Prioriterade målgrupper och medborgarperspektivet

Det finns några myndigheter som Naturvårdsverket regelbundet samarbetar med i kommunikationen. 

• Havs- och vattenmyndigheten
• Skogsstyrelsen
• Jordbruksverket
• SMHI

Dessa myndigheter har uppdrag som kompletterar Naturvårdsverket och ofta är vi flera myndigheter som är utpekade att samverka kring en specifik fråga eller regeringsuppdrag. 

Länsstyrelser fungerar som myndigheternas förlängda arm och i flera kommunikationsfrågor är länsstyrelsen snarare än samarbetspartner istället för en målgrupp. 

Kommunerna är många och behoven ser olika ut. Kommunerna är en viktig målgrupp då mycket att miljöarbetet görs i kommunerna. 

???

???

???

Privatpersoner möter i huvudsak Naturvårdsverket genom:

• media, där man ofta ser oss i lokalmedia och fackpress men även i riksmedia och dagspress
• på vår webbplats (där frågor som allemansrätten, invasiva främmande arter och specifika klimatfrågor är mest efterfrågat)
• vidareförmedlare som kommuner och intresseorganisationer
• sociala medier
• kundtjänst om det är något man inte förstår eller behöver ha svar på

Den inbyggda komplexiteten i samhällets miljöfrågor gör det i praktiken omöjligt att lösa ett problem i taget. Samverkan inom kommunikationsfrågor är därför en viktig del av arbetet med att nå Sveriges miljömål. Samverkan möjliggör till exempel enhetliga budskap, bredare räckvidd och ökad trovärdighet, vilket i sin tur kan leda till större genomslag och förändring.

När vi bedömer att det är mest effektivt för att nå våra mål samverkar vi med andra aktörer i vårt kommunikationsarbete. Bedömningen av effektivitet kan till exempel ske utifrån:

• tillgängliga resurser,
• tillgång till kanaler för att nå slutmålgruppen samt
• vilken aktör som har störst trovärdighet/förtroende i frågan.

Valet ska även grunda sig i ett resonemang om vilka frågor det är av stor vikt att Naturvårdsverket är avsändare. Det kan exempelvis handla om förtroende och om genomslag och räckvidd är viktigare än Naturvårdsverkets förtroende i frågan. Om det är Naturvårdsverket som är den aktör med högst förtroende i frågan och bäst möjlighet att nå ut bör vi alltid vara avsändare.

Naturvårdsverket som avsändare kan gå att kombinera med att andra aktörer vidareförmedlar budskap och får material från oss, eftersom Naturvårdsverket har ett högt förtroende hos många vidareförmedlare. 

Naturvårdsverkets roll gentemot vidareförmedlare skiljer sig åt i olika frågor. Den kan ibland handla om att ta fram grundinformation som andra sprider. I andra frågor kan det handla om en nära samverkan för att ta fram, samordna budskap, kommunikationsinsatser och aktörer.

Vidareförmedlare finns både på strategisk och operativ nivå. De strategiska vidareförmedlarna är organisationer som har möjlighet att kommunicera övergripande om miljöfrågor och som når många. Det kan vara vidareförmedlare som i sin tur når andra vidareförmedlare, såsom länsstyrelser som når kommuner. Vidareförmedlare på operativ nivå är den närmaste länken till slutmålgrupperna. De bedriver sin verksamhet nära målgrupperna och har möjlighet att nå dem direkt, exempelvis intresseorganisationer.

Naturvårdsverket bör i de flesta fall prioritera arbete med strategiska vidareförmedlare, som i sin tur når de operativa. 

På Naturvårdsverket gör vi en strategisk prioritering att skilja på målgruppen privatpersoner (också kallat allmänheten) från medborgare. Naturvårdsverket har några uppdrag med stort fokus på kommunikation gentemot privatpersoner. Det är frågor där privatpersoner behöver följa lagar eller har ärenden som gör att målgruppen själv söker eller behöver söka sig till Naturvårdsverket. Alternativt att privatpersoner är en avgörande målgrupp för att lyckas med miljöarbetet. Behovet och beteendena hos dessa privatpersoner skiljer vi därför från det uppdrag Naturvårdsverket har att tillgängliggöra miljöinformation. Den delen handlar om att utgå från medborgares rättigheter  att veta hur tillståndet i miljön är, vilka faktorer som påverkar och var man hittar information. 

Denna strategiska prioritering är direkt kopplad till de tre målen men framförallt förtroendemålet och kunskapsmålet. Men hur mycket och vad som ska prioriteras från år till år är fullt skalbart. Det kan också bero på andra satsningar som görs. Det är viktigt att ha med sig perspektivet och göra medvetna prioriteringar. 

Att prioritera fakta om de tre huvudområdena som har störst effekt på miljön är en central del i att göra jobbet resurseffektivt. 

Genom prioriteringarna ovan jobbar vi för att de som vill ha information ska förstå den information de hittar. 

Grundstommen i att tillgängliggöra information är att den information man efterfrågar också ska bli hittad. 

Utöver prioriteringarna ovan behöver vi också nå ut med information om tillståndet för miljön och vad som behöver göras, även om den informationen inte är efterfrågad. 

Prioriterade aktiviteter kan vara att:

• förvalta och utveckla innehållet på utvalda ämnessidor på nv.se på enkel svenska eller andra språk
• ta fram en återkommande kampanj för sociala medier som lyfter upp och vikten av att begränsa klimatpåverkan, bevara biologisk mångfald och ha ett resurseffektivt samhälle
• ta fram en återkommande kampanj som informerar om nuläget för miljön, med klimatförändringar, förlusten av biologisk mångfald och hur mycket resurser som används i onödan samt hur de tre områdena hänger ihop 
• göra mediaaktiviteter där ökad kunskap hos medborgare är huvudsyftet med kommunikationen