Svaveldioxid, utsläpp till luft, internationellt flyg och sjöfart
Svaveldioxidutsläpp till luft från bränsle som tankas i Sverige och används till utrikes flyg och sjöfart, även kallad internationell bunkring, har varierat mycket genom åren. Sjöfarten står för den största delen av dessa utsläpp.
Stor källa till utsläpp av svaveldioxid till luft
Internationellt flyg och sjöfart ger upphov till betydande utsläpp av svaveldioxid (SO2). Dessa utsläpp omfattas för närvarande inte av några nationella åtaganden om utsläppsminskningar och räknas därför inte in i de nationella utsläppen vid rapportering till FN:s luftvårdskonvention och till EU. Däremot redovisas de separat varje år.
Utsläppen av Svaveldioxid från bränsle som används till utrikes flyg och sjöfart bidrar till betydligt större utsläpp än det inhemska flyget och sjöfarten. De aggregerade utsläppen av svaveldioxid från internationella transporter uppgick till drygt 8 kiloton år 2023, vilket är 26 procent lägre jämfört med föregående år. Svavelutsläppen från internationell sjöfart har varierat mycket sedan 1990.
Flera orsaker bakom årliga variationer av utsläppen
Det finns flera förklaringar till varför den internationella bunkringen för sjöfart varierar med tiden. Utsläppen som redovisas i denna statistik omfattar utsläpp från bunkerolja som köpts i Sverige och används för internationella destinationer. Utsläpp från internationell sjöfart definieras som utsläpp från det bränsle som köpts i Sverige av svenskt eller utländskt registrerade fartyg och som används för transporter till utländska destinationer, exklusive fiskefartyg.
Fartyg i internationell trafik som kör till och från svenska hamnar kan bunkra både i Sverige och utomlands. Vissa år bunkrar fartygen mer i Sverige än utomlands och andra år kan det vara tvärtom. Det gör att statistiken över svaveldioxidutsläppen kan variera en del från år till år, trots att trafiken är ungefär lika stor.
En annan orsak till att utsläppen av svaveldioxid kan variera i mängd mellan olika år, är att fartygsbränslen finns i många varianter med olika mycket svavelinnehåll. I Östersjön, Nordsjön samt Engelska kanalen är det bara tillåtet att köra med ett lågsvavligt bränsle. Men många fartyg som kör till och från destinationer utanför Östersjön, Nordsjön samt Engelska kanalen bunkrar även högsvavel haltigt bränsle i Sverige. Eftersom dessa bunkringsmängder kan variera en del från år till år så varierar även utsläppen av svaveldioxid från utrikes sjöfart.
Minskade SO2-utsläpp från bränsle till flyg och sjöfart
Största delen av SO2-utsläppen kommer från bränsle till sjöfart, som stod för cirka 91 procent av de totala utsläppen år 2023. Utsläppen har minskat med 76 procent sedan 1990.
Andelen SO2-utsläpp från internationell luftfart är relativt liten (nio procent eller ca 0,7 tusen ton) år 2023. Utsläppen har ökat med 29 procent sedan 1990 till följd av ökad aktivitet.
Under 2023 har utsläppen ökat med ca 9 procent jämfört med året före, vilket förklaras med att antalet destinationer från svenska flygplatser har ökat.
ANSVARIG MYNDIGHET
- Naturvårdsverket
Underlag till Sveriges rapportering av luftföroreningar till EU och FN:s luftvårdskonvention (CLRTAP) 2025. Underlagen är framtagna av SMED.
Metodik: Se Informative Inventory Report.
Nästa uppdatering: December 2025.
Statistikens kvalitet
En utförlig beskrivning av statistiken finns i kvalitetsdeklarationen.
Kvalitetsdeklaration – Utsläpp av luftföroreningar (pdf)
Utsläpp av luftföroreningar – detaljerad statistik och dokumentation (scb.se)
ANSVARIG MYNDIGHET
- Naturvårdsverket
Detaljerade uppgifter om utsläppen hittar du i SCB:s Statistikdatabas:
Utsläpp av luftföroreningar (scb.se)
För information om statistikens indelning, se excelfilen:
ANSVARIG MYNDIGHET
- Naturvårdsverket
Mer information om utsläppsiffrorna
De metoder som används vid sammanställningen av utsläppssiffrorna finns beskrivna i Sveriges Informative Inventory Report. Där finns också en analys av utsläppstrenderna sedan 1990.