Omtvistade landskap: renbete eller industriell användning

Trycket från konkurrerande markanvändning på renskötselns betesmarker har orsakat en omfattande kumulativ påverkan. I många samebyar hotar detta renskötselns framtid och därmed även den samiska kulturen. Enligt forskarna anser tjänstemän på förvaltningsmyndigheter och flera verksamhetsutövare att de inte förmår att beakta och/eller motverka dessa effekter. Studien visar att skälet till det är brist på kunskap, beslutsverktyg och avsaknad av politiska styrmedel och lagstiftning. Arbetet har organiserats i sex delstudier.

En studie visar att gruvbolags miljökonsekvensbeskrivningar vid exploatering av mark tar otillräcklig hänsyn till kumulativa effekter på samebyar och deras renskötsel. Forskarna argumenterar för att det behövs en starkare statlig reglering kring samiska rättigheter i tillståndsärenden, och bättre vägledning för hur tjänstemän och verksamhetsutövare förväntas bedöma kumulativa effekter och ge samebyar inflytande.

Studien har jämfört möjligheter för ursprungsfolk att skydda sina rättigheter vid miljöbedömningar av gruv- och vindkraftsetableringar. Jämförelsen omfattar Sverige, Norge, Kanada, Australien och Nya Zeeland. Sverige ger, enligt forskarna, minst möjlighet för ursprungsfolken att skydda sina rättigheter. Forskarna bedömer att det samiska inflytandet kan ökas genom samförvaltning av miljöbedömningar och finansiering till samebyar för att göra sina egna studier.

En studie i Malå sameby, där två vindkraftparker är i drift, visar hur renar väljer betesområde i ett kalvningsområde. Genom analys av GPS-data visar forskarna att renarna undviker områden såväl i och kring vindkraftparkerna som områden där vindkraftverken inte är skymda av topografin. Att renarna markant ökade användningen av områden där vindkraftverken inte syns, tolkas som att det är vindkraftverken i sig som stör renarna.

Forskarna har vidareutvecklat metodiken för att statistiskt beräkna hur olika typer av infrastruktur samverkar i påverkan på djurens val av vistelseområde. Studien har kombinerat simuleringar och data från renar med GPS-halsband, i ett konventionsbetesområde i Vilhelmina Norra sameby.

Samebyarna Sirges och Vilhelmina Norra har tillsammans med forskarna genomfört en konsekvensanalys av hur renskötseln påverkas av trycket från annan markanvändning. Forskarna ger förslag på åtgärder för att förbättra den gröna infrastrukturen för renarna och renskötseln.

Den sjätte delstudien beskriver hur myndigheter kan efterleva sina skyldigheter mot samebyar i samband med tillståndsprocesser. Forskarna pekar bland annat på behov att uppdatera sektorslagstiftningen utifrån samiska rättigheter. Enligt forskarna behöver samebyar ökade finansiella resurser för att kunna delta i beslutsprocesser. Kompetensförsörjning i myndigheter, samt vägledning och checklistor utarbetade gemensamt mellan myndigheter och renskötselns företrädare är andra åtgärder som föreslås.

Omtvistade landskap – Navigering mellan konkurrerande markanvändning och kumulativa effekter