg 2.
- April 2023: Beslut om finansiering.
- Maj–juni 2023: Beviljat program kan starta.
Referenser
EU:s strategi för biologisk mångfald för 2030.
Glasgow-klimatpakten från FN:s klimatmöte i Glasgow (2021).
IPCC (2021). Summary for policymakers. In: Climate Change 2021: The physical science basis. Contribution of Working group I to the Sixth Assessment Report of the Intergovermental Panel on Climate Change (Masson-Delmotte et al, Cambridge University Press.
IPCC (2022). Klimat i förändring 2022 – Att begränsa klimatförändringen.
Pettorelli N., Graham N.A.J., Seddon N.,da Cunha Bustamante M.M., Lowton M.J., Sutherland W.J., Koldewey H.J., Prentice, H.C., Barlow J. (2021). Time to integrate global climate change and biodiversity science-policy agendas. Journal of Applied Ecology, DOI: 10.1111/1365-2664.13985.
Pörtner, H.O., Scholes, R.J., Agard, J., Archer, E., Arneth, A., Bai, X., Barnes, D., Burrows, M., Chan, L., Cheung, W.L., Diamond, S., Donatti, C., Duarte, C., Eisenhauer, N., Foden, W., Gasalla, M. A., Handa, C., Hickler, T., Hoegh-Guldberg, O., Ichii, K., Jacob, U., Insarov, G., Kiessling, W., Leadley, P., Leemans, R., Levin, L., Lim, M., Maharaj, S., Managi, S., Marquet, P. A., McElwee, P., Midgley, G., Oberdorff, T., Obura, D., Osman, E., Pandit, R., Pascual, U., Pires, A. P. F., Popp, A., Reyes-García, V., Sankaran, M., Settele, J., Shin, Y. J., Sintayehu, D. W., Smith, P., Steiner, N., Strassburg, B., Sukumar, R., Trisos, C., Val, A.L., Wu, J., Aldrian, E., Parmesan, C., Pichs-Madruga, R., Roberts, D.C., Rogers, A.D., Díaz, S., Fischer, M., Hashimoto, S., Lavorel, S., Wu, N., Ngo, H.T. 2021. IPBES-IPCC co-sponsored workshop report on biodiversity and climate change; IPBES and IPCC. DOI:10.5281/zenodo.4782538.
Regeringens proposition 2017/18:163 Nationell strategi för klimatanpassning
Kontakt
Forskningssekreterare Karin Hansen
Telefon: 010-698 13 28
karin.hansen@naturvardsverket.se
Forskningssekreterare Neda Farahbakhshazad
Telefon: 010-698 12 50
neda.farahba@naturvardsverket.se
Utredare Bengt Fjällborg
Telefon: 010-698 60 60