Kungsörn, populationsutveckling i Sverige
Naturvårdsverket har en relativt bra men inte heltäckande bild av kungsörnsstammens storlek och utbredning i Sverige. De flesta örnarna finns i norr och den högsta tätheten av kungsörn finns på Gotland.
Från inventeringarna av kungsörn 2023 rapporterade länsstyrelserna totalt 498,5 revir som var besatta av örnar. I dessa revir häckade 194 par, men endast 166 par lyckades med häckningen. Ungefär två tredjedelar av de lyckade häckningarna fanns i renskötselområdet. Totalt räknades 191 ungar in under säsongen.
Orsaken till att det förekommer ”halva par” är att ett fåtal kända revir är gränsöverskridande med Norge och att de därmed delas (hälften till varje land).
Variation mellan åren
Det finns en stor variation i inventeringsresultaten från år till år. Antalet besatta revir och antalet par som lyckas med häckningen kan svänga ganska kraftigt upp och ner, beroende på födotillgången och väderförhållandena under häckningsperioden. Så länge dåliga år med låg ungproduktion kompenseras av regelbundna bra år med stor produktion av ungar så är den naturliga variationen inget problem.
Ingen heltäckande kunskap
Vår kunskap om kungsörnsstammen i Sverige är fortfarande inte heltäckande, vilket visas av att det varje år tillkommer nya revir som upptäcks vid inventeringarna. I vissa fall rör det sig om par som har etablerat revir i nya områden, men ofta är det också par som uppenbarligen har varit förbisedda under tidigare år.
Mer information
Det är länsstyrelserna som har ansvaret att inventera rovdjuren. När det gäller kungsörn samverkar länsstyrelserna i stor utsträckning med kungsörngrupperna, som tillhör de ornitologiska regionalföreningarna och som är organiserade i föreningen Kungsörn Sverige.
I Norrbottens län, i området väster om odlingsgränsen i Västerbottens län samt motsvarande fjäll och fjällnära områden i Jämtlands län, delar av Västernorrlands län samt Gotlands län är det främst länsstyrelsernas fältpersonal som genomför inventeringen av kungsörn. Öster och söder om området är det framför allt kungsörngrupper som genomför fältarbetet, ofta på uppdrag av respektive länsstyrelse. Inventeringsresultaten sammanställs av länsstyrelserna och kungsörnsgrupperna i respektive län. I Rovbase finns 946 kungsörnsrevir registrerade till och med 2023 års inventeringssäsong. Datainsamlingen från inventeringen koordineras av Naturhistoriska riksmuseet.
Metodiken för inventering av kungsörn beskrivs i instruktionen Kungsörn: Instruktion för fastställande av besatta revir och häckningar samt i faktabladet Kungsörn: Spelflyktsinventering och sommarkontroll. Dessa dokument finns på Naturvårdsverkets webbplats:
Inventeringsmetodik för stora rovdjur, fjällräv och kungsörn
Målet med inventeringsverksamheten är att i möjligaste mån inventera kungsörnspopulationen i hela utbredningsområdet under inventeringsperioden (1 februari–15 september) varje år. Inventeringen är uppdelad i framför allt två delar; en insats på våren och en på sommaren. Syftet med vårinventeringen är att konstatera revirhävdande par, ruvande fåglar eller ensamma individer i kända revir. Syftet med sommarinventeringen är att dokumentera häckningsresultat. Vid sommarinventeringen räknas antalet ungar och ungarnas ålder bedöms. Ringmärkning av ungar genomförs i en del fall. Om slutgiltiga resultat om revirs status inte har kunnat fås under vår och sommar kan ytterligare besök göras under hösten.
Under 2023 inventerades 809 revir av kungsörn i Sverige. Antalet kända revir uppdateras årligen och omfattar även historiska revir och således områden där det idag inte finns kungsörnar. Antalet kontrollerade och besatta revir ger en bättre bild av inventeringsinsatsen och av kungsörnsstammens aktuella status. Antalet lyckade häckningar visar hur bra fortplantningen har lyckats ett givet år.
Populationsuppskattning
Som brukligt för fåglar anges kungsörnspopulationens storlek vanligtvis inte som antalet individer, utan som antalet besatta revir, vilket ungefär motsvarar antalet par. Man kan dock grovt beräkna antalet individer i populationen utifrån kunskap om antalet par, uppskattningar av andelen fåglar som inte är revirhävdande samt produktionen av ungfåglar ett givet år.