Prövningsärenden - så arbetar Naturvårdsverket

Lagstiftningen är grundläggande i arbetet att nå Sveriges nationella miljökvalitetsmål. Tillståndsprövningen är en viktig del av miljöbalken och central för att nå målet om hållbar utveckling. Syftet med sidan är att på ett enkelt sätt förklara Naturvårdsverkets arbete med tillståndsprövningar enligt miljöbalken genom att beskriva när och hur vi deltar i prövningar.

Miljöbalken

Förordning (2012:989) med instruktion för Naturvårdsverket

Miljönyttan avgör våra prioriteringar

Vi får varje år möjlighet att yttra oss i ett stort antal tillståndsprövningar enligt miljöbalken. Det handlar om både verksamheter som prövas av mark- och miljödomstolen (A-verksamheter) och verksamheter som prövas av Miljöprövningsdelegationen vid länsstyrelsen (B-verksamheter).

Vi har inte möjlighet att delta i alla prövningar och behöver därför prioritera klokt. Det gör vi genom att delta i tillståndsprövningar av verksamheter med stor miljöpåverkan, exempelvis när det är fråga om stora utsläpp till luft och vatten, förlust av biologisk mångfald eller skada på natura 2000-områden eller andra skyddade områden.

Vi prioriterar utifrån var vi kan göra mest miljönytta. Vi gör prioriteringar vid deltagande i samråd, i tillståndsprövning och vid överklagande.

Vi är en självständig myndighet men i både samråd och tillståndsprövningar ser vi fördelar med att ha samverkan med andra myndigheter som är engagerade. Genom samverkan med till exempel länsstyrelsen kan myndigheterna tillsammans se till så att en viss fråga belyses på ett bra sätt ur både ett regionalt och nationellt perspektiv. Samverkan kan också leda till att samverkande myndigheter väljer att fokusera på olika frågor om det bidrar till att undvika onödigt dubbelarbete.

Naturvårdsverket kan ha flera roller

Naturvårdsverket som deltagare i samråd

Innan en verksamhetsutövare ansöker om tillstånd hos prövningsmyndigheten behöver samråd genomföras. När vi bjuds in att delta i samråd tar vi ställning till om vi ska delta eller inte.

Vår uppfattning är att ett väl genomfört samråd ökar förutsättningarna för att den efterföljande tillståndsprocessen ska bli så bra som möjligt och anser därför att det är viktigt att delta i samråd till de tillståndsprövningar där deltagande kan komma att prioriteras. Det kan därför hända att vi deltar i samrådet men sen väljer att inte delta vid tillståndsprövningen.

Naturvårdsverket som part

Enligt 22 kap. 6 § miljöbalken ska Naturvårdsverket föra talan i mål om tillstånd när det behövs. I de målen är Naturvårdsverkets roll att tillvarata allmänna miljöintressen.

I 3 § första och andra punkten förordning (2012:989) med instruktion för anges att Naturvårdsverket inom sitt ansvarsområde särskilt ska

bevaka allmänna miljöintressen i mål och ärenden där miljöbalken tillämpas och som handläggs hos myndigheter och domstolar samt lämna Naturvårdsverkets synpunkter tidigt i processen, samt
delta i miljöprövningar som gäller frågor som är principiellt viktiga eller har stor betydelse för miljön.

Bestämmelsen i miljöbalken och Naturvårdsverkets instruktion är styrande för vårt arbete med tillståndsprövningar enligt miljöbalken. De innebär att vi har möjlighet att gå in som part i en tillståndsprövning enligt miljöbalken. Detta innebär att vi kan lämna yttrande i mål och framställa yrkanden och föra fram argument och omständigheter till stöd för yrkandena. Vi har även möjlighet att överklaga meddelade tillstånd. När prövningsmyndigheten ger oss tillfälle att lämna yttrande tar vi ställning till om vi ska göra det eller inte.

När vi går in i en tillståndsprövning väljer vi oftast ett begränsat antal frågor som vi engagerar oss i. Vårt deltagande sker främst genom att vi yttrar oss skriftligt men i de fall moment av handläggningen är muntlig är utgångspunkten att vi deltar i de momenten.

Naturvårdsverket som remissmyndighet

Prövningsmyndigheten kan också vända sig direkt till oss med specifika frågor. Vi blir då en remissmyndighet som lämnar ett remissyttrande. Yttrandet begränsas oftast till de ställda frågorna. En remissmyndighet har inte möjlighet att framställa egna yrkanden eller överklaga. Det händer därmed att vi blir engagerade i en prövning trots att vi valt att inte prioritera den och i de fallen har vi oftast inte deltagit i samrådet.