Indikatorer för biologisk mångfald på landskapsnivå
Naturvårdsverket har finansierat fyra forskningsprojekt som ska bidra till myndigheters arbete med att ta fram indikatorer för biologisk mångfald på landskapsnivå.
Fyra projekt påbörjades 2019 och pågick med förlängning till 2022.Tillsammans delade de på drygt 20 miljoner kronor.
Resultaten ska användas i uppföljningen av myndigheters arbete med skydd och bevarande av biologisk mångfald. Studierna kommer att bidra till hållbart nyttjande av biologisk mångfald och ge underlag om utveckling av indikatorer.
Fragmenteringen av landskap orsakar förlust av biologisk mångfald över hela världen. Därför är det viktigt att utveckla metoder för att kunna övervaka och minska effekterna av fragmentering. Projekten har fokus på gräsmarker och skogslandskap men kunskaper från studierna kan överföras även till andra landskapstyper. Ett projekt studerade särskilt indikatorer och uppföljning i skyddade områden.
Beviljade projekt
Biologiskt mångfaldsindex för mätning, övervakning och skötsel på landskapsnivå
Projektet har utvecklat en modell för att uppskatta ett landskaps förmåga att hålla biologisk mångfald i dess olika biotoper (Biotope Biodiversity Capacity Indicator, BBCI). Slutrapporten beskriver ett nytt planeringsverktyg för att stärka biologisk mångfald i ett landskap. Verktyget ska förbättra förutsättningarna för arter och biologisk mångfald i samband med samhällsutveckling eller annan markanvändning. Syftet är att underlätta planering av grön infrastruktur på landskapsnivå.
Analyser av fragmentering har gjorts i barrskogslandskap som sköts med särskild naturhänsyn, barrskogsvärdekärnors kapacitet för biologisk mångfald, potentiella målkonflikter mellan biotoperna, ädellövskog och öppen mark med skyddsvärda träd. Man har även studerat kapacitet för biologisk mångfald hos äldre ädellövträd i ett landskap med urbana miljöer och landsbygd.
Projektledare: Annie Jonsson, Högskolan i Skövde.
Beviljade medel: 4 783 353 kronor.
Slutrapport: Landskapets förmåga att hålla biologisk mångfald
Kvalitetsindikatorer för skyddade områden – vägen till framgångsrikt naturskydd
Projektet fokuserade på avsättning av mark till områdesskydd. Hur skyddade områdena är placerade i förhållande till varandra såväl som till landskapet i övrigt är en viktig faktor som påverkar hur väl de fungerar för att bevara biologisk mångfald.
I projektet syntetiserades kunskap som krävs för att kunna planera, placera och sköta skyddade områden på ett så bra och kostnadseffektivt sätt som möjligt.
Projektledare: Martin Stjernman, Lunds universitet.
Beviljade medel: 5 985 132 kronor.
Slutrapport: Biologisk mångfald och betydelsen av skyddade områden
Integrerad statistik och geodata för biodiversitets indikatorer i landskap
Projektet har identifierat hur förlust av historiskt hävdade gräsmarker och småhabitat i jordbrukslandskap påverkar genetisk mångfald hos en gräsmarksspecialist och artmångfald av gräsmarksväxter med syfte att identifiera landskapsindikatorer. Studierna kombinerade ekologisk teori och geografisk analys av historisk statistik, historiska och moderna kartor och satellitbilder och vegetationsinventeringar.
Enligt forskarna är vikten av betesmarker en avgörande faktor för dagens artrikedom av gräsmarksväxter i jordbrukslandskapet. Små resthabitat, exempelvis vägrenar och åkerholmar, är viktiga för många gräsmarksväxter men kan inte kompensera för förlusten av större betesmarker.
Genom att analysera landskapsförändringar från ett stort antal landskap från flera biogeografiska regioner i Sverige ger denna studie en högre generalitet och pekar ännu tydligare på vikten att öka insatserna för att bevara och restaurera gräsmarker nationellt innan dessas biologiska värden går förlorade.
Projektledare: Sara Cousins, Stockholms universitet.
Beviljade medel: 4 997 850 kronor.
Bättre sent än aldrig: indikatorer för skogslandskapets gröna infrastruktur
Landskapet domineras av brukade skogar, och kvarvarande skogar med höga naturvärden förekommer som isolerade fragment. Projektet kopplade till mångfaldskonventionens (CBD) mål om skydd av landareal, skogsbeståndets kvalitet och storlek, konnektivitet på landskapsnivå, samt behovet av skötsel och rumslig planering.
Forskarna har, med olika metoder, analyserat länens planer för grön infrastruktur och utvärderat förekomsten av funktionella nätverk av skogar. En ”virtuell inventering” av skogliga värdekärnor med höga naturvärden har genomförts, och forskarna har modellerat sannolikheten för värdekärna i fyra delregioner i Sverige. Resultatet kan hjälpa till att identifiera områden som bidrar till en fungerande grön infrastruktur.
En viktig slutsats i rapporten är att nuvarande tudelning av skogslandskapet i naturvård eller produktion, begränsar möjligheterna att stärka den gröna infrastrukturen. Fokus bör ligga på mångbruk, vilket kräver regional samverkan med ett landskapsperspektiv.
Projektledare: Bengt Gunnar Jonsson, Mittuniversitetet.
Beviljade medel: 4 908 785 kronor
Slutrapport: Bättre sent än aldrig: indikatorer för skogslandskapets gröna infrastruktur
Kunskapsöverföring – indikatorer i skog
Länsstyrelser och Naturvårdsverket ska nu tillämpa de verktyg som tagits fram i ett forskningsprojekt om indikatorer i skog. Det nya projektet pågår till februari 2024.
Mer information
Kontakt
Forskningssekreterare Hannah Östergård Roswall
hannah.ostergard.roswall@naturvardsverket.se
Telefon: 010-698 16 81
Forskningssekreterare Karin Hansen
karin.hansen@naturvardsverket.se
Telefon 010-698 13 28