Små lövskogar gör stor naturvårdsnytta
Forskning som Naturvårdsverket finansierat visar att små lövskogsdungar i jordbrukslandskapet är viktiga för den biologiska mångfalden.
I svenska jordbrukslandskap finns en varierande mängd småbiotoper, som våtmarker, gräsmarker eller lövskogar. För att kunna utveckla fungerande ekologiska nätverk (grön infrastruktur) i dessa landskap, behövs en bättre förståelse av funktionen och samspelet mellan småbiotoperna.
Fokus i det nu avslutade forskningsprojektet ”Små lövskogars funktion för biologisk mångfald i jordbrukslandskap”, var att undersöka skogars kärlväxtflora och flera grupper av den marklevande faunan. Undersökningen omfattade lövskogar i fyra olika jordbrukslandskap i Skåne och Sörmland.
Lövskogars ålder avgörande
– Vi ville veta hur skogarnas historiska bakgrund och läge i landskapet påverkar mångfalden av kärlväxter och marklevande smådjur. Lövskogarnas ålder är avgörande för vilka växter och djur som lever där, säger Jörg Brunet, professor vid Sveriges lantbruksuniversitet i Alnarp. Han har genomfört projektet tillsammans med kollegor vid SLU, Stockholms universitet och IVL Svenska miljöinstitutet.
Resultaten visar att små lövskogar i jordbrukslandskap kan innehålla stora naturvärden och bör ges högre prioritet i natur- och landskapsvården.
– Små gamla ädellövskogar kan behålla en artrik flora och fauna lång tid efter att ha blivit isolerade från annan skog, medan planterad lövskog på åkermark med tiden blir till en värdefull livsmiljö för många skogsarter, säger Jörg Brunet. Genom att plantera småskogar kan man skapa nya spridningsöar och förbättra möjligheterna för att gamla restskogar även i framtiden ska kunna behålla sin biologiska mångfald.
Mindre skördeförluster
Nyplanterad lövskog som är omgiven av öppen mark koloniseras av typiska skogsarter av både kärlväxter och marklevande smådjur, som till exempel jordlöpare. Denna process går dock betydligt snabbare för kärlväxter om den nya skogen planteras direkt intill äldre skogsmark, medan närheten till äldre skog inte är lika viktig för jordlöparna som kan förflytta sig relativt snabbt över större avstånd.
– Många jordlöpare håller sig i skogen på dagarna men ger sig ut i åkrarna på natten för att jaga. Jordlöparna kan hjälpa till att hålla antalet skadedjur bland insekter och sniglar nere så att det blir mindre skördeförluster för jordbrukaren, säger Jörg Brunet.
Det är viktigt att undvika kraftiga ingrepp som kalavverkning, granplantering och nedskräpning som snabbt kan spoliera små lövskogars naturvärden. Många gamla småskogar har en lång kontinuitet som livsmiljö för skogslevande arter. De är värdefulla biologiska fornminnen i dagens jordbrukslandskap, där vissa arter kan funnits i flera tusen år.
Slutrapport
Fakta om projektet
Projektets namn: Små lövskogars funktion för biologisk mångfald i jordbrukslandskapet
Pågår: 2016–2019
Naturvårdsverket bidrar med: 2,7 miljoner kronor
Deltagare: Sara Cousins, Stockholms universitet. Karin Hansen, IVL Svenska miljöinstitutet. Per-Ola Hedwall, SLU.
Projektledare: Jörg Brunet, SLU, jorg.brunet@slu.se