Återvinning av förpackningar
Statistiken visar att två av de nio nationella materialåtervinningsmålen för förpackningar uppfylldes 2022. Målen uppfylldes för metallförpackningar av järnbaserad metall (stål) respektive aluminium.
Förpackningsstatistiken redovisar materialåtervinningsgraden för förpackningar som uppkommer i Sverige varje år. Förpackningar används för att skydda och presentera en vara och kan till exempel tillverkas av papper, plast, metall, trä eller glas.
De förpackningsslag som materialåtervanns mest under 2022 var pantburkar och glas. 89 procent av pantburkarna som sattes på den svenska marknaden gick till materialåtervinning. Materialåtervinningsgraden för glas var 86 procent. Lägst materialåtervinningsgrad, 35 procent, var det för plastpackningar.
Mål för materialåtervinning
Enligt förpackningsdirektivet ska alla EU-länder samla in och materialåtervinna förpackningar. På EU-nivå finns det materialåtervinningsmål som ska uppfyllas till 2025. Efter 2025 höjs materialåtervinningsmålen ytterligare. Sverige har för vissa materialslag satt högre nationella mål än vad EU kräver.
Det finns även separata materialåtervinningsmål för PET-flaskor och aluminiumburkar med pant i Sverige, som inte finns på EU-nivå.
Tydligare regler för hur materialåtervinning ska mätas
Reglerna för hur materialåtervinning av förpackningar ska mätas har tydliggjorts från och med 2020 för att på ett mer konsekvent sätt spegla hur stor mängd förpackningsavfall som faktiskt materialåtervinns till nya produkter. Förtydligandet är också ett sätt att harmonisera hur olika medlemsländer inom EU beräknar materialåtervinningen som ligger till grund för att följa upp målen i förpackningsdirektivet.
Mer läsning
ANSVARIG MYNDIGHET
- Naturvårdsverket
Så tas förpackningsstatistiken fram
Svenska miljöemissionsdata (SMED) producerar den officiella statistiken för förpackningar på uppdrag av Naturvårdsverket. Statistiken baseras på en webbenkät som SMED skickar ut till så kallade materialbolag, producentansvarsorganisationer där medlemmarna kollektivt tar sitt producentansvar. Materialbolagen som får enkäten är skyldiga att rapportera in uppgifterna enligt lagen (2001:99) om den officiella statistiken. Enkäten innehåller frågor om hur stor mängd förpackningar som materialbolagets anslutna producenter sätter på den svenska marknaden samt hur stor mängd förpackningsavfall som samlas in, materialåtervinns, energiåtervinns eller behandlas på annat sätt.
Osäkerheter i statistiken
Det finns flera osäkerheter inom förpackningsstatistiken. En källa till osäkerhet är att det finns ett okänt antal så kallade friåkare. Med det menas vanligtvis producenter som medvetet eller omedvetet inte tar sitt producentansvar. Det kan bero på att de medvetet struntar i lagstiftningen, inte tar ansvar fullt ut eller inte vet om att de omfattas av detta ansvar. Friåkarproblematiken gör att den exakta mängden förpackningar som sätts på marknaden är okänd och med hög sannolikhet underskattad. Det leder i sin tur till att materialåtervinningsgraderna blir överskattade. Omfattningen på överskattningen är okänd och varierar sannolikt mellan olika förpackningsslag. Sedan dataår 2021 finns krav från EU på att rapportera mängden icke materialåtervunna plastförpackningar vilket ligger till grund för en avgift som alla medlemsstater ska betala till en gemensam EU-budget. För den rapporteringen finns krav på att estimera mängder från andra strömmar inklusive från friåkare. 2021 innebar den metoden en materialåtervinningsnivå på 24 procent jämfört med 33 procent om dessa strömmar inte inkluderas.
Beskrivning av statistikens kvalitet
En utförlig beskrivning av statistikens kvalitet finns i kvalitetsdeklarationen.
ANSVARIG MYNDIGHET
- Naturvårdsverket