Naturvårdsverkets aktuella forskningsbehov

Vi behöver syntes- och analysarbete för att klargöra de avgörande drivkrafter som antingen hindrar eller främjar mer resurseffektiva och cirkulära värdesystem. Sådan kunskap är direkt användbar för utvecklingen av styrmedel i samband med pågående EU-förhandlingar och svensk implementering. Dessutom behövs fokus på metodutveckling samt insamling och analys av data för att få en tydligare bild av hur materialhantering i olika delar av värdesystemen påverkar miljön ur ett svenskt perspektiv. Detta ska leda till att prioritering och val av områden för utveckling av styremedel blir lättare.

En utlysning om kunskapssynteser för ”Avloppsvatten och övergödning” gjordes 2021 och en året efter om ”Dagvatten”. Sex synteser finansierades som avslutas under 2024–2025. Kunskapssynteserna ska ligga till grund för ytterligare forskningsprojekt som bygger ännu mer kunskap kring åtgärder och styrmedel.

En utlysning om Hållbar klimatomställning och klimatanpassning gjordes 2022.

Under 2023 startade två större program med finansiering för två och halvt år: ”Återvätning av skogliga våtmarker: strategier för implementering och anpassning till framtidens klimat” och ”Att navigera i det politiska landskapet: barriärer och synergier i strategier för klimat och biologisk mångfald”. Efter utvärdering av inkommande slutrapporter öppnas för en ny utlysning om en eventuell andra fas av programmen.

Hållbar klimatomställning och klimatanpassning

I pågående och tidigare regeringsuppdrag om avfallsbrottslighet har man identifierat ett behov av forskning för att utveckla bättre metoder för att förebygga avfallsbrottslighet och bättre myndighetssamverkan. Särskild viktigt är att kartlägga avfallsmiljöbrott, handelsbrott och överträdelser inom fisket samt utvärdera olika typer av förebyggande åtgärder. Det finns kunskapsbehov om modeller, nyckeltal eller andra metoder som mäter eller kan visa på effekter av svensk tillsyn, samt jämförelse med andra länder. Det är även behov för nya sätt att föra tillsyn och tillsynsvägledning, så att vi får bättre effekt av tillsynen och myndigheternas arbete blir effektivt och klokt prioriterat.

Naturvårdsverket behöver ny kunskap om markhälsa i terrestra ekosystem i samband med det kommande markhälsodirektivet. Det är angeläget att identifiera indikatorer för diffusa markföroreningar och försämrad markhälsa som skadar både människor och biologisk mångfald. Det nuvarande förslaget till markdirektiv ställer krav på rikstäckande övervakning av diffust spridda föroreningar. Det är även viktigt att inkludera aspekter som nettoupptag av kol och klimatanpassning.

Det finns behov av att utveckla metoder och rutiner för övervakning av genetisk variation inom arter och att fastställa baslinjer för långsiktiga övervakningsprogram för arter med stor taxonomisk bredd. Detta inkluderar att undersöka genomförandet av Nagoyaprotokollet inom EU. Förändringar i omvärlden, såsom klimatförändringar, populationsrörlighet och sjukdomar, samt behovet av robusthet, kräver nya angreppssätt. Forskningen bör kopplas till praktisk förvaltning av biologisk mångfald och åtgärder för att ge förvaltningen nya perspektiv och prioriteringar. Detta innebär också att kunna hantera frågor om lämpligheten av populationsförstärkningar och andra åtgärder. Ämnet har även koppling till prövning av biologiska bekämpningsmedel och icke-inhemska arter. Frågan är en del av myndigheternas kärnverksamhet och syftar till att fylla kunskapsluckor kring minskningen av insekter, särskilt deras roll i pollination och biologisk mångfald.

Det finns ett behov av att bygga vidare på befintlig kunskap om kompensationsåtgärder. Syftet är att undersöka implementeringen av ekologisk kompensation och möjligheterna att stödja en hållbar mark- och vattenanvändning ur kommunalt och regionalt perspektiv. Ett särskilt fokus kan ligga på skapande och administration av ”kompensationspooler”, där det är viktigt att utforska incitament för att engagera näringslivet i frivillig ekologisk kompensation. Det efterfrågas också en kunskapssammanställning för att tillämpa begreppen ”no net loss” och ”net gain” i en svensk kontext.

Det finns behov att utforska strategier för att stärka grön infrastruktur, bevara biologisk mångfald och främja god folkhälsa. Fokus kan vara på implementering och incitament för frivillig ekologisk kompensation. Det finns pågående forskning inom närliggande områden, men det finns ett särskilt behov av att tillämpa samhällsekonomiska analyser på biologisk mångfald i landskapet. Detta arbete kan eventuellt kopplas samman med implementering och incitament för frivillig ekologisk kompensation, som nämnts ovan.

Det behövs mer kunskap om hur icke-materiella föroreningar som ljud, buller, ljus, värme och radioaktivitet påverkar arter och livsmiljöer. Till exempel kan livsutrymmet för vissa arter minska i en alltmer belyst miljö eller vid exponering för buller. 

Det behövs en omfattande genomlysning av de svenska vattenresurserna, både yt- och grundvatten, ur ett kvantitativt perspektiv. Detta arbete ska samtidigt tillgodose de mänskliga behoven av vattenanvändning, såsom hushållsvatten, jordbruk, industri och vattenkraft, samt naturens egna behov för att upprätthålla levande ekosystem i och kring ytvatten och källflöden. Det är nödvändigt att utveckla nya indikatorer och bedömningsgrunder för att effektivt hantera dessa resurser. Flera EU-direktiv och internationella konventioner kräver data om vattenkvantitet, hydromorfologi, vattenuttag och deras påverkan, vilket ytterligare understryker behovet.

Djur och växter kan påverkas både direkt och indirekt av mänskliga aktiviteter, vilket kan leda till försämrad hälsa, minskad storlek, nedsatt reproduktion och andra negativa hälsoeffekter. När populationer minskar eller förändrar sin funktion påverkas hela ekosystem, vilket kan leda till förändrad artsammansättning och minskad resiliens. Det finns behov av forskning om hur olika påverkansfaktorer påverkar ekosystemens funktion.