Kalkbrytning i Bunge – följ ärendet 2006–2019
Domar samt Naturvårdsverkets yttranden och kommentarer till kalkbrytning i Bunge Ducker (Nordkalk) samt Bunge Stucks (SMA Mineral) på norra Gotland (Ojnareskogen).
Kort sammanfattning av prövningen
Nordkalk AB fick tillstånd för provbrytning år 2006 i Bunge, men några år senare avslog dåvarande Miljödomstolen ansökan om brytning i full skala. Beslutet överklagades av Nordkalk och Miljööverdomstolen meddelade tillåtlighet och återförvisade ärendet till mark- och miljödomstolen.
Mark- och miljödomstolen avslog Nordkalks ansökan 2011. Nordkalk överklagade domen och Mark- och miljööverdomstolen meddelade tillstånd. Naturvårdsverket m.fl. överklagade domen till Högsta domstolen som beslutade att återförvisa ärendet då prövningen delats upp på ett sätt som inte var förenligt med EU-rätten.
Mark- och miljödomstolen biföll ansökan om kalkbrott i Bunge den 2 juni 2014. Naturvårdsverket överklagade domen.
Samma dag lämnade domstolen SMA Mineral tillstånd till fortsatt och utökad täktverksamhet av kalksten på en annan fastighet i området. Även den domen överklagades av Naturvårdsverket.
Båda målen vilandeförklarades i Mark- och miljööverdomstolen. I en del av ansökan för SMA Mineral fortsatte handläggningen. I en deldom den 1 september 2016 beslutade Mark- och miljööverdomstolen att avslå SMA Minerals ansökan om fortsatt täktverksamhet i denna del.
Båda prövningarna återupptogs våren 2018 och Mark- och miljööverdomstolen avslog ansökningarna då tillstånd enligt Natura 2000-regelverket inte kunde lämnas. Målen överklagades till Högsta domstolen som inte tog upp dem till prövning.
Naturvårdsverkets bedömning
Naturvårdsverkets uppgift är att tillvarata allmänna miljöintressen i mål och ärenden. Därför deltar vi i ärenden av principiell betydelse, som de båda Bunge-målen.
Vår bedömning är att kalkbrytning i området riskerar att skada utpekade arter och naturtyper i angränsande Natura 2000-områden. Det kan även bli bestående skada på övriga befintliga riksintressen. Världsunika förekomster av arter i täktområdet skulle försvinna. Det gäller till exempel gaffelfibbla och hårig dolkstekel. Det finns även risk för att vattenbalansen i sjön Bästeträsk skadas, och att kommunens möjlighet att använda sjön som reservvattentäkt därmed påverkas.