Giftfria kretslopp

Projektet ska undersöka faktorer som styr rörligheten av metallerna kadmium, bly och kvicksilver i olika förorenade jordar. Forskarna ska studera metallernas tillgänglighet för biologiskt upptag och transport och undersöka hur dessa processer beror på vilka kemiska former metallerna förekommer i, markförhållanden, och kemin i vattnet som kommer i kontakt med marken.

Förorenad jord av olika karaktär samlas in från kontaminerade platser och metallernas rörlighet i marken undersöks både genom standardiserade och modifierade tester. I projektet ska även bakterier som är motståndskraftiga mot metaller studeras eftersom de kan påverka i vilken kemisk form metallerna finns och därigenom metallernas biotillgänglighet.

Resultaten kommer ge bättre förutsättningar för att tolka data från de standardiserade laknings- och exponeringstester som används idag. Målet är att bidra till att effektivisera riskbedömningen av förorenade markområden. Med bättre kunskap om riskbedömning kan myndigheterna fokusera kostsamma saneringsåtgärder på de platser där de gör störst nytta.

Projektledare: Sofi Jonsson, Stockholms universitet

Projekttid: 1 mars 2024–28 februari 2027

Beviljade medel: 4 999 652 kr

Läs mer om projektet på Stockholms universitets webbplats: 

Mobilitet och biologiskt upptag av giftiga metaller i kontaminerade jordar (ToxMet) (su.se)

Det övergripande målet för projektet TRACED är att utveckla en ny lättanvänd källspårningsmetod för dioxiner på lokal nivå. Metoden ska tillämpas för att utforska, utvärdera och utmana förståelsen av nutida, aktiva dioxinkällor.

Metodiken som hittills använts har varit inriktad på att spåra "källtyper" på regional nivå. Kunskap behövs dock på lokal nivå för att kunna ta välgrundade beslut om kostnadseffektiv och effektiv riskhantering. Källspårning på lokal skala kommer utföras i fallstudier i Vättern och Bottenhavet.

Befintliga data och nya data från fältmätningar inom projektet ska användas för att utveckla metodiken och för att utforska aktiva primära och sekundära dioxinkällor.

Resultaten från TRACED ska ge myndigheterna bättre förutsättningar att åtgärda befintliga dioxinföroreningskällor. Metodiken som utvecklas inom projektet görs tillgänglig så att framtida undersökningar kan genomföras på ett transparent och robust sätt.

Projektledare: Karin Wiberg, Sveriges lantbruksuniversitet

Projekttid: 1 mars 2024–28 februari 2027

Beviljade medel: 4 999 942 kr

Projektet Exponerad? vill öka kunskapen om faktisk exponering från förorenad mark och utveckla metoder för att bedöma risker för människors hälsa. Projektet kombinerar en humanbiologisk studie av arsenik, bly och kadmium med utveckling av modeller för hälsoriskbedömning av bly och arsenik i jord samt ett operativt ramverk för bedömning av oral biotillgänglighet.

Människors exponering studeras med avseende på bidraget från mark, damm, vatten och kost till blod- eller urinnivåerna i en befolkning som bor i ett förorenat område (Falun). Projektet undersöker vid vilka koncentrationer i jord riskbegränsande åtgärder har potential att påverka den totala exponeringen av metaller på människor.

Målet är att utveckla specifika modeller för bly och arsenik samt ta fram uppsättningar av operativa och hälsoskyddande riktvärden för olika scenarier. Forskarna vill även ta fram bästa praxis för att platsspecifikt bedöma oral biotillgänglighet av metaller i förorenade jordar.

Projektledare: Charlotta Tiberg, Statens geotekniska institut (SGI)

Projekttid: 1 mars 2024–28 februari 2027

Beviljade medel: 4 835 094 kr

Läs mer om projektet på SGIs webbplats: 

Exponerad? - Risker med att bo i ett förorenat område (sgi.se)

Per- och polyfluorerade alkylsubstanser (PFAS) är persistenta, miljö- och hälsoskadliga ämnen som har ett komplicerat spridningsbeteende i miljön. Projektet vill utveckla praktiskt användbara modeller för att bättre förstå spridningsmekanismerna för PFAS.

Praktiska modelleringsverktyg behövs för att förstå hur föroreningarna beter sig över större områden, göra förutsägelser om PFAS spridning från förorenade områden och bedöma risker. Inom projektet kommer forskarna att testa befintliga modeller och vidareutveckla dem för att bättre ta hänsyn till transportprocesser som är särskilt viktiga för PFAS, inklusive retentionsprocesser vid gränsytor mellan luft och vatten, interaktion/konkurrens mellan olika PFAS och PFAS-specifika sorptionsfenomen.

Resultaten ska ge myndigheterna och andra berörda aktörer förutsättningar för att förbättra det praktiska arbetet med riskbedömning och källspårning av PFAS. 

Projektledare: Fritjof Fagerlund, Uppsala universitet

Projekttid: 1 mars 2024–28 februari 2027

Beviljade medel: 4 791 750 kr

Årligen uppkommer miljontals ton restprodukter från avfallsförbränning och bygg- och rivningsverksamhet. Förhöjda halter av farliga ämnen i restprodukterna utgör en risk för människans hälsa och miljön.

Projektet syftar till att utveckla verktyg för att genom riktat tillsyn och vägledning förebygga att förhöjda halter av farliga ämnen i restprodukter ökar exponeringen i materialkretsloppet. I projektet undersöks bland annat mobilitet och biotillgänglighet av bly, krom, arsenik, kadmium och koppar i restprodukter som återvinns.

En kombination av metoder används för att få kunskap om de farliga ämnenas stabilitet och mobilitet, samt risker för människors hälsa och miljön. Slagg från ferrokromindustrin, naturligt bergmaterial och historiska gruvföroreningar i Falu kommun används som referenser.

Projektets ambition är att i samråd med myndigheter kunna föreslå anpassningar eller revideringar av befintliga riskbedömningsmodeller och vägledningar för restprodukter i anläggnings- och konstruktionsarbeten.

Projektledare: Martijn van Praagh, Lunds universitet

Projekttid: 1 mars 2024–28 februari 2027

Beviljade medel: 4 982 000 kr

Avloppsslam är en restprodukt från rening av avloppsvatten som är rik på näringsämnen och som används som gödsel. Under rening av avloppsvatten hamnar många oönskade föroreningar, inklusive per- och polyfluorerade alkylsubstanser (PFAS) i slammet.

Forskarna ska undersöka vad som händer med PFAS i åkermark som gödslas med slam. Syftet är att bedöma om PFAS vid upprepad slamgödsling ackumulerar i marken eller är en diffus källa till förorening av omgivande miljö och vattendrag.

Fältförsök genomförs i Uppsala, Skåne och Lidköping där slam spridits som gödselmedel under 25–67 år. Fältundersökningar kompletteras med laboratorieexperiment för att mäta koncentrationer i miljön, rörlighet och fördelning av PFAS i jordar som gödslats med slam.

I projektet studeras även samband mellan geokemiska och mikrobiella faktorer i marken och fördelningen och rörligheten av PFAS i marken. Målet är att den nya kunskapen som tas fram inom projektet ska användas till att underbygga rekommendationer för användning av slam som gödselmedel. 

Projektledare: Sahar Dalahmeh, Uppsala universitet

Projekttid: 1 mars 2024–28 februari 2027

Beviljade medel: 4 999 995 kr

Naturvårdsverkets miljöforskningsanslag, till stöd för arbetet med Sveriges miljömål.

Utlysning av forskningsmedel om giftfria kretslopp (naturvardsverket.se)

Forskningssekreterare Kari Stange
Telefon: 010 698 1286
kari.stange@naturvardsverket.se

Forskningssekreterare Neda Farahbakhshazad
Telefon: 010-698 12 50
neda.farahba@naturvardsverket.se

Utredare Bengt Fjällborg
Telefon: 010-698 60 60
bengt.fjallborg@havochvatten.se