Kväveoxider, utsläpp till luft från internationellt flyg och sjöfart

Granskad: ‎den ‎12‎ ‎december‎ ‎2023

Utsläppen av kväveoxider till luft från bränsle som tankas i Sverige och används till utrikes flyg och sjöfart, även kallad internationell bunkring, har ökat kraftigt sedan 1990. Sjöfarten står för den största delen av dessa utsläpp.

      Kraftig ökning sedan 1990

      Kraftig ökning sedan 1990

      Den internationella flyg och sjöfarten ger upphov till betydande utsläpp av kväveoxider (NOx). Dessa utsläpp omfattas för närvarande inte av några nationella åtaganden om utsläppsminskningar och räknas därför inte in i de nationella utsläppen vid rapportering till FN:s luftvårdskonvention och till EU, men redovisas årligen separat.

      Utsläppen av kväveoxider från bränslen som används till utrikes flyg och sjöfart bidrar till betydligt större utsläpp än den inhemska sjöfarten och flyget. De aggregerade utsläppen av kväveoxider från internationella transporter uppgick år 2022 till över 93 tusen ton, en ökning med cirka 76 procent jämfört med 1990. Under 2022 minskade utsläppen med ca fyra procent jämfört med föregående år.

      Sjöfarten står för största delen av NOx-utsläpp

      Största delen av NOx-utsläppen kommer från sjöfart som stod för cirka 92 procent av de totala utsläppen år 2022. Det har ökat med ca 82 procent sedan 1990 till följd av ökad aktivitet. Mellan 2021 och 2022 minskade utsläppen med ca åtta procent.

      Covid-19-pandemin har påverkat NOx-utsläppen från flygtrafiken

      Andelen NOx-utsläpp från internationell luftfart är relativt liten (åtta procent eller drygt sju tusen ton) år 2022. Sedan 1990 och fram till 2019 ökade utsläppen med 90 procent på grund av ökat internationellt resande. Mellan 2019 och 2021 märks en kraftig nedåtgående trend då utsläppen minskade med ca 60 procent till följd av Covid-19-pandemin då flygresandet minskade stort under perioden. 

      Under 2022 har utsläppen återigen ökat med 76 procent jämfört med året före men var fortfarande 33 procent lägre jämfört med 2019. Detta kan förklaras med att flygreseåret 2022 präglades av en stark återhämtning för såväl flygresandet som svensk tillgänglighet, med en kraftig ökning av antalet destinationer från svenska flygplatser.

      ANSVARIG MYNDIGHET

      • Naturvårdsverket