Konsumtionsbaserade utsläpp av växthusgaser i Sverige och andra länder

Vi importerar såväl slutprodukter (till exempel kläder, skor och elektronik) som insatsvaror (till exempel råmaterial, delkomponenter och energi) och tjänster (till exempel transporter och banktjänster), som behövs för att producera varorna vi använder i Sverige.

Över 80 procent av importen till Sverige kommer från länder i Europa. Framför allt importerar vi mycket från Tyskland som är vår största handelspartner.

Utsläppsintensitet definieras som ett lands totala växthusgasutsläpp per BNP. Det är ett grovt mått på hur utsläppsintensiv produktionen är i ett land i genomsnitt. Utsläppsintensiteten beror bland annat på energikällor och reningsteknik som finns i landet och dessa kan skilja sig mycket åt mellan olika länder.

En ökning av import från ett land med hög utsläppsintensitet påverkar mängden utsläpp som sker i andra länder mer än om importökningen sker från länder med lägre utsläppsintensitet.

Flera olika faktorer kopplade till utsläppsintensiteten kan bidra till att de konsumtionsbaserade utsläppen av växthusgaser minskar:

1. Vi importerar mindre från länder med hög utsläppsintensitet.
   Exempel: Ryssland har förhållandevis höga utsläpp i förhållande till BNP jämfört med många andra importländer och med Sverige. Därför har en förändring av importen från Ryssland ett stort genomslag på utsläppen.
2. Utsläppsintensiteten har minskat i länder som från början haft hög intensitet.
   Exempel: Minskad utsläppsintensitet inom ett land som från början haft höga nivåer påverkar resultatet ytterligare. Ett exempel är Kina där utsläppsintensiteten minskar.
3. Utsläppsintensiteten i Sverige har minskat.
   Exempel: I Sverige har det skett en nedgång i utsläppsintensitet. Minskningen har skett i många branscher, men är särskilt stor i industrisektorerna och då speciellt inom gruvnäringen, pappers- och massaindustri samt tryckerier och från produktion av el- och fjärrvärme.

Den konsumtionsbaserade beräkningsmetoden utgör ett av tre olika sätt att beräkna utsläpp av växthusgaser. Resultaten skiljer sig åt beroende på vilken metodik som används.

De konsumtionsbaserade utsläppen är i absoluta tal relativt osäkra i jämförelse med de territoriella utsläppen. Skattningen av konsumtionsutsläpp blir också mer osäker när de bryts ner på en mer detaljerad nivå, speciellt för utsläpp i utlandet. Du kan läsa mer om detta och om metoden för konsumtionsbaserade utsläpp under fliken Om data och metod.

Här kan du läsa mer om varför utsläpp beräknas på olika sätt och varför konsumtionsbaserade utsläpp är ett värdefullt kompletterande perspektiv:

Tre sätt att beräkna klimatpåverkande utsläpp

Naturvårdsverket tar del av Statistiska centralbyråns (SCB) statistik för konsumtionsbaserade utsläpp för att följa upp Sveriges klimatpåverkan i andra länder. Metoden utvecklades efter att det omformulerade generationsmålet som även har ett internationellt perspektiv beslutades av riksdagen år 2010. Riksdagens definition av generationsmålet säger att:

”Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser.”

Generationsmålets sju så kallade strecksatser förtydligar målets innebörd och visas vad miljöpolitiken ska fokusera på. En av satserna formulerar målbilden som att: 

”Konsumtionsmönstren av varor och tjänster orsakar så små miljö- och hälsoproblem som möjligt.”

Med det i åtanke har den konsumtionsbaserade klimatstatistiken tagits fram för att följa upp generationsmålet.

Miljöräkenskaperna på SCB beräknar årligen de konsumtionsbaserade utsläppen.

Miljöräkenskaperna på SCB beräknar de konsumtionsbaserade utsläppen av växthusgaser genom en miljöexpanderad input-outputanalys, en metod som kopplar utsläpp per bransch till konsumtion.

Beräkningarna baseras bland annat på officiell statistik om utsläpp och nationalräkenskapernas input-outputtabeller. Till exempel kan utsläppen från stålproduktion tas fram genom att den genomsnittliga utsläppsintensiteten per producerad krona multipliceras med produktionsvärdet. Sedan korrigeras nivåerna för import och export.

Konsumtionsbaserade utsläpp av växthusgaser eftersläpar med två år. Det beror på att det tar ungefär två år att sammanställa nationalräkenskaperna vilka används som underlag.

Om miljöräkenskaperna på SCB:s webbplats

Utsläpp som sker i andra länder på grund av vår konsumtion av importerade varor och när vi är utomlands, kan inte beräknas med samma noggrannhet som utsläpp som sker i Sverige.

Sedan 2018 har dock SCB gått över till att använda en modell som utvecklades av forskningsprojektet Policy-Relevant Indicators for National Consumption and Environment (PRINCE). Projektet har haft som syfte att analysera potentiell miljöpåverkan kopplad till svensk konsumtion, både i Sverige och utomlands.

Modellen inkluderar att alla andra länder handlar multilateralt (det vill säga att de handlar med varandra), att länder har specifika produktionsstrukturer och specifika utsläppsintensiteter per sektor. Tidigare modell utgick från genomsnittlig utsläppsintensitet.

För att åstadkomma detta har Prince-projektet använts en internationell databas, Exiobase, som kopplas till Sveriges officiella statistik om national- och miljöräkenskaper. Databasen Exiobase uppdaterades nyligen vilket har gett en ny nivå på tidserien.

En ny metod för residensjustering används för första gången vid framtagandet 2018. Den nya residensjusteringen gäller framför allt för transporter: tunga lastbilar (framförallt inom H49 landtransportföretag, men även andra branscher, till exempel byggverksamhet), rederier (H50) och flygbolag (H51).

Den nya residensjusteringsmetoden leder till en nivåförskjutning för skattningen av växthusutsläpp från Sveriges ekonomi, där den nya nivån är cirka tre miljoner ton koldioxidekvivalenter lägre per år för hela tidsserien. Den nya modellen är också flexibel vilket innebär att den databas som används kan ersättas framöver om så önskas.

SCB använder en global multiregional databas som heter Exiobase för att skatta utsläpp förknippade med import. Databasen utvecklas och förvaltas av ett konsortium som norska tekniska universitetet i Trondheim (NTNU) leder. För produktionsår 2021 implementerades en ny version av Exiobase – version 3.8.2. Produktionsår 2020 användes Exiobase – version 3.8.

Mer information finns här:

EXIOBASE 3: Developing a Time Series of Detailed Environmentally Extended Multi-Regional Input-Output Tables (Wiley online library)

Statistik över utsläpp av växthusgaser och luftföroreningar (pdf på SCB:s webbplats)

Kvalitetsdeklaration, Miljöräkenskaper – Miljöpåverkan från konsumtion (pdf på SCB:s webbplats)

De växthusgaser som inkluderas är koldioxid, lustgas, metan och fluorerade växthusgaser. Resultatet presenteras i koldioxidekvivalenter vilket används för att få alla växthusgaser jämförbara med koldioxid.

Sveriges territoriella utsläpp, som visar de utsläpp som sker inom Sveriges gränser, är 48 miljoner ton 2021. De produktionsbaserade utsläppen, som visar de utsläpp som kopplas till BNP där även utsläpp från internationell bunkring ingår, är 51 miljoner ton.

De konsumtionsbaserade utsläppen inkluderar utsläpp som sker i Sverige och utomlands för att tillfredsställa efterfrågan i samhället i form av hushållens konsumtion, den offentliga sektorns konsumtion och samhällets investeringar (byggnader, infrastruktur). De konsumtionsbaserade utsläppen var 88 miljoner ton koldioxidekvivalenter år 2021.

SCB: Miljöräkenskaper, nationalräkenskaper och Handelsstatistik (varor och tjänster) 2008–2023.

Miljöräkenskaper hos SCB

Miljöräkenskaper hos Eurostat

Input/output hos Eurostat

Exiobase

Årligen rapporteras de samlade utsläppen av växthusgaserna koldioxid, metan, dikväveoxid och fluorerade gaser till FN:s klimatkonvention och till EU-kommissionen. För att få alla växthusgaser jämförbara multipliceras alla utsläpp, förutom koldioxid, med en global uppvärmningspotential (Global Warming Potential – GWP), se tabellen.