Väder och växthusgasutsläpp

Granskad: ‎den ‎14‎ ‎december‎ ‎2023

Utsläppen av växthusgaser från produktion av el- och fjärrvärme varierar med vädret. Normalårskorrigerade utsläpp visar utveckling utan påverkan från väder.

      Logotyp för Sveriges officiella statistik
      Officiell statistik

      Vädret påverkar utsläppen av växthusgaser

      Utsläppen av växthusgaser från produktion av el och fjärrvärme är cirka 8 procent av de totala svenska växthusgasutsläppen och är tillsammans med industrin den sektor där utsläppen kan variera mest. Industrins utsläpp varierar med ekonomiska läget och el- och fjärrvärmesektorns utsläpp varierar med väder.

      I normalårskorrigerade utsläpp har vädrets effekter räknats bort

      Vädret påverkar användning och produktion av olika energislag olika och därmed utsläppen av växthusgaser. Fossila bränslen sätts idag främst in för att hantera perioder där behovet av el och värme är mycket stort eller där andra energislag inte kan leverera, till exempel under mycket kalla och vindstilla dagar. Avfallsbränslen är billiga och används mer som baskraft i kraftvärmen än för att reglera med. De så kallade normalårskorrigerade utsläppen räknar bort effekten av vädret (solinstrålning, utomhustemperatur, nederbörd och vindförhållanden).

      De normalårskorrigerade värdena har tagits fram för år 1990–2021 och visar hur de svenska utsläppen utvecklas oberoende av vädrets variationer år från år, vilket ger en tydligare bild av strukturella förändringar inom energisystemet.

      Utsläppen av fossil koldioxid minskar

      De normalårskorrigerade utsläppen av fossil koldioxid har en nedåtgående trend och minskade särskilt under åren 2009–2013.

      För samtliga år under perioden 1990 till 2021, utom år 1996, 2010, 2012, 2013 och 2021 har de normalårskorrigerade utsläppen av fossil koldioxid från el och fjärrvärme varit större än de faktiska utsläppen. Med andra ord skulle utsläppen ha varit högre än vad de faktiskt var under alla år, frånsett 1996, 2010, 2012 och 2013 och 2021 om vi hade haft "normalt" väder.

      Med normalt väder menas det genomsnittliga vädret under tidsperioden 1965 till 1995. Normalåret reviderades dock från utsläppsår 2020 och baseras numera på det genomsnittliga vädret under tidsperioden 1991–2020. På grund av ändringen av normalåret har skillnaden mellan korrigerade utsläpp och faktiska utsläpp blivit mindre då det nya normala året är varmare än det tidigare normalåret.

      Varmare väder har gett lägre utsläpp av växthusgaser

      Det varmare vädret har gett lägre växthusgasutsläpp. I medeltal har de verkliga utsläppen varit 12 procent, eller ungefär en miljon ton koldioxidekvivalenter, lägre från sektorn än de hade varit vid ”normalt” väder under perioden 1990 till 2021.

      För de totala växthusgasutsläppen motsvarar detta att de verkliga utsläppen i genomsnitt har varit två procent lägre än de skulle ha varit vid ”normalt väder”.

      Sedan år 1990 har milda vintrar och nederbördsrika år dominerat. Det har lett till lägre uppvärmningsbehov och även ett minskat behov av fossileldad elproduktion eftersom vattenkraftsproduktionen varit stor. Det har därför skett mindre utsläpp av koldioxid än under normala år.

      Som störst var skillnaden år 2000, då de verkliga utsläppen bara var 60 procent av de normalårskorrigerade utsläppen. Detta motsvarade sex procent, eller knappt fyra miljoner ton koldioxidekvivalenter, av de totala växthusgasutsläppen år 2000.

      År 2021 var ett varmt år och de normalårskorrigerade utsläppen och de faktiska utsläppen var nästan lika stora. De faktiska utsläppen 2021 var dock något högre än de normalårskorrigerade. 

      Biobränslen har gett stor utsläppsminskning

      Under 1990-talet och en bit in på 2000-talet var de normalårskorrigerade årliga fossila koldioxidutsläppen från el- och fjärrvärmeproduktion i stort sett konstanta. Utsläppen minskade efter 2008. Utsläppsminskningen beror framförallt på en övergång från fossila bränslen och energitorv till förnybar energi, främst biobränsle.

      Utsläpp av växthusgaser från el- och fjärrvärmeproduktion

      ANSVARIG MYNDIGHET

      • Naturvårdsverket