Utlysning av forskningsmedel om giftfria kretslopp

Utlysningen ska ta fram kunskap som stödjer Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten i arbetet med att identifiera ändamålsenliga åtgärder så att utsläpp av miljö- och hälsofarliga ämnen minimeras. En central aspekt är att förbättra kunskapsläget kring primära och sekundära källor till farliga ämnen i miljön. Utlysningen ska även ge underlag för ställningstagande kring bedömning av massor, avseende risker för negativa effekter av farliga ämnen kontra resurseffektivisering inom en cirkulär ekonomi. Med ny kunskap skapas även förutsättningar för att välja exempelvis kostnadseffektiva saneringsmetoder. 

Den primära målgruppen är handläggare och utredare på Naturvårdsverket och på Havs- och vattenmyndigheten som jobbar med farliga ämnen samt tillsynsmyndigheter, myndigheter och verksamhetsutövare som bedriver miljöövervakning nationellt, regionalt eller inom recipientkontrollen. Resultaten kommer generellt även vara till gagn för aktörer med ansvar att begränsa miljö- och hälsoeffekter av farliga ämnen. 

Spridning av farliga ämnen som en följd av mänsklig aktivitet är ett välkänt problem och riskerar att påverka människors hälsa och miljön negativt. För diffust spridda och allmänt förekommande farliga ämnen finns osäkerhet om de viktigaste föroreningskällorna och spridningsvägarna. Antalet utsläppskällor är stort och av den anledningen behövs utökad kunskap om källor, spridningsvägar och biotillgänglighet för de farliga ämnen som är mest problematiska för att kunna prioritera bland föroreningskällorna, implementera kostnadseffektiva åtgärder, samt rikta krav mot de som ansvarar för utsläppen. 

För att ändamålsenligt kunna prioritera och utveckla åtgärder för att lokalt och/eller på större skala minska spridningen av farliga ämnen har Naturvårdsverket behov av fördjupad kunskap kring källspårning av primära och sekundära källor till bland annat dioxin och PFAS. Naturvårdsverket har även identifierat ett behov av ökad kunskap kring hur farliga ämnen, såsom PFAS, destrueras och sprids från förbränningsanläggningar beroende exempelvis på typ av avfall och förbränningsanläggning.

Hantering av överskottsmassor i form av exempelvis jord- och schaktmassor, och olika restmaterial såsom askor och avloppsslam, skapar nya spridningsvägar för farliga ämnen. Kunskap behövs för att kunna utveckla Naturvårdsverkets tillsynsvägledning inom riskbedömning av massor och restprodukter som används i anläggningsändamål eller i jordprodukter. 

Områden med förorenad mark utgör ett hot mot vattenkvaliteten både för yt- och grundvatten. Ett stort antal förorenade områden bedöms av vattenmyndigheterna ha en betydande påverkan på vattenkvaliteten, vilket innebär att de orsakar en risk för att god status inte kan nås i vattenförekomsterna. För att skatta den samlade påverkan på vattenförekomsten från ett eller flera förorenade områden behöver hänsyn tas till hur farliga ämnen sprids. Det finns behov av att på en tillämpad nivå ta fram verktyg som kan användas för att integrera avrinningsområdesperspektivet med förorenade-områdesperspektivet för att uppnå ett mer ändamålsenligt arbete med att förbättra vattenkvaliteten i vattenförekomster där förorenade områden förekommer.

Bly och andra metaller förekommer i olika kemiska komplex och former, och beroende på jordens egenskaper binder bly (och andra metaller) in olika hårt till marken. Biotillgängligheten och därmed exponeringen varierar därav i olika jordar där bly (och andra metaller) förekommer. Kunskapen om faktisk exponering, särskilt vid låga halter i olika jordar är ofullständig. Det är därför svårt att, baserat på tillgängliga studier, förutsäga om en sänkning av dagens generella riktvärden skulle ge påvisbara minskningar i faktisk systemisk exponering, som exempelvis en ytterligare minskning av blodblyhalter. Även vid kraftigt blyförorenade områden finns det osäkerheter om en hög blyhalt i jorden alltid bidrar till högre halter i blodet. Kunskapen om biotillgänglighet och faktisk exponering för bly, arsenik, uran och andra metaller behöver öka för att öka tillförlitligheten i riskbedömningar.

Vi efterfrågar projekt som bidrar till ökad kunskap om källspårning, spridningsvägar och biotillgänglighet av farliga ämnen och som leder till förbättrat miljöarbete för bl.a. bedömning och hantering av risker med farliga ämnen. Vi välkomnar både naturvetenskapliga och tvärvetenskapliga angreppssätt. Ansökningar kommer att prioriteras så att en välavvägd och samlad portfölj av projekt beviljas med goda synergimöjligheter mellan projekt. Vår förväntning är att finansiera ett antal projekt som kan täcka våra behov av kunskapsstöd i verksamheten. Exempel på teman som efterfrågas ges nedan (flera teman kan kombineras):

• Forskning kring primära och sekundära källor av dioxin och/eller PFAS för att möjliggöra utveckling av och prioritering bland åtgärder som minskar spridning av dessa ämnen lokalt eller på större skala. Särskilt välkomnas projekt som inkluderar:
  
  Utveckling av källspårningsmetodik och massbalansberäkning för dioxin och/eller PFAS för att med tillförlitlighet
  
  - på lokal nivå möjliggöra utveckling och bedömning av vad som är en ändamålsenlig åtgärd, exempelvis prioritera mellan olika föroreningskällor, eller prioritera mellan sanering av sediment eller mark.
  
  - kunna koppla en verksamhet/föroreningskälla i en ansvarsutredning till en identifierad förorening av dioxin och/eller PFAS.
  
  Studier av variabler som påverkar hur PFAS bryts ner i samband med förbränning i olika typer av förbränningsanläggningar i Sverige, samt vart nedbrytningsprodukter av PFAS tar vägen och vilka åtgärder som kan minska utsläpp. 
• Styrmedelsanalys på nationell nivå – slutsatser, prioriteringar och förslag på styrmedel för att maximera de samlade åtgärdernas effektivitet avseende minskad spridning av farliga ämnen.
• Studier av hur berggrundens geologi påverkar utlakning och biotillgänglighet av förorenande ämnen från bergmaterial och framtagande av metoder för att kunna bedöma vilket bergmaterial som kan medföra spridningsrisk och omgivningspåverkan.
• Studier av spridning och biotillgänglighet av farliga ämnen från aska, slagg, slam och andra relevanta restmaterial som kan användas i till exempel anläggningsändamål eller i jordprodukter. 
• Utveckling av praktiskt användbara verktyg för bedömningar av storskalig spridning från ett eller flera förorenade områden, så att riskbedömningar och åtgärder kan säkerställa att bland annat vattendirektivets krav kan uppnås i de vattenförekomster dit farliga ämnen sprids. 
• Studier av biotillgänglighet och faktisk (systemisk) exponering för naturligt förekommande ämnen som bly, arsenik, uran och andra metaller i såväl låg- som höghaltsområden.

Det är viktigt att relevansen för Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten tydligt framgår av ansökan. Vi välkomnar såväl ämnesspecifika som tvärvetenskapliga projekt.  

Behörig att söka är disputerad forskare vid universitet, högskolor, forskningsinstitut eller myndigheter som bedriver forskning som en del av sitt uppdrag. Huvudsökande måste vara knuten till en organisation med svenskt organisationsnummer. Slutrapporteringen från sökande och medsökandes tidigare projekt hos Naturvårdsverket, där projekttiden gått ut, ska ha inkommit och godkänts innan ny ansökan kan beviljas.

Ansökan kommer inte att beaktas om det maximala sökbeloppet angivet i utlysningstexten överskrids.

Forskare som beviljas medel förväntas medverka i årliga forskningskonferenser av relevans för finansiärerna, årsmöten med forskningssatsningen samt avsätta resurser för kommunikation med myndigheter och andra aktörer.

• Sista ansökningsdag: 14 september 2023 klockan 14.00 
• Beslut om finansiering: januari 2024
• Beviljat projekt kan starta: mars 2024

Forskningssekreterare Kari Stange
010-698 12 86
kari.stange@naturvardsverket.se

Forskningssekreterare Neda Farahbakhshazad 
010-698 12 50 
neda.farahba@naturvardsverket.se