PFOS i sillgrissleägg
Halterna av PFOS i sillgrissleägg har ökat tydligt sedan början av 1970-talet, men planat ut under senare år. Resultaten kommer från det nationella övervakningsprogrammet för kust och hav.
PFOS (perfluoroktansulfonat) används i många olika produkter, som till exempel impregneringsmedel, papper, textilier och i läder. Det används också vid förkromning och inom halvledarindustrin. Tidigare var PFOS en vanlig ingrediens i brandsläckningsskum. PFOS tillhör gruppen perfluorerade ämnen, och det finns tecken på att det är giftigt för vattenlevande djur. PFOS är mycket svårnedbrytbart och ansamlas i organismer. Särskilt höga halter finns i djur högt upp i den marina näringskedjan som fiskätande fåglar och säl. PFOS utgör därmed ett möjligt hot mot miljön.
Inom den nationella miljöövervakningen samlas biologiskt material in varje år och lagras i en så kallad provbank. På materialet kan man sedan göra kemiska analyser i efterhand. Analyser på sillgrissleägg insamlade 1973–2021 visar en ökning av PFOS-halterna fram till cirka år 2005 men därefter Sedan början av 1970-talet till mitten av 2000-talet ligger den genomsnittliga årliga ökningen på omkring 9 procent. Det innebär att halterna låg 25-30 gånger högre i början av 2000-talet jämfört med början av 1970-talet.
Osäkert hur halterna kommer att utvecklas
År 2000 började huvudproducenten av PFOS att fasa ut sin produktion av detta ämne. Hur det kommer att påverka halterna i miljön är oklart. Användningen av PFOS minskar men det tillverkas fortfarande snarlika ämnen som kan ha liknande egenskaper, och som även i vissa fall kan brytas ner till PFOS.
Sedan 2005/2006 analyseras halter av PFOS i sill/strömming från ett antal olika platser längst Sveriges kust. Undersökningen visar att halterna generellt sett är något lägre på Västkusten jämfört med Östersjön och att de högsta halterna hittas i egentliga Östersjön. Halterna går även ner på några av dessa lokaler de senaste tio åren.
ANSVARIG MYNDIGHET
- Naturvårdsverket
Källa: Nationella miljöövervakningsprogrammet för Kust och hav. Övervakningen utförs av Enheten för miljöforskning och övervakning vid Naturhistoriska riksmuseet och Institutionen för miljövetenskap vid Stockholms universitet. SGU Sveriges geologiska undersökning är nationell datavärd.
Sakrapport: Övervakning av metaller och organiska miljögifter i marin biota, 2019
ANSVARIG MYNDIGHET
- Naturvårdsverket