Vattenkraftens miljöpåverkan
Sex projekt och synteser om vattenkraftens påverkan på samhälle, landskap, ekosystem och arter, ska bidra till en hållbar vattenresursförvaltning som gynnar den biologiska mångfalden i rinnande vatten.
Forskningssatsningen omfattar frågor kring vattenkraft, samverkan, ekonomi, juridik och fiskevård som behöver svar för att underlätta genomförandet av Nationell plan för moderna miljövillkor för vattenkraften. Forskningen samfinansieras av Naturvårdsverket genom miljöforskningsanslaget och av Havs- och vattenmyndigheten genom fonden för 6:6-fiskeavgiftsmedel. Tillsammans delar tre projekt och tre synteser på ca 21 miljoner kronor under åren 2023–2026.
Samhällsekonomisk analys av frågeställningar kring omprövningen av vattenkraft
Projektet kommer att utveckla ett ramverk som kan användas för att bedöma den samhällsekonomiska lönsamheten när svensk vattenkraft ska omprövas för att få moderna miljövillkor. Forskarna ska bland annat använda enkäter för att uppskatta det samhällsekonomiska värdet av miljöförbättringar som exempelvis gör att en hotad art får bättre möjligheter att överleva, hur fritidsfiskare reagerar på förändringar i fisket och hur närboende till kraftverk värderar förändringar i vattenflöde samt hur detta kan översättas till samhällsekonomiska värden.
Projektet kommer också att skatta kostnader av åtgärder, särskilt hur förlorad elproduktion bör värderas samhällsekonomiskt.
Projekt genomförs av nationalekonomer vid Luleå tekniska universitet och förväntas fylla de viktigaste kunskapsluckorna vad gäller hur flera miljöeffekter bör värderas.
Projektledare: Jesper Stage, Luleå tekniska universitet
Projekttid: 1 mars 2023 till 28 februari 2026.
Beviljade medel: 4 893 039 kronor.
Läs mer:
Effektiv hantering av komplexitet trots intressekonflikt – sambandet mellan samverkans- och domstolsprocesser i vattenkraftens omprövning
Syftet med projektet är att identifiera hinder och framgångsfaktorer för en effektiv och ändamålsenlig omprövningsprocess av vattenkraften. I den Nationella planen för moderna miljövillkor för vattenkraften (NAP) ansvarar länsstyrelserna för samverkansprocesser med syftet att i samverkan med berörda verksamheter och andra aktörer, sammanställa det underlag som behövs för prövning av vattenkraft i aktuellt avrinningsområde. Länsstyrelserna deltar också i domstolsprövningen.
Det är inte helt klart hur detta samverkansinstrument, som är nytt i svensk miljörätt, bäst bör utformas.
Forskningsprojektets fokus är hanteringen av komplexitet trots intressekonflikt i miljöprövningsprocesserna. Projektet genomförs i tvärvetenskapligt samarbete av forskare inom process- och miljörätt, statsvetenskap och sociologi. Forskarna ska de analysera den juridiska inramningen samt de samverkansprocesser och domstolsförfarande som genomförs som en del av miljöprövningsprocessen. En referensgrupp med NAP-samordnare från länsstyrelser är knuten till projektet.
Projektledare: Annika Nilsson, Uppsala universitet
Projekttid: 1 mars 2023 till 28 februari 2026
Beviljade medel: 4 986 000 kronor.
Läs mer:
ACDC hydro – Addressing Complexity Despite Conflicting interests in HYDROpower
Hållbara vattenvägar: En modell för legitim samverkan inom svensk vattenkraft
Forskningsprojektet ska utveckla en modell som kan ge stöd för utformandet av de regionala samverkansprocesser som föregår omprövningar av de svenska vattenkraftverken.
Framgångsfaktorer för samverkan ska identifieras och värderas i en litteraturgenomgång. Genom intervjuer, platsbesök, deltagande observationer och enkäter samlar projektet in kunskap om goda resultat i de samverkansprocesser kring vattenkraft som påbörjats.
Därtill undersöker forskarna hur berörda tjänstepersoner hanterar uppgiften att harmonisera sin ledningsuppgift med kravet på samverkan. Projektet ska bland annat identifiera hur politiska normer och ideal, samt rättsbefogenheter påverkar prioriteringar.
Forskarna i projektet har kompetens inom socialantropologi, humanekologi, statsvetenskap och offentlig förvaltning.
Projektledare: Annelie Sjölander-Lindqvist, Göteborgs universitet.
Projekttid: 1 mars 2023 till 28 februari 2026
Beviljade medel: 4 916 000 kronor.
Läs mer: www.vattenvagar.com
Syntesprojekt
Riskvatten
Syftet med syntesprojektet är att identifiera vattendrag där effekter av förorenande ämnen, sjukdomsproblematik och fiskodlingar kan förväntas ha en negativ påverka på fiskhälsan, så kallade riskvatten.
Anläggande av fiskpassager för att återskapa konnektivitet mellan vattensystem, blir en viktig åtgärd för att fiskvandring, återkolonisering och genetiskt utbyte mellan populationer ska bli möjligt.
Det finns dock en risk för att återskapad konnektivitet orsakar ökad spridning av hälsofarliga ämnen, sjukdomar och invasiva arter i vattensystemen.
Tillsammans med kunskap om skyddsvärda bestånd kan en översikt av riskvatten användas som underlag vid miljöprövningsärenden för att minska risk för negativa effekter på akvatiska ekosystem vid ökad konnektivitet.
Projektet finansieras av fiskeavgiftsmedel och administreras av Havs- och vattenmyndigheten.
Projektledare: Tomas Brodin, SLU
Projekttid: 1 mars 2023 till 31 december 2025
Beviljade medel: 1 999 972 kronor.
Kvantifiera effekten av dammar och dammrivningar på ekosystem i rinnande vatten
Syntesen kommer att sammanställa kunskapsläget samt utveckla nya indikatorer och modeller för att bedöma graden av miljöpåverkan av dammar och dammrivningar. Syftet är att kunna ge generella besked om vilka biologiska svar det blir av dammar och dammrivning efter en metaanalys med fiskar och bottenfauna i fokus.
Statistiska modeller kommer att inkludera en rum-tid-komponent och ta hänsyn till platsspecifika egenskaper hos de enskilda dammarna och deras miljöbetingelser.
Fokus för projektet är vad som efterfrågas vid miljöanpassning och restaureringsprojekt.
Projektet finansieras av fiskeavgiftsmedel och administreras av Havs- och vattenmyndigheten.
Projektledare: Peter Carlson, SLU
Projekttid: 1 mars 2023 till 28 februari 2025
Beviljade medel: 1 998 582 kronor.
FÅK återbesökt – en syntes om fiskevård i reglerade sjöar och kraftverksmagasin
Syftet med syntesen är att, i ljuset av ekosystembaserat förvaltning, granska, analysera och syntetisera kunskap från det ursprungliga FÅK-projektet som pågick 1976–1985. Det ursprungliga FÅK-projekt fokuserade på att utreda effekter av såväl vattenkraftsutbyggnaden som fiskevårdsåtgärder i reglerade sjöar och magasin. Syftet var främst att förbättra möjligheterna till fiske.
Det saknas dock en tydlig bild över de långsiktiga effekterna av vattenreglering i sjöar och magasin, samt vilka effekter som tidigare fiskevårdsåtgärder fått, och vilka fiskevårdande miljöåtgärder som förvaltningen bör fokusera på i framtiden.
Syntesen FÅK återbesökt kommer även att ta in ny internationell forskning och kompletterande analyser av befintliga data. Syntesen förväntas bli användbar såväl i arbetet med den Nationella planen för moderna miljövillkor för vattenkraften, som för utveckling av holistiska övervakningsprogram och ekosystembaserad förvaltning.
Projektledare: Johan Östergren, SLU
Projekttid: 1 mars 2023 till 28 februari 2025
Beviljade medel: 2 000 000 kronor.
Projektet finansieras av fiskeavgiftsmedel och administreras av Havs- och vattenmyndigheten.
Läs mer:
Mer information
Kontakt
Forskningssekreterare Kerstin Jansbo. Telefon: 010-698 14 56
kerstin.jansbo@naturvardsverket.se
Utredare Ulrika Stensdotter Blomberg. Telefon: 010-6986011