Hållbara transporter
Naturvårdsverket har finansierat sex forskningsprojekt som ska öka kunskapen om hur planeringen av transportsystemet och styrmedel kan bidra till att klimat- och miljömål uppnås.
Målet är att öka takten i omställningen till fossilfria resor och transporter. Det svenska transportsystemet är idag starkt beroende av fossila bränslen. Inrikes transporter svarar för nästan en tredjedel av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser. Naturvårdsverket räknar med att kunna dra nytta av resultaten i underlag till regeringen om hur styrningen mot ett effektivt och hållbart transportsystem kan utformas.
Överflyttning av gods för att uppnå miljömålen (MOSEL)
Syftet med projektet har varit att analysera under vilka omständigheter styrmedel som ska främja överflyttningen av gods från väg till mindre miljöskadliga trafikslag bidrar till uppfyllandet av de svenska miljömålen 2030.
Resultaten visar att det går att ifrågasätta att överflyttningen av gods från väg till järnväg och sjöfart bidrar till att minska utsläppen till luft avsevärt. Den begränsade spårkapaciteten innebär att det finns en begränsad potential för en omfattande överflyttning av godstransporter från väg till järnväg. På längre sikt är det inte självklart att överflyttning av gods från väg till sjöfart och järnväg bidrar till att uppfylla klimat- och miljömål, givet de infrastruktur- och teknikinvesteringar som gjorts och planeras, och de politiska beslut som fattats på EU-nivå och på nationell nivå.
Ur ett samhällsekonomiskt perspektiv bör överflyttning ses som ett av flera medel för att uppnå de övergripande miljökvalitetsmålen.
Projektet har genomförts av VTI och Göteborgs universitet.
Projektledare: Inge Vierth, VTI
Beviljad summa: 4 299 900 kronor
Klimatfrågans integrering i nationell transportplanering – en maktanalys
Syftet med projektet har varit att undersöka förutsättningarna för att integrera klimatmål i strategisk planering på transportområdet. Fokus har varit processen för planering av nationell transportinfrastruktur som ligger till grund för långsiktiga beslut inom området.
Analyserna omfattar två processer för transportinfrastruktur, den som avsåg nationell plan 2018–2019, samt den som inleddes 2020 och omfattar perioden 2022–2033.
Studien har fokus på:
- Aktörer och processer som formar inriktningen för den långsiktiga nationella planeringen
- Idéer och perspektiv som villkorar hur klimatmål integreras i nationell planering
- Spänningar och konflikter kopplat till klimatmål och klimatomställning.
Resultaten visar på flera typer av maktdynamik och låsningar som försvårar utvecklingen och etableringen av mer omställningsinriktade perspektiv och ansatser i nationell infrastrukturplanering. Författarna ser behov av ett mer framåtsyftande förändrings- och utvecklingsarbete, tydligare politiska ställningstaganden och en samlad politik för området i sin helhet.
Projektet har varit ett samarbete mellan forskare vid VTI och Malmö universitet.
Projektledare: Karolina Isaksson, VTI
Beviljad summa: 3 742 000 kronor
Om projektet på VTI:s webbplats
Slutrapport: Att integrera klimatmål i nationell transportplanering
Stafetten – från nationella klimat- och miljömål till lokal infrastrukturplanering
Projektet har undersökt hur miljö- och klimatmål på olika nivåer bättre kan styra beslut på nationell, regional och lokal nivå inom planeringen av infrastruktur. Genom att analysera formella underlag och göra intervjuer på regional och kommunal nivå har projektet analyserat sambandet mellan infrastrukturplanering, transportplanering och samhällsplanering samt undersökt hur normer och diskurser påverkat tjänstemäns beslut om fysisk planering med avseende på klimat- och miljöpåverkan.
Resultatet visar att miljömålen för transportsektorn uppfattas som otydliga och anses ofta stå i konflikt med mål om exempelvis regional utveckling och bostadsförsörjning. Planeringen utformas inte så att den bidrar till att miljömålen nås.
Författarna skriver att det krävs större politisk tydlighet om hur hänsyn ska tas till målen om klimatomställning och miljöanpassning i infrastrukturplaneringen.
Projektet leddes av IVL Svenska Miljöinstitutet och genomfördes i nära samarbete mellan IVL, Trivector Traffic och Lunds universitet
Projektledare: Linda Styhre, IVL
Beviljad summa: 4 900 001 kronor
Regionala skillnaders betydelse för transportpolitiska styrmedels effektivitet
Projektet har undersökt skillnader i förutsättningar för transporter i fem olika kommuner i Sverige, och hur dessa skillnader påverkar omställningen till en hållbar transportsektor.
Resultaten visar bland annat att elektrifiering av transporter är särskilt viktigt för små kommuner där förutsättningarna för kollektivtrafik är begränsade. Resultaten visar också att normer och attityder har betydelse för hur människor transporterar sig i samband med olika aktiviteter.
Det finns även transportpolitiska åtgärder som möjligen är underutnyttjade i samtliga kommuner, exempelvis att utveckla infrastrukturen för att underlätta för medborgarna att välja aktiva transporter (gå/cykla).
Projektet har genomförts av nationalekonomer vid Luleå tekniska universitet.
Projektledare: Linda Wårell, Luleå Tekniska universitet
Beviljad summa: 3 380 437 kronor
Slutrapport: Regionala skillnaders betydelse för transportpolitiken
Att köpa eller inte köpa? Bilköp och styrmedel för hållbar transport
Forskarna har analyserat hur transportstyrmedel riktade mot tätortsområden kan hjälpa Sverige att nå sina miljömål. Analysen av stadsutveckling, transport och föroreningar visar att det inte går att förlita sig enbart på elfordon för att uppnå klimatmålet för transportsektorn till år 2030. Bilflottan har en långsam omsättning och endast ca 10 procent av nya bilar år 2020 var elfordon. Ett minskat bilägande skulle bidra till att få bort fossilbilar från vägen.
Även om bilägandet är relativt lågt i städerna, betalar stadsförare inte hela kostnaderna för trängsel, lokala föroreningar och parkering Det tvärvetenskapliga projektet har bland annat studerat utfallet av trängselavgifter i Göteborg. Resultaten tyder på att den viktigaste orsaken till lägre bilägande i städer inte är högre kostnader utan lägre upplevd nytta. Därför skulle det behövas ett åtgärdspaket som innefattar högre prioritet för kollektivtrafik och cykling, och lägre prioritet för privata bilar. Detta skulle också uppmuntra vidareutveckling av centraliserade städer, vilket leder till effektivare arbetsmarknader och mer produktiva företag.
Projektledare: Rob Hart, SLU
Beviljad summa: 2 303 000 kronor
Projektets webbplats ”To buy or not to buy”
Slutrapport: Towards zero emissions from Swedish urban transport
Mot hållbar elbilsanvändning
En storskalig övergång till elbilar skulle innebära stor miljönytta med hänsyn till minskad luftförorening i stadsområden. Samtidigt riskerar den låga marginalkostnaden för elbilsanvändning att bidra till ökade bilresor och mer trängsel.
Projektet har utforskat under vilka omständigheter det är sannolikt att bilresorna ökar och vilken roll policyåtgärder spelar.
Med hjälp av tvärvetenskapliga metoder har forskarna undersökt ändringar i resvanor för bilister som byter till elbil. Tre incitament utformades som syftar till att minska privatbilsresor till de redan överbelastade stadskärnorna. Incitamenten var en kombination av 1) gratis elbilsparkering och laddning utanför trängselområdet i Stockholm och ytterligare ett reducerat pris 2) kollektivtrafik- eller 3) e-skoter-resa. Modelleringsresultaten av den enkät som genomfördes, kan tolkas som att vana och erfarenhet av kollektivtrafik, parkeringsmöjligheter, och även kön och ålder är faktorer som påverkar vilka incitament som kan minska resor med privatbil.
Projektledare: Gyözö Gidofalvi, KTH
Beviljad summa: 4 388 307 kronor
Finansiering
Naturvårdsverkets miljöforskningsanslag, till stöd för arbetet med Sveriges miljömål.
Pågick
2018–2022
Kontaktperson på Naturvårdsverket
Neda Farahbakhshazad
Telefon: 010-698 12 50
E-post: neda.farahba@naturvardsverket.se