Marknära ozon i urban och regional bakgrund (årsmedelvärden)
Marknära ozon skadar både människors hälsa och växtlighet. Till skillnad från andra föroreningar är halterna generellt sett högre på landsbygden än i städerna.
Högst halter på landsbygden
Halterna av ozon är generellt sett lägre i svenska tätorter än på landsbygden. Det beror på att ozon bryts ner av kväveoxid från fordonsavgaser.
Sett över en längre tidsperiod har antalet episoder med riktigt höga ozonhalter minskat. Samtidigt ökar medelbelastningen av ozon i regional bakgrund (landsbygd) över hela norra halvklotet, vilket är relaterat till ökade emissioner globalt av ozonbildande ämnen som metan, kolmonoxid, kvävedioxid och flyktiga organiska kolväten (VOC).
Eftersom förekomsten av ozon i stor utsträckning påverkas av meteorologin kan det förekomma relativt stora skillnader i ozonhalt mellan olika år.
Både naturligt förekommande och en förorening
Ozon finns naturligt i luften, men marknära ozon är också en luftförorening som bildas av kväveoxider och flyktiga organiska ämnen, främst vid inverkan av starkt solljus under sommarhalvåret.
Vid högtryckstillfällen, då kraftigt förorenad luft från centrala Europa förs in över Sverige med svaga vindar, kan det uppstå så kallade ozonepisoder. Under dessa episoder kan ozonhalten vara två-tre gånger högre än normalt, och de allra högsta halterna förekommer oftast på eftermiddagen.
Ozonhalterna påverkar hälsa och grödor
Höga ozonhalter påverkar människors hälsa negativt bland annat genom irritation av ögon och slemhinnor. De kan också orsaka inflammation i luftvägarna. En ökning av korttidshalten av ozon ökar antalet sjukhusinläggningar i luftvägssjukdomar, påverkan på graviditetsutfall samt ökar dödligheten i befolkningen som helhet.
Ozon kan också skada växtlighet genom att bladens åldrande påskyndas, vilket årligen orsakar stora ekonomiska förluster för såväl jordbruket som skogsbruket.
Data för regional bakgrund är framtagna inom ramen för den nationella miljöövervakningen som finansieras av Naturvårdsverket (undantag Norra Kvill). Data för tätort är framtagna av respektive kommun (undantag Djursholm Vasaskolan, Rödeby, Staffanstorp och Ytterby som ingår i den nationella övervakningen).
Resultat från kalenderår med ≥310 mätdygn på respektive station ingår i diagrammet.
Luftkvalitetsförordning (2010:477) (riksdagen.se)
Naturvårdsverkets föreskrifter om kontroll av luftkvalitet (NFS 2019:9)
I ”Nationell luftövervakning – Sakrapport med data från övervakning inom Programområde Luft t.o.m. 2021” redovisas de samlade resultaten från den nationella miljöövervakningen av huvudsakligen regional bakgrund till och med 2021. (Utförare: IVL Svenska Miljöinstitutet AB, ACES Stockholms universitet, SLU och SMHI).
Rapportering och uppdatering
SMHI är, på uppdrag av Naturvårdsverket, datavärd för luft.
- Rapportering av data till datavärden sker varje år senast den 31 mars.
- Nästa rapportering av data hösten 2025.
Mer data kan hämtas via datavärden:
Läs mer om luft
Här kan du bland annat läsa mer om miljökvalitetsnormerna för utomhusluft och hur luftkvaliteten kontrolleras.