Havsbaserad vindkraft i samexistens med människa och miljö

Granskad: ‎den ‎29‎ ‎januari‎ ‎2024

Sex treåriga forskningsprojekt ska öka kunskapen inom området havsbaserad vindkraft i samexistens med människa och miljö.

Syftet med satsningen är att skapa och sammanställa kunskap för väl underbyggda beslut för havsbaserad vindkraft. Det övergripande målet är att ge samhället verktyg för att relativt snabbt kunna öka energiförsörjningen samtidigt som man minimerar negativ påverkan på den blå ekonomin, de marina ekosystemen och de ekosystemtjänster som haven ger.

Forskningen pågår 1 mars 2024 – 28 februari 2027 och ska bidra till att öka kunskapen inom områden nödvändiga för att kunna genomföra miljöprövningar samt Havs- och vattenmyndighetens regeringsuppdrag att ta fram ett förslag till ändrade havsplaner, där en större utbyggnad av havsbaserad vindkraft inkluderas.

Resultat från forskningen förväntas också bidra till att andra berörda myndigheter och branscher får en ökad kunskap utifrån vetenskapliga underlag. Målet är att uppnå samverkan med grupper som påverkas av, eller som företräder miljöer som kan påverkas av havsbaserad vindkraft.

Beviljade projekt om havsbaserad vindkraft

Vindkraft i havets eko-system – kunskap för en hållbar utbyggnad i samexistens med naturvård och fiske

Projektet WIND4COCO undersöker hur havsbaserade vindparker påverkar fisk och biologisk mångfald, samt deras samexistens med fiske och naturvård. Forskningen fokuserar på vindparken Lillgrund i Öresund, som startade 2007. Projektet syftar till att förstå hur fisksamhällen och reveffekter har förändrats över tid, en viktig kunskapslucka idag.

Genom att upprepa och komplettera tidigare studier med moderna metoder, som betade undervattenskameror, ges en detaljerad bild av biologisk mångfald vid vindkraftverken. Dessutom testas selektiva fiskeredskap, såsom betade fiskburar, för att utvärdera fiskemetoder anpassade till vindparker.

Resultaten kommer att presenteras i workshops med intressenter, för att diskutera framtida vindparksdesign och enhetlig övervakning. Detta bidrar till en hållbar utveckling av havsbaserade vindparker och förståelse för deras miljöeffekter, viktigt för Sveriges planerade utbyggnad av vindkraft till havs.

Projektledare: Lena Bergström, Sveriges lantbruksuniversitet

Beviljad summa: 5 000 000 kronor

WindSound – Undervattensljud och vibrationer från havsbaserad vindkraft i drift, utveckling av nationella rikt-linjer för miljöpåverkan och hantering av nationella säkerhetsaspekter

Projektet WindSound undersöker hur den framtida utbyggnaden av havsbaserad vindkraft kan öka bakgrundsljudet i havet och påverka både havsmiljö och Sveriges försvarsförmåga. Idag finns inget standardiserat ramverk för att beräkna och kontrollera sådan akustisk påverkan.

Forskare från Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) och Kungliga Tekniska Högskolan (KTH) kommer att utföra mätningar och modellering av driftsbuller från vindkraftverk i vatten och vibrationer i havsbotten. Dessa studier är viktiga eftersom vissa marina djur inte alltid kan registrera ljudtryck.

Projektet, som stöds av Vattenfall, syftar till att skapa en modell för att förutse bullerpåverkan från större vindkraftsparker. Detta kommer att leda till en vägledning för hur man i miljökonsekvensbedömningar (MKB) bör beräkna en vindkraftsparks akustiska avtryck.

Resultaten kommer även att hjälpa till att fastställa gränsvärden för godtagbara ljudnivåer. Arbetet kommer att vara viktigt för industrin för att förbättra beräkningarna i MKB och för myndigheter att granska dessa. Dessutom kommer det att underlätta för Försvarsmakten att bedöma hur vindkraftverk påverkar Sveriges försvarsförmåga.

Projektledare: Mathias Andersson, Totalförsvarets forskningsinstitut

Beviljad summa: 4 995 500 kronor

Miljökonsekvenser av kollisioner mellan fartyg och havsbaserade vindtorn – ECSOW

Projektet ECSOW syftar till att undersöka risker och konsekvenser av kollisioner mellan fartyg och havsbaserade vindkraftverk, särskilt i nödsituationer och med tanke på miljöpåverkan. Detta är viktigt eftersom det saknas erfarenheter av sådana händelser i svenska vatten, där storskaliga vindkraftsparker nu planeras. Projektets mål inkluderar att granska tidigare incidenter, utveckla metoder för att bedöma risken för kollisioner, och att utvärdera både primära och sekundära effekter.

Det kommer även att kartlägga vilka aktörer som är involverade och deras ansvar, samt ge förslag på nödåtgärder och förebyggande strategier. Forskarna kommer att använda data från fartygens automatiska identifieringssystem (AIS) för att bedöma sannolikheten för kollisioner och modellera potentiella konsekvenser.

Slutresultatet av projektet kommer att ge viktig information för att hantera risker, förbättra miljöskydd och vägleda framtida forskning inom området.

Projektledare: Nicole Costa, RISE Research Institutes of Sweden

Beviljad summa: 4 961 341 kronor

Havsbaserad vindkraft och turism i samexistens i den hållbara blå ekonomin: Helhetsbedömningsverktyg för underbyggt beslutsfattande

Detta projekt syftar till att förbättra förståelsen för hur havsbaserade vindkraftsinstallationer påverkar turism. Havsområden och kustlandskap är viktiga för både inhemsk och utländsk turism i Sverige och det finns en växande oro för hur vindkraftsutbyggnaden kan påverka dessa områden. Målet är att skapa vetenskaplig grund för att vägleda placeringen av vindkraftverk så att deras negativa effekter på turismekonomin minimeras.

Projektet ska utveckla ett bedömningsverktyg för att mäta turistupplevelser i havsområden och kustlandskap som påverkas av vindkraft. Detta innebär både kvalitativ och kvantitativ datainsamling samt forskning som involverar deltagande av olika intressenter. Teorin bakom verktyget bygger på tidigare forskning om turistupplevelser i naturområden med vindkraftverk. Genom att samarbeta med lokala och regionala intressenter, samt turism- och vindkraftssektorerna, förbättras tillförlitligheten och den praktiska relevansen av resultaten.

Projektets slutsatser kommer att ge myndigheter och intresseorganisationer en vetenskaplig grund för att främja en samexistens mellan havsbaserad vindkraft och en hållbar turismutveckling, samt resultera i ett helhetsbedömningsverktyg för turistupplevelser. Detta stöder informerat beslutsfattande för utveckling av havsbaserad vindenergi.

Projektledare: Solene Prince, Linnéuniversitetet

Beviljad summa: 3 514 932 kronor

Migration av fladdermöss över Östersjön och metoder för att minska kollisioner med vindkraft

Detta projekt fokuserar på att förbättra regelverket kring vindkraftsutbyggnaden för att minska konflikter med skyddade arter, särskilt fladdermöss. Fladdermöss migrerar över långa sträckor, inklusive över Östersjön, och vissa platser har högre koncentrationer av dessa djur. Kunskapen om deras migrationsrutter och beteende i Östersjön är dock begränsad.

En viktig del av projektet är att studera fladdermössens migrationsvägar och aktivitetsmönster, särskilt hur de påverkas av faktorer som temperatur och vindstyrka. Detta kan leda till anpassade stoppregleringar för vindkraftverk, vilket innebär att de stängs av under vissa förhållanden för att undvika kollisioner med fladdermöss.

Projektet syftar till att etablera tydliga gränsvärden för när dessa stoppregleringar bör aktiveras. Genom att anpassa stoppregleringar efter plats och art kan projektet bidra till att minska negativa effekter på fladdermuspopulationer och samtidigt effektivisera handläggningstider för vindkraftsprojekt.

Projektledare: Johnny de Jong, Sveriges lantbruksuniversitet

Beviljad summa: 5 000 000 kronor

Är det möjligt att syresätta Östersjön som en biprodukt av ren och förvaringsbar havsbaserad vindenergi? (BaltVent)

BaltVent är ett treårigt forskningsprojekt som utforskar möjligheten att syresätta Östersjöns djupvatten med syre från vätgasproduktion i samband med havsbaserad vindkraft. Östersjön kämpar med problem som övergödning, syrefria bottnar och skadliga algblomningar.

Projektet ska undersöka om syresättningen från två väteproduktionsanläggningar vid Bornholm och östra Gotland kan ha en lokal eller mer omfattande effekt på hela Östersjön. Forskningen fokuserar på hur syrehalten förändras över tid och dess inverkan på ekosystemen. En avancerad regional havsmodell kommer att användas för att analysera de fysiska, kemiska och biologiska effekterna av syresättningen i Östersjön.

Resultaten ska bidra till en bättre förståelse av hur dessa förändringar påverkar ekosystem och ekosystemtjänster. Forskarna kommer även att ge förslag på hur praktiska tester kan genomföras och vad som behövs för extra miljöövervakning vid en eventuell implementering av syresättning. BaltVent är ett samarbete mellan forskare och förnybar energiindustri för att kombinera vetenskaplig relevans med industrins behov av hållbara lösningar. Projektets resultat kommer att publiceras öppet och kommuniceras till myndigheter, intressenter och allmänheten.

Projektledare: Lars Arneborg, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut

Beviljad summa: 4 999 109 kronor

Finansiering

Naturvårdsverkets miljöforskningsanslag, till stöd för arbetet med Sveriges miljömål.

Om utlysningen

Kontaktperson på Naturvårdsverket

Forskningssekreterare Patrik Lindenfors
Telefon: 010-698 18 56
patrik.lindenfors@naturvardsverket.se

Forskningssekreterare Kerstin Jansbo
Telefon: 010-698 14 56
kerstin.jansbo@naturvardsverket.se

Utredare Bengt Fjällborg
Telefon: 010-698 60 60
bengt.fjallborg@havochvatten.se

Utredare Emma Sernland
Telefon: 010-698 62 70
emma.sernland@havochvatten.se