Hur avgörs vilken forskning som finansieras?

Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten gör återkommande inventeringar av vilket behov av ny kunskap som myndigheterna har för sitt arbete. Inventeringen görs inom alla miljöområden. Sakkunniga handläggare som arbetar med olika miljöområden spelar in behov och cheferna prioriterar bland de behov som lyfts. I många fall rör kunskapsbehoven nya identifierade miljöproblem, men det kan också handla om nya tänkbara lösningar på miljöproblem. Båda myndigheterna är förvaltningsmyndigheter under regeringen, vilket innebär att de områden som anses relevanta speglar politiska prioriteringar.

Med utgångspunkt från behovsinventeringen gör myndigheternas forskningssekreterare en analys av de högst prioriterade områdena. Vad satsas det på i omvärlden? Vad har redan gjorts på området? Finns tillräckliga personresurser på myndigheterna? Ett Miljöforskningsråd sammansatt av chefer och externa forskare ger stöd genom strategisk vägledning och kvalitetssäkring av beredningsprocesserna. 

När ett forskningsområde är avgjort utarbetas en utlysningstext som blir den text som en forskningsansökan förväntas svara på och som ansökningar kommer att mätas mot relevansmässigt. Det är sakhandläggare för det aktuella ämnesområdet under ledning av en forskningssekreterare som skriver utlysningstexten. Även i detta steg ger Miljöforskningsrådet stöd. 

Utlysningarna är i allmänhet öppna för alla forskare att söka. Ansökningarna granskas sen, dels med avseende på vetenskaplighet, dels med avseende på relevans. Den grupp som granskar vetenskaplighet är forskare, den grupp som granskar relevans är handläggare från myndigheterna. Ett projekt behöver både vara av god vetenskaplig kvalitet och ha hög praktisk relevans för att finansieras. Jäv hanteras på liknande sätt som hos andra större forskningsråd, som Vetenskapsrådet, Formas och Forte.  

Granskningsprocessen resulterar i en granskningsrapport, vilken anger vilka ansökningar som bedöms ha tillräcklig kvalitet vad gäller vetenskaplighet och relevans och hur de bör prioriteras sinsemellan, samt vilka ansökningar som bör avslås. Ofta räcker utlysningens budget till några av de mest prioriterade ansökningarna, men inte till alla. Även i detta steg ger Miljöforskningsrådet stöd och bedömer om beredningen genomförts på ett lämpligt sätt. Slutligen fattar Naturvårdsverkets generaldirektör beslut om vilka ansökningar som beviljas och vilka som blir avslagna, varpå sökande underrättas om utfallet.