Utlysning av forskningsmedel för framtidens miljöövervakning

Syftet är att förse Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten samt andra aktörer inom miljöövervakningen med vetenskapligt förankrat underlag som bidrar till att utveckla och effektivisera miljöövervakning, med utgångspunkt i såväl befintliga insatser som innovativ tillämpning av ny teknik.

Med miljöövervakning avses i utlysningen inhämtning och analys av data från naturen som ger kunskap om tillstånd och förändringar i terrester och akvatisk miljö samt miljögifter i människa eller miljö. Ett övergripande fokus ligger på utveckling av metod och analys eller förbättring av befintlig metodik för att bedöma och modellera miljötillstånd, dynamik och trender på relevanta rumsliga och tidsmässiga skalor.

Resultaten ska bidra till att miljöövervakningen utvecklas och ger förstärkta underlag för att följa upp svenska miljökvalitetsmål samt internationella direktiv och förordningar. Relevant är framför allt: fågeldirektivet och art- och habitatdirektivet, ramdirektivet för vatten, havsmiljödirektivet, dricksvattendirektivet, det globala ramverket för biologisk mångfald (Kunming-Montreal GBF), officiell statistik, miljö- och ekosystemräkenskaper, EU:s nollföroreningsstrategi och LULUCF-förordningen. 

Målgrupper är Naturvårdsverket, Havs- och vattenmyndigheten, länsstyrelserna, övriga myndigheter med ansvar i miljömålssystemet, utförare av miljöövervakning samt verksamhetsutövare som omfattas av egenkontroll som genererar eller kan komma att generera miljödata. 

Resultaten från forskningsprojekt ska vara tillämpbara och kunna användas operativt för ovanstående syften och målgrupper.

Svensk miljöövervakning har en lång historia. Miljontals mätningar och observationer av svenska miljöförhållanden har gjorts genom åren. Sverige har några av världens längsta tidsserier samt en världsledande miljöprovbank och datavärdskap med öppna och tillgängliga data (1). 

Underlag som genereras ur miljöövervakningen används i många sammanhang. De har en avgörande betydelse för att kunna bedöma om en hållbar utveckling främjas av arbetet för att nå miljökvalitetsmålen. Miljöövervakningen ger underlag för att bedöma övergripande effekter av miljöåtgärder och identifiera nya miljörisker (2, 3). Data och analysresultat används för svensk officiell statistik och för rapportering av miljötillståndet till EU och andra internationella organ. Underlag behövs för samhällsplanering och förvaltning av ekosystemtjänster samt för tillstånds- och prövningsärenden och tillsyn.

Om förslagen till kemikalieprövningsreform, markmiljödirektiv, restaureringsförordning och skogsövervakningsförordning antas av EU kommer de också att få konsekvenser för vilken datafångst som behövs i framtiden. Öppna data-direktivet ställer ytterligare krav gällande tillgängliggörande av miljöövervakningsdata. Data från den statliga miljöövervakningen är viktiga för verksamhetsutövare som referens när de ska bedöma den egna verksamhetens påverkan på den omgivande miljön. Miljöövervakningen ska även bidra med tillförlitlig information om tillståndet i miljön till medborgarna. 

Mot denna bakgrund behöver miljöövervakningen utvecklas, förbättras och samtidigt effektiviseras utan att värdet av äldre data och långa tidsserier går förlorade. Det behövs därför vetenskapligt förankrat nytänkande kring miljöanalys liksom innovation och tillämpning av ny teknik såsom eDNA/DNA, fjärranalys, satellitbaserade jordobservationsdata, geografiska informationssystem, fältsensorer och fältanordningar, innovativ dataanalys och databehandling inklusive artificiell intelligens.

Under senare år har två satsningar inom Miljöforskningsanslaget gjorts där forskningsprojekt med fokus på eDNA (4) och synteser med fokus på digitalisering (5) fört delar av miljöövervakningen framåt. Då det är relevant kan ansökningar inom denna utlysning bygga vidare på resultat från de redan gjorda satsningarna. Dessutom pågår flera initiativ inom Horisont Europa inriktade mot utveckling av och nätverksbyggande kring miljöövervakning (6, 7 & 8) som behöver tas i beaktande, och specifikt bör överlapp med de nyligen startade projekten inom Biodiversa-plusutlysningen BiodivMon (9) undvikas.

För att möta de ökande övervakningsbehoven på ett kostnadseffektivt sätt är miljöövervakningen i stort behov av att kunna tillgodogöra sig ny teknik och förnyade upplägg som effektiviserar verksamheten. 

Utlysningens tre miljöövervakningsområden terrester, akvatisk samt miljögiftövervakning och/eller flera kombinerade övervakningsområden har kunskapsbehov som ofta överskrider gränserna mellan olika perspektiv, exempelvis lokal vs nationell skala, teori vs praktik och mänsklig påverkan vs naturliga processer. Mer specifikt behövs teknik- eller analysutveckling av miljöövervakningen inom: landskap, biologisk mångfald och ekosystemtjänster, upptäckt av nya miljörisker och miljöförändringar, icke-destruktiva metoder för uppskattning av populationer och bestånd, fiske och andra mänskliga aktiviteter som påverkar ekosystem.

Inom miljöövervakningen finns behov av forskning kring: koncept för effektiva upplägg av övervakningsprogram, möjlighet att inkludera och samanalysera miljödata med data från verksamheter med andra syften, effektiva och användarvänliga analysmetoder och modellering. Andra exempel är metoder för att ta fram referenstillstånd, påverkansbedömning samt index- och indikatorutveckling. Ett centralt område är att interkalibrera data insamlad med traditionella metoder (fältmetoder) med ny teknik/ny data. 

Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten efterfrågar projekt:

- som bidrar med tillämpbara och kvalitetssäkrade metoder för att effektivisera miljöövervakning, databehandling och/eller analys. Det kan till exempel röra sig om utveckling och/eller tillämpning av nyare teknik eller hur en kombination av fältmätningar, ny teknik och automatiserad datafångst kan samanalyseras; 

och/eller 

- som bidrar med resultat som är användbara för uppföljning av flera direktiv, förordningar och miljökvalitetsmål. Det kan till exempel röra sig om framtagande av data som ger underlag för uppföljning av flera direktiv och förordningar eller att påvisa synergier mellan olika områden som bidrar till att effektivisera miljöövervakning, databehandling och/eller analys.

Inriktningen ska vara mot terrester och/eller akvatisk miljöövervakning och/eller miljögiftsövervakning. Vi välkomnar kombinerade ansatser där också andra miljöövervakningsområden kan ingå. Vi eftersträvar att fördela budgeten så att minst ett projekt inom respektive område terrester miljöövervakning, akvatisk miljöövervakning och miljögiftsövervakning beviljas. 

Utlysningen omfattar inte specifikt uppföljning av åtgärder. Ansökningar om medel för projekt gällande övervakning av sälarterna och storskarv hänvisas till forskningsutlysningen:

För en ekosystembaserad akvatisk förvaltning

Det är viktigt att relevansen för Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten tydligt framgår av ansökan. Vi välkomnar såväl ämnesspecifika som tvärvetenskapliga projekt. Samverkan med företag, myndigheter och branscher ser vi som en fördel. 

Behörig att söka är disputerad forskare vid universitet, högskolor, forskningsinstitut eller myndigheter som bedriver forskning som en del av sitt uppdrag. Huvudsökande måste vara knuten till en organisation med svenskt organisationsnummer. Sökande och medsökande ska ha uppfyllt sina förpliktigelser i tidigare forskningsprojekt hos Naturvårdsverket senast sista ansökningsdag för utlysningen. Annars avslås ansökan av formella skäl.

Forskare som beviljas medel förväntas medverka i årliga forskningskonferenser av relevans för finansiärerna, årsmöten med forskningssatsningen samt avsätta resurser för kommunikation med myndigheter och andra aktörer. 

Sista ansökningsdag: 12 september 2024 klockan 14.00 

Beslut om finansiering: januari 2025

Beviljat projekt kan starta: januari – mars 2025

Kari Stange, Naturvårdsverket
Tel: 010-698 12 86
E-post: kari.stange@naturvardsverket.se

Hannah Östergård Roswall, Naturvårdsverket
Tel: 010-698 16 81
E-post: hannah.ostergard.roswall@naturvardsverket.se

Ulrika Stensdotter Blomberg, Havs- och vattenmyndigheten  
Tel: 010-698 60 11 
E-mail: ulrika.stensdotter@havochvatten.se