Energianvändning hos myndigheter
Den sammanlagda energianvändningen år 2024 uppgick till knappt 2,8 TWh vilket är en ökning med 8 procent från 2023.
Den totala energianvändningen har ökat 8 procent från år 2023 till 2024
- Största ökningen visar kategorin verksamhetsel för vilken den rapporterade energianvändningen har ökat med 27 procent till 781 GWh. Ökningen kan delvis förklaras av att ett par myndigheter har justerat rapporteringen jämfört med 2023.
- Kategorin fastighetsel har ökat med 15 procent till 509 GWh. Någon tydlig förklaring till ökningen går inte att utläsa i resultatet.
- Den rapporterade energianvändningen för kategorierna värme och kyla var 852 GWh respektive 160 GWh, vilket innebär en minskning med sex procent för värme och fem procent för kyla jämfört med 2023.
- Den sammanlagda rapporterade energianvändningen utanför lokaler utgör 484 GWh, vilket innebär en ökning med 8 procent sedan år 2023.
- I snitt ökade myndigheternas andel förnybar energi med två procentenheter från år 2023 till 86 procent 2024.
- Sett till totala energianvändningen har 75 myndigheter rapporterat att de hade 100 procent förnybar energi, en ökning med tre myndigheter jämfört med år 2023.
- Det är 36 myndigheter som redovisar att de producerar egen el, främst från solceller. Det är en ökning med två myndigheter från år 2023.
Flera myndigheter redovisar att de arbetar med energieffektiviseringsåtgärder. Dessutom har flera myndigheter vidtagit åtgärder för att på ett bättre sätt kunna följa upp och kontrollera energianvändningen. Flera myndigheter har problem att ta fram rättvisande information till rapporteringen av energianvändningen. Det kan till exempel vara svårt att separera olika typer av energianvändning och att få fram statistik när myndigheten har många lokaler med flera olika hyresvärdar eller när lokaler delas med andra. Dessa förhållanden men även beräkningsmetoder kan variera mellan åren och leda till skillnader i rapporteringen. Utvecklade riktlinjer för rapporteringen kan också påverka resultatet mellan åren.
Om miljöledning
Miljöledningssystem är ett sätt att organisera och integrera miljöarbetet i en organisations verksamhet. Det skapar förutsättningar för att hänsyn tas till verksamhetens miljöpåverkan på ett systematiskt sätt i planering, genomförande, uppföljning och förbättring av verksamheten. Inom ramen för miljöledningsarbetet ska ansvarsfördelningen vara tydlig, rutiner ska finnas för att bland annat säkerställa att miljöpolicyn följs, att verksamheten bidrar till att öka den positiva respektive minska den negativa miljöpåverkan och därmed bidrar till att organisationens miljömål uppnås. I dag omfattas 186 statliga myndigheter av förordning SFS 2009:907 om miljöledning i statliga myndigheter. Detta innebär att de ska införa och utveckla miljöledningssystem och varje år följa upp och redovisa arbetets resultat.
Mer information
ANSVARIG MYNDIGHET
- Naturvårdsverket
Publikationer
Data till diagrammet baseras på myndigheternas inrapporterade uppgifter enligt Förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter. Datan är inte kvalitetssäkrad av Naturvårdsverket. Myndigheterna har olika förutsättningar för sitt miljöledningsarbete och har kommit olika långt. De har också olika tillvägagångssätt att följa upp och samla in uppgifter om myndighetens miljöprestanda. Uppgifterna kan därför vara uppmätta, uppskattade, schablonuträknade eller saknas helt.
ANSVARIG MYNDIGHET
- Naturvårdsverket
Nationell lagstiftning
Europeisk lagstiftning
Internationella standarder
ANSVARIG MYNDIGHET
- Naturvårdsverket