Textilkonsumtion, kilo per person i Sverige
Nettoinflödet (import minus export) av nya textilier per person till Sverige ökade mellan åren 2000-2008 med 35 procent. Därefter har konsumtionen årligen oftast legat kring 13-14 kilo textil per person och år, för att efter coronapandemin öka till över 15 kilo. Men 2023 minskade nettoinflödet av textil kraftigt till 11,4 kilo per person!.
Minskat nettoinflöde av nya textilier till Sverige 2023
Det totala nettoinflödet av nya textiler uppgick till 11,4 kg per person under 2023. Detta innebär att nettoinflödet 2023 minskade med 3,8 kg (motsvarande 25 procent) per person jämfört med 2022 då nettoinflödet uppgick till 15,2 kg. Efter coronapandemin, mellan 2021–2022, ökade inflödet med 3,2 kg per person. Vi kan nu se en tillbakagång av textilkonsumtionen i Sverige 2023 till liknande nivå som i början 2000-talet.
Diagrammet ovan visar nettoinflödet (import minus export) av nya textilier, både kläder och hemtextil, mellan åren 2000 och 2023. Dock ingår inte komplett data över hushållens egen import (exempelvis saknas uppgifter om e-handel inom Europa), som bedöms ha ökat de senaste åren. I statistiken ingår inte heller Sveriges inhemska produktion av textilier, som bedöms vara mycket liten. Med textil menas i detta sammanhang nyproducerade kläder och hemtextil.
Tillfällig nedgång i början av coronapandemin
I början av 2020 slog coronapandemin till och påverkade konsumenternas köpbeteende. Orsakerna till konsumenternas förändrade konsumtionsbeteende var troligen flera. Dels minskade behovet av nya kläder i takt med att sammankomster och fester ställdes in och hemarbete ökade. Dels valde många konsumenter att handla online istället för att besöka butiker. Men trots att onlinehandeln ökade så minskade försäljningen totalt sett för den svenska textil- och modehandeln under år 2020.
När det gäller olika typer av kläder så var konsumtionen inte väsentlig högre 2021 jämfört med 2019. Däremot var nettoimporten av hemtextilier 0,8 kg högre per person 2021 jämfört med 2019 (en ökning från 3,8 till 4,7 kg, eller 22 procent). Till år 2022 sjönk nettoimporten dock en del för hemtextilier (0,6 kg per person) samtidigt som den ökade för samtliga typer av kläder.
Inflation och ökade räntor påverkar textilkonsumtionen
År 2023 ser vi återigen en stor påverkan på konsumenternas köpbeteende, i form av en kraftig minskning av textilkonsumtionen. Den här gången är det bland annat hög inflation och höga låneräntor som är orsaken. Nettoinflödet av textilier per person var till och med lägre än i början av pandemin och nere på nivåer vi inte sett sedan början av 2000-talet. Mellan 2022 och 2023 minskade textilkonsumtionen med 3,8 kg per person, vilket motsvarar en nedgång på 25 procent. Nedgången sker i samtliga typer av textilier.
Andelen hemtextilier ökar och herrkläder samt unisexkläder minskar
Tittar vi på trenden vad gäller fördelningen mellan olika typer av textilier ser vi ett långsiktigt mönster. Svenskarna konsumerar en större andel hemtextilier år 2023 (27 procent) jämfört med år 2000 (18 procent). Samtidigt har andelen kläder för pojkar och män samt unisexkläder minskat något. Andelen kläder för kvinnor och flickor som säljs ligger på kring 25 procent. När det gäller jämförelse över tid vad gäller antal kilo per person är det svårt att dra några tydliga slutsatser, med tanke på de störningar i konsumtionsmönstret som pandemin, inflationen och de höga räntorna medfört.
Stort intresse för hållbarhetsfrågor hos svenskarna
I slutet av 2020 genomförde Naturvårdsverket en konsumentundersökning om svenskarnas kunskap, beteende och attityd kopplat till textilkonsumtion. Resultatet visar att intresset för hållbarhetsfrågor fortsatt är stort och att medvetenheten om textiliers miljö- och hälsopåverkan ökade mellan 2019 och 2020.
Om statistiken
I SCB:s data ingår enbart företagens import, inte privatpersoners. När privatpersoner köper textilier direkt från utländska företag ingår detta endast i statistiken om de handlar från företag utanför EU och om kläderna då tulldeklareras. SCB får i dessa fall data från tullen. För svenska e-handelsföretag som importerar kläder och deklarerar detta på vanligt sätt, ingår kläderna i statistiken. E-handelsföretag i Europa är däremot svårare att fånga i statistiken, då dessa normalt inte ingår i ramen för vilka företag som ingår i undersökningen. SCB kan få dem att ingå på annat sätt, exempelvis genom att företagen själva rapporterar in. Hur stor del av privata textilinköp som görs från aktörer i europeiska e-handelsföretag är därmed okänt.
SMED (Svenska MiljöEmissionsData) har på uppdrag av Naturvårdsverket gjort uttag för nettoinflödet (import minus export) av nya textilier till Sverige för åren 2000–2017. Naturvårdsverket har uppdaterat statistiken från 2018 och framåt. Statistiken avser totala, bortfallsjusterade mängder baserat på KN6 från SCB:s Statistikdatabas. För mer information, se fliken ”Om data”.
RELATERADE MILJÖMÅL
- Begränsad klimatpåverkan
RELATERADE HÅLLBARHETSMÅL
- Hållbar konsumtion och produktion
ANSVARIG MYNDIGHET
- Naturvårdsverket
Källan till data över textiler är Utrikeshandeln på SCB, där det finns information om import och export av textilier. Data kommer från två håll: handel inom EU (Intrastat) och utanför EU (extrastat). Inrapporteringens struktur i dessa koder styrs av internationella regler. Data finns rapporterade på så kallade KN nummer som finns enligt en hierarki, från grövsta (KN2) till mest detaljerade (KN8). Kvalitén är högre ju mer aggregerade data är, det vill säga data på KN2 är mer säkert än på KN8. Varuklassificeringen KN består av över 9 000 varukoder vilket gör att det många gånger kan vara svårt för uppgiftslämnarna att välja rätt varukod för en vara. Detta påverkar särskilt statistiken på detaljerade nivåer.
Undersökningen om varuhandeln med länder utanför EU (Extrastat) baseras på uppgifter från Tullverket. Uppgifterna har sitt ursprung i de import- och exportdeklarationer som lämnas avseende varor till/från ett icke EU-land. Eftersom det krävs en deklaration för alla varor som passerar Sveriges gräns vid export och import från länder utanför EU anses ingen större osäkerhet förekomma. Uppgifter om varuhandeln med EU-länder (Intrastat) samlas in via en totalundersökning med cut off-gräns, vilket innebär att de minsta företagen inte ingår i datainsamlingen. Uppräkningar görs till en total med statistiska metoder. Uttaget för nettoinflödet (import minus export) av nya textilier till Sverige för åren 2000–2023 avser bortfallsjusterade mängder baserat på KN6 från SCB:s Statistikdatabas.
De KN koder som omfattas av uttaget för att få fram nettoinflödet är följande:
- Samtliga KN koder i kapitel 61.
- Samtliga KN koder i kapitel 62.
- Samtliga KN koder i kapitel 63 med undantag av 630510–630720 (säckar, tält etc.) och 630900–631090 (begagnade kläder och lump).
Uttagen har gjorts i ton. För beräkningarna av nettoinflödet per person och år användes SCB:s befolkningsstatistik.
Ur KN koderna framgår det om det rör sig om kläder eller hemtextilier. Vad gäller kläder är en del av KN koderna specificerade så att det direkt framgår att kläderna är för "kvinnor eller flickor" eller för "män eller pojkar", medan andra är ospecificerade (här angivna som "unisex").
Samtliga KN koder i uttaget delades upp i följande delmängder:
- Kläder för män eller pojkar (så vida detta är direkt specificerat i beskrivningen av KN koden).
- Kläder för kvinnor eller flickor (så vida detta är direkt specificerat i beskrivningen av KN koden samt koder 621210–621290 som bedömdes huvudsakligen innehålla kläder för kvinnor eller flickor).
- Övriga kläder (unisex).
- Hemtextilier.
Datakällor
SCB: befolkningsstatistik och Utrikeshandelsstatistik om varor (import och export).
RELATERADE MILJÖMÅL
- Begränsad klimatpåverkan
RELATERADE HÅLLBARHETSMÅL
- Hållbar konsumtion och produktion
ANSVARIG MYNDIGHET
- Naturvårdsverket