Uppföljningsmått för samhällsomställningar och miljömålen
Naturvårdsverket har finansierat tre forskningsprojekt som ska förbättra möjligheterna att analysera effektsambanden mellan olika trender och samhällsutvecklingar, och miljömålen.
Naturvårdsverket har finansierat tre forskningsprojekt med inriktning mot att identifiera sätt att följa upp hur samhällsomställningar påverkar miljömålen.
Projekt som beviljas medel
Carbonstruct
Projektet har syftat till att generera processträd avseende de största, till slutenergianvändning räknat, svenska industribranscherna. Processträden visar på hur slutenergianvändningen är fördelad på slutenergianvändande processer som exempelvis ugnar och tryckluftskompressorer samt energibärare såsom el och olja och hur koldioxidutsläpp är allokerade på dessa olika processer.
Projektet är ett led i arbetet med att främja svensk industris omställning avseende förbättrad energi- och resurseffektivitet på en global marknad med knappare resurser. Projektets resultat kan även vara till nytta för tillsynsmyndigheters arbete med rättvisande nyckeltal kring slutenergianvändning och dess relaterade koldioxidutsläpp.
Projektledare: Patrik Thollander, Linköpings universitet.
Beviljad summa: 5 428 000 kronor.
Pågår: 2018–2021.
Slutrapport: Energinyckeltal och växthusgasutsläpp baserade på industrins energianvändande processer
Analys av samhällsförändringar – matavfall i livsmedelsbutiker
Under det senaste decenniet har frågan om matavfall förändrats från att ha varit en ”icke-fråga” till en fråga i rampljuset, både i samhället i stort och i livsmedelshandeln.
Projektets resultat visar att mätningens roll för att synliggöra frågan, formeringen av aktörsnätverket (SaMMa), mediernas roll som katalysator och blåslampa, samt attitydförändring hos konsumenter och i branschen har samverkat för att sätta fokus på matsvinnet.
Projektets kvalitativa del består av en mediestudie samt en intervjustudie med experter, butikspersonal och chefer. I den kvantitativa delen användes avfallsdata från kommunala avfallsregister, men på grund av litet dataset visar avfallsdata ingen säker trend.
Projektledare: Louise Sörme, SCB Regioner och Miljö.
Beviljade medel: 1 760 000 kronor.
Pågår: 2018-2019
Länka cirkularitetsmått från produkt- till samhällsnivå (LinCS)
Forskningsprojektet LinCS har undersökt hållbarheten hos cirkulära produkter och affärsmodeller på produktnivå samt nationell nivå.
Nio av tio fallstudier som genomfördes i projektet visade att cirkulära produkter, i de flesta fall, minskade påverkan från växthusgaser med 50–60 procent och var mindre material- och energiintensiva. Detta gäller särskilt för produkter där den största miljöpåverkan sker i produktionsfasen. För produkter som båtar och bilar, där den största påverkan sker i användningsfasen, är andra bränslen eller ökad effektivitet ett bättre alternativ för att minska påverkan från växthusgaser.
Framtida policyer bör tillämpa en blandning av verktyg som riktar sig till specifika produkter med specifika åtgärder. Incitament och riktlinjer som stödjer aktörer att införliva detta perspektiv bör skapas, tillsammans med incitament för utformning av produkter/affärsmodeller för cirkularitet som minskar miljöpåverkan.
Forskarnas litteraturöversikt visade att det fanns en brist på kopplingar mellan systemnivåerna och begränsad kunskap om möjliga rekyleffekter. Rapporten innehåller förslag på hur mikro- och makronivåer kan kopplas samman genom att fördela produkter och tjänster i olika samhällsfunktioner.
Projektledare: Patricia van Loon, Chalmers Industriteknik.
Beviljade medel: 5 707 000 kronor.
Pågår: 2018-2020.
Projektet: Länka cirkularitetsmått från produkt- till samhällsnivå (LinCS)
Slutrapport: Linking circularity metrics at product and society level (LinCS)
Finansiering
Naturvårdsverkets miljöforskningsanslag, till stöd för arbetet med Sveriges miljömål.
Kontaktperson på Naturvårdsverket
Karin Hansen
Telefon: 010-698 13 28
karin.hansen@naturvardsverket.se