För en ekosystembaserad akvatisk förvaltning

Projektet RiSe-Gen syftar till att utveckla genomiska verktyg för att övervaka Östersjöns vikare, en toppredator som påverkas starkt av klimatförändringarna. Genom helgenomsekvensering kommer forskarna att analysera populationernas storlek, genetiska mångfald och spridningsmönster i Östersjön. Målet är att skapa 1000 genetiska markörer för att möjliggöra kostnadseffektiv övervakning och kartläggning av vikarnas populationsstruktur. Resultaten kommer även att användas för att modellera hur populationen kan påverkas av fortsatta klimatförändringar och mänskliga aktiviteter som jakt och fiske. Projektet är indelat i tre huvudarbetsområden: analys av populationsgenomik, utveckling av genetiska markörer samt simulering av framtida ekologiska och genetiska scenarier. Genom att kombinera dessa metoder kommer forskarna att skapa en robust databas och verktyg för att stödja långsiktig övervakning och förvaltning. Resultaten kan förbättra möjligheten för förvaltning av marina däggdjur och stöd till beslut om hållbara jaktkvoter och marina skyddsområden.

Projektledare: Nicolas Dussex, Naturhistoriska riksmuseet

Beviljade medel: 4 000 000 kronor

Forskningsprojektet syftar till att förstå hur sälar och skarvar påverkar kustnära fiskpopulationer i Östersjön, särskilt arter som har minskat kraftigt i antal, som gädda och abborre. Genom metoder som användning av akustiska predationssändare och experiment för att förhindra predation kommer forskarna att undersöka både direkta och indirekta effekter av predation. Projektet fokuserar på att kvantifiera predationens omfattning, analysera hur fiskar beter sig i närvaro av predatorer, samt utvärdera åtgärder som exempelvis sälnät för att skydda fiskrika områden. Studierna genomförs i Kalmarsund och Blekinge och utnyttjar en unik forskningsinfrastruktur med högupplösta nätverk för akustisk telemetri. Forskningen sker i samarbete med myndigheter, intressenter och lokala aktörer, med tanke på att resultaten ska vara relevanta och tillämpbara. Projektet ska utmynna i bättre verktyg för att balansera bevarande av predatorer och hållbart fiske, utveckling av faktabaserade förvaltningsplaner, samt skydd av kustnära ekosystem och fiskbestånd.

Projektledare: Petter Tibblin, Linnéuniversitetet

Beviljade medel: 4 498 300 kronor

Projektet syftar till att utveckla och utvärdera användningen av genetiska eDNA-metoder för att förbättra förvaltningen av fiskpopulationer, med fokus på lax och öring. eDNA, som består av genetiskt material från miljön, har potential att erbjuda mindre invasiva och kostnadseffektiva alternativ till traditionella metoder som elfiske. Projektet kommer att jämföra olika genetiska tekniker för att identifiera populationsstruktur och populationsstorlekar, samt utvärdera hur väl eDNA-data kan korrelera med fiskens antal och biomassa. Prover samlas in under lekperioden för maximal DNA-koncentration och korreleras med traditionella elfisken. Resultaten förväntas bidra till att förbättra förståelsen för genetiska variationer och populationstätheter, något som är avgörande för hållbar förvaltning och bevarande av fiskbestånd.

Projektledare: Johanna Sjöstedt, Högskolan i Halmstad

Beviljade medel: 4 994 206 kronor

Sill och strömming är viktiga arter för ekosystemet och fiskerinäringen i Östersjön. Bestånden har dock minskat kraftigt, med upp till 80 % sedan 1970-talet, vilket hotar både arterna och ekosystemets hållbarhet. Genetisk information om populationerna är bristfällig, vilket gör det svårt att utveckla effektiva förvaltningsstrategier. Genom att använda den senaste tekniken inom populationsgenetik kommer projektet att skapa detaljerade genetiska kartor för bestånd i Östersjön. Målet är att identifiera populationernas genetiska struktur, spåra migrationsmönster och övervaka genetisk mångfald över tid. Projektet kombinerar data från tidigare genetiska studier med ny insamling av prover, vilket möjliggör en bredare analys av både vanliga och sällsynta populationer. Forskningen kommer att bidra till att anpassa förvaltningsmodeller efter den genetiska strukturen hos sillbestånden, något som kan förbättra långsiktig hållbarhet för både fiske och ekosystem. Det skapar en grund för dynamiska och genetiskt informerade beslut, inklusive varningssystem för att upptäcka hot mot populationernas genetiska hälsa. Resultaten ska ligga till grund för att förbättra regleringen av fiskekvoter, bevarandeåtgärder och återhämtning av hotade populationer. Detta kommer att stärka möjligheterna att balansera ekologiska och ekonomiska intressen i Östersjön och främja ett hållbart fiske.

Projektledare: Jake Goodall, Uppsala universitet

Beviljade medel: 3 828 693 kronor

Sälar spelar en viktig roll i marina ekosystem, men konflikter med fiskenäringen skapar behov av balanserad förvaltning. Gråsälens och knubbsälens populationer i Sverige har återhämtat sig sedan tidigare överjakt, men står inför nya utmaningar. Detta projekt undersöker hur regionala jaktkvoter och jaktens struktur påverkar dessa populationer, med hänsyn till kön, ålder och geografiska områden. Projektet ska samla data om sälarnas antal, hälsa och kutproduktion samt analysera hur olika jaktstrategier påverkar populationstillväxt och stabilitet. Genom att använda avancerade modeller och skapa en interaktiv webbapplikation, möjliggörs snabbare och mer dynamisk hantering av jaktkvoter. Ett särskilt fokus ligger på att identifiera viktiga häckningsplatser för skydd och framtida övervakning. Resultaten förväntas leda till förbättrade metoder för att balansera mänskliga intressen med bevarandet av sälpopulationer, minska konflikten mellan sälar och fiskenäringen, samt ge vetenskapligt underlag för hållbara beslut om jakt och marina resurser.

Projektledare: Daire Carroll, Göteborgs universitet

Beviljade medel: 3 897 861 kronor

Havsplanering kräver att olika nyttjanden av havet balanseras med bevarandet av ekologisk resiliens. Nuvarande verktyg tar inte tillräckligt hänsyn till samspelet mellan arter, vilket ökar risken för oväntade ekosystemförändringar, som kollaps av fiskbestånd. Klimatförändringar förstärker dessutom dessa utmaningar genom att förändra artinteraktioner. Det här projektet syftar till att utveckla en metod för ekologiska riskanalystabeller (ERAT), som integrerar dynamiska födovävsmodeller med scenarier för klimatförändringar och förvaltningsåtgärder. Fokus ligger på kustfödovävar i Östersjön. Modellerna kommer att simulera effekterna av olika mänskliga aktiviteter, såsom fiske och kustutveckling, i kombination med uppvärmning. Projektet involverar samarbete med lokala och nationella aktörer i ett ”Living Lab” där metoden testas praktiskt för havsplanering. Praktisk användning av resultaten inkluderar förbättrad planering och konsekvensanalys för att minska ekologiska risker och stärka havets resiliens under klimatförändringar.

Projektledare: Anna Gårdmark, Sveriges lantbruksuniversitet

Beviljade medel: 3 897 875 kronor

Storskaliga ekologiska processer i Bottniska viken, som produktionen av växt- och bakterieplankton, spelar en avgörande roll för näringsväven och därmed för fisk- och skaldjursbestånden. För att förstå dessa samband bättre ska projektet använda 30 år långa tidsserier från svensk miljöövervakning. Fokus ligger på att identifiera vilka faktorer som påverkar planktonens tillväxt, som ljusinstrålning, näringstillförsel och organiskt kol från älvar. Med avancerade statistiska modeller kommer projektet att utveckla referensvärden för produktion av växtplankton och bakterieplankton, samt balansen mellan dem. Detta ger en grund för att bedöma tillståndet i Bottniska viken och att avgöra om åtgärder krävs för att säkerställa ett hållbart ekosystem. Resultaten kommer också att integreras i redan existerande kustzonsmodeller för bättre prediktioner och förvaltning. Projektets resultat förväntas ge bättre bedömningsgrunder för ekologiska indikatorer, vilket stödjer mer tillförlitliga beslut om miljöåtgärder och förvaltningsstrategier, något som stärker möjligheterna att skapa hållbar förvaltning av marina resurser.

Projektledare: Johan Wikner, Umeå universitet

Beviljade medel: 2 806 623 kronor

Förvaltningen av akvatiska ekosystem i Sverige präglas ofta av konflikter mellan olika intressen, exempelvis mellan bevarandet av gråsäl och storskarv och fiskenäringens behov. Det här projektet ska undersöka hur konflikter och samarbeten mellan intressenter påverkar ekosystemens status och förvaltningsprocesser. Fokus ligger på att inte bara se konflikter som hinder utan som potentiella katalysatorer för dialog och innovation. Genom att analysera nätverk av konflikter och samarbeten i tre fallstudieområden—Stockholms län, Gävleborgs län och Östergötlands län—ska olika intressenters perspektiv analyseras för hur de påverkar samarbetsmönster. Dessutom kommer framtidsscenarier som klimatförändringar och ny lagstiftning att analyseras för att förutse och hantera framtida utmaningar. Projektet ska använda både intervjuer och workshops för att testa deltagandemetoder som kan balansera divergerande intressen och främja långsiktiga lösningar. Resultaten förväntas kunna användas för att skapa bättre strategier för att hantera komplexa förvaltningsutmaningar, inklusive att förbättra samarbetsprocesser mellan intressenter och säkerställa mer hållbar användning av akvatiska resurser.

Projektledare: Maria Mancilla Garcia, Stockholms universitet

Beviljade medel: 5 034 351 kronor

Knubbsälarna i Skagerrak har återhämtat sig från låga nivåer på 1970-talet, men detta har lett till ökade konflikter med fiskerinäringen. Bristen på kunskap om sälarnas födoval och dess påverkan på fiskbestånden försvårar en balanserad ekosystemförvaltning. Projektet kommer att analysera över 2000 dietprover insamlade under två decennier för att kartlägga sälarnas födoval, hur detta varierar geografiskt, över tid, samt med sälarnas kön och ålder. Genom att kombinera dessa data med provfiskeresultat undersöks om sälarna är selektiva eller opportunistiska i sitt födoval. Avancerade modeller kommer användas för att kvantifiera sälpredationens påverkan på fiskbestånd och jämföra detta med andra dödlighetsfaktorer som fiske. Studien förväntas ge avgörande insikter om interaktionen mellan sälar och fisk, samt underlätta utvecklingen av vetenskapligt grundade och adaptiva strategier för förvaltning. Kunskapen kan komma att användas för att minska konflikter mellan intressenter, säkerställa livskraftiga sälpopulationer och skapa en hållbar samexistens mellan fiske och sälbevarande.

Projektledare: Monica Mion, Sveriges lantbruksuniversitet

Beviljade medel: 3 128 074 kronor