Gås, antal individer i Sverige
Antalet vilda gäss i Sverige har ökat under en längre tid. Vanligast och ökande i antal är den vitkindade gåsen och grågåsen medan kanadagåsen minskar i antal.
Under den årliga nationella hösträkningen av gäss 2022 beräknades det totala antalet gäss i Sverige under oktober månad uppgå till över 500 000 individer. Detta innebär att gässen har en fortsatt positiv trend, vilket är i linje med utvecklingen sedan början av 2000-talet. Trenden ser dock olika ut för olika gåsarter.
Sverige är en rastplats för många olika arter av gäss. Gåsräkningen redovisar för nio olika arter, där sädgåsen därtill delas upp i två underarter (tajga- och tundrasädgås). Det finns ytterligare gåsarter (nilgås, stripgås, snögås och dvärgsnögås) som ibland förekommer i Sverige, men eftersom de är i så låga antal och inte häckar i Sverige anses de inte vara etablerade arter. (I diagrammet ovan inkluderas inte fjällgås, prutgås eller rödhalsad gås. De ingår däremot i den rapport som Lunds universitet har tagit fram.)
Av de etablerade arterna är vitkindad gås den vanligast förekommande arten, följt av grågåsen.
Förvaltning av gås
Gäss bidrar till den biologiska mångfalden och är en naturupplevelse för många. De talrika flockarna kan dock ställa till med problem för lantbrukare då gässen betar på odlingsfält och därmed bidrar till skador på grödor. Under 2022 betalades det ut omkring 15,4 miljoner kronor till lantbrukare i ersättningar och bidrag kopplade till skador på grödor, en summa som har ökat i takt med att antalet gäss ökat. Det finns och forskas mycket omkring olika tekniker för att undvika och förekomma skador från gäss på åkermarker, såsom skrämsel, grödoval, avledningsåkrar samt jakt.
Allmän jakt är tillåtet på grågås, bläsgås och kanadagås under höst och vinter. Skyddsjakt får användas året om för att skydda grödor. Den vitkindade gåsen och sädgåsen får enbart jagas under skyddsjakt. Hur många gäss som skjuts årligen är svårt att uppskatta då rapporteringen är frivilligbaserad. Utifrån avskjutningsrapporteringen från jaktåret 2022/2023 skattades det att totalt omkring 38 000 gäss sköts i Sverige.
Samarbete mellan länder
Gäss rör sig över landgränser och kan befinna sig i olika länder under året. I och med det är det av stor vikt att den svenska förvaltningen samarbetar med andra länder och tar fram gemensamma förvaltningsplaner, statistik och kunskapsunderlag för arterna. Detta görs genom den internationella gåsplattformen European Goose Management Platform (EGMP) inom African Eurasian Waterbird Agreement (AEWA), ett organ inom de Förenta nationernas miljöprogram (UNEP). De flesta europeiska länder, liksom Sverige, är medlemmar i EGMP och samverkar för en hållbar och långsiktig förvaltning av de europeiska gåspopulationerna.
RELATERADE MILJÖMÅL
- Levande sjöar och vattendrag
- Myllrande våtmarker
- Ett rikt växt- och djurliv
ANSVARIG MYNDIGHET
- Naturvårdsverket
Mer information
Lunds universitet har inventerat gäss i Sverige under många år och har ifrån det byggt upp en lång tidsserie med data som sträcker sig tillbaka till 1977. Naturvårdsverket har under flera år bidragit till denna inventering tillsammans med andra aktörer men sedan 2022 är Naturvårdsverket ensam finansiär och uppdrar Lunds universitet att genomföra detta uppdrag.
De rastande gässen räknas under september och oktober och de övervintrande gässen räknas under januari månad. Gäss förekommer i så gott som hela Sverige under hösten, men med särskilt stor koncentration i områden med stora jordbruksmarker. Under januari påträffas flest gäss i de södra delarna av landet.
De slutgiltiga resultaten från den nationella inventeringen innehåller data ifrån tre olika källor. Förutom den riktade räkningen av gäss används också data ifrån den svenska fågeltaxeringen där sjöfågel och gäss räknas för att ta fram populationstrender under samordning av Lunds universitet under januari och september månad. Därtill används också data ifrån verktyget Artportalen som tillhandahålls av Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), en databas där den som vill kan rapportera in observationer av olika djur- och växtarter.
Utöver att räkna antalet individer för respektive gåsart uppdrogs Lunds universitet under 2022 att också särskilja sädgåsens två underarter (tajga- och tundrasädgås) samt beräkna andelen ungfåglar hos tajgasädgås, grågås samt vitkindad gås, för att få ett ungefärligt mått på reproduktionen hos dessa tre arter.
Insamlade data är viktiga underlag inom såväl den nationella som den internationella gåsförvaltningen.
RELATERADE MILJÖMÅL
- Levande sjöar och vattendrag
- Myllrande våtmarker
- Ett rikt växt- och djurliv
ANSVARIG MYNDIGHET
- Naturvårdsverket