Om miljöbalken

Miljöbalkens syfte är att främja en hållbar utveckling. Mer detaljerade regler finns i miljöbalkens förordningar. I flera andra lagar finns även inskrivna kopplingar till miljöbalken.

Miljöbalken trädde i kraft 1 januari 1999. Syftet med miljöbalken är att främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer kan leva i en hälsosam och god miljö. Många bestämmelser som ingick i tidigare miljölagstiftning har fått en vidare tillämpning i och med miljöbalken.

Miljöbalken berör alla typer av åtgärder, oavsett om de ingår i den enskildes dagliga liv eller i någon form av näringsverksamhet.

Miljöbalk (1998:808) (riksdagen.se)

Så är miljölagstiftningen uppbyggd

Miljöbalken består av sju avdelningar som innehåller 33 kapitel och ungefär 500 paragrafer. Till detta hör ett stort antal förordningar och föreskrifter, som har meddelats med stöd av bestämmelser i miljöbalken.

Förordningar beslutas av regeringen, som i sin tur lämnar bemyndigande till myndigheter att besluta om föreskrifter inom respektive ansvarsområde. Myndigheterna kan också vägleda om hur man kan tolka och arbeta utefter reglerna.

Koppling till andra lagar

Flera lagar är kopplade till miljöbalken, till exempel skogsvårdslagen, luftfartslagen och väglagen. Kopplingen innebär att lagen hänvisar till bestämmelser i miljöbalken, som ska tillämpas vid prövningar och bedömningar enligt lagen.

Koppling till EU:s miljöbestämmelser

EU-direktiv ska införlivas i den nationella lagstiftningen, medan EU-förordningar gäller i alla medlemsländer oberoende av nationell lagstiftning. EU-direktiv på miljöområdet införlivas i miljöbalken. 

Naturvårdsverkets roll

Naturvårdsverket arbetar på flera olika sätt med miljöbalken genom att

  • delta i utvecklingen av miljölagstiftningen, bland annat genom att ge underlag till regeringen i olika frågor
  • meddela föreskrifter till miljöbalken, som ges ut i Naturvårdsverkets författningssamling, NFS
  • vägleda andra myndigheter i miljöbalksfrågor och delta som part eller expert i mål och ärenden som avgörs hos myndigheter och domstolar.