Livsmedelsskatt för hållbar matkonsumtion

Av mängden växthusgaser som samhället släpper ut kommer en betydande del från maten vi äter. Kan livsmedelsskatt göra att konsumenter blir mer medvetna om sina matvanor och välja att äta mer klimatsmart?

Vad vi väljer att lägga på tallriken har betydelse för möjligheten att bromsa klimatförändringen. Råvaror som produceras under resurskrävande former bedöms vara ett stort problem för miljön. Tidigare studier har visat att en skatt på animalier, framförallt nötkött, har potential att minska växthusgasutsläppen från svensk och europeisk konsumtion mellan en och fem procent (Säll & Gren 2015, Jansson & Säll 2015, Wirsenius et al. 2011). Det finns även andra exempel på råvaror med hög belastning på miljön. Naturvårdsverket menar att prissättningen bör i högre grad spegla de samhällskostnader som ohållbara produkter och tjänster ger upphov till.

I projektet har forskarna undersökt vad en livsmedelsskatt skulle innebära.

Forskarna visar att en sådan skatt skulle kunna minska utsläppen av växthusgaser från vår livsmedelskonsumtion med drygt tio procent, med en skatt som motsvarar den svenska koldioxidskatten. Analysen omfattar alla typer av livsmedel, både inhemskt producerade och importerade. Klimatvinster och skatteintäkter till staten beräknas utifrån hur skatten påverkar konsumenters efterfrågan på olika livsmedel. Forskningen visar på skattens effekter vad gäller hur den slår mot olika inkomstgrupper, hur den påverkar näringstillförseln till befolkningen, hur lönsamheten i det svenska jordbruket påverkas och även påverkan på andra miljöeffekter. Forskarna visar också hur intäkterna från skatten kan användas för ytterligare miljöförbättringar i jordbruket och på så sätt också motverka vissa negativa ekonomiska konsekvenser för jordbruket i Sverige.