Skog, utsläpp och upptag av växthusgaser

De årliga nettoupptagen och nettoutsläppen av växthusgaser på skogsmark är uppdelade i så kallade kolpooler:

• levande träd
• dött organiskt material (döda träd och växter)
• markkol (mineraljord och organogen jord)
• övriga utsläpp (bränder och gödsling med mera).

Biomassa som används för bioenergi redovisas som ett omedelbart utsläpp, medan utsläpp från biomassa som används i träprodukter senareläggs och ingår i avverkade träprodukter.

Det totala nettoupptaget för alla kolpooler på skogsmark har en minskande trend och år 2023 var nettoupptaget 32 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Det totala nettoupptaget på skogsmark har under perioden 1990 till 2023, varierar mellan 61 och 32 miljoner ton koldioxidekvivalenter och har i genomsnitt varit 55 miljoner ton koldioxidekvivalenter per år. Minskningen beror till stor del på att nettoupptaget har minskat i levande träd.

Årets skattning av nettoupptaget i levande träd på skogsmark för 2023 uppgick till fyra miljoner ton koldioxid vilket är 24 miljoner ton lägre jämfört med genomsnittet för perioden 1990-2023. Numera är nettoupptaget i levande träd lägre än nettoinlagringen av kol i mineraljorden, dött organiskt material och avverkade träprodukter.

Förändringen i levande träd följer utvecklingen i förhållandet mellan tillväxt och avgång (avverkning plus naturlig avgång). Under den senaste tioårsperioden har tillväxttakten avtagit samtidigt som både avverkningen  och den naturliga avgången ökat som en följd av torka och ökade insektsangreppen. De senaste åren har även efterfrågan och priset för virke varit högt, bland annat till följd av kriget i Ukraina och effekten av torka i övriga Europa. Tillsammans leder det till att nettoupptaget i levande träd under de sista åren är på en låg nivå.

Skogsdata (slu.se)

Avverkningsstatistik (skogsstyrelsen.se)

Att nettoupptaget  trots allt inte är ännu lägre beror på att hela tillväxten i levande träd fortfarande är högre än avgången i vissa delar av Sverige (om än med en liten marginal, se länk nedan) samt att kolförrådet i dött organiskt material med stubbar ökar vid avverkning tillsammans med en hög kolinlagring i mineraljord. De större förändringar i trenden förutom efter 2013, återfinns i levande träd framför allt runt 2005 och till viss del 2007, till följd av stormarna Gudrun och Per.

Att avverkningen blev större under 2005 och 2007 samt åren efter 2012 avspeglas också i kolpoolen avverkade träprodukter, se webbsidan Nettoutsläpp och nettoupptag av växthusgaser från markanvändning (LULUCF). Vid högre avverkning ökar nettoinlagringen i långlivade träprodukter samt under en kortare tid även i pappersmassa och papper.

Den dominerande kolpoolen på skogsmark är numera mineraljord och har så varit under den senaste tioårsperioden följ av dött organiskt material då nettoupptaget i träden minskat drastiskt.

Inför årets skattning av nettoupptag i levande träd har ett stort utvecklingsarbete genomförts. I och med detta arbete har korrektheten och precisionen i siffrorna ökat och sannolikt minskar den nya metoden effekten av de återkommande omräkningar som görs när nya inventeringsdata finns tillgänglig.

Nettoutsläpp och nettoupptag av växthusgaser från markanvändning (LULUCF)

Det största nettoupptaget av kol sker i mineraljorden och 2023 uppgick nettoinlagringen till 20 miljoner ton koldioxid. Upptaget är en långsam process, som bland annat beror på mängden avverkningsrester och det årliga förnafallet från träden (barr och löv), tillsammans benämnt dött organiskt material, samt hur snabbt dessa växtdelar bryts ner och bildar mer stabilt markkol. I förhållande till den totala markkolspoolen är det årliga nettoupptaget mycket litet. Det gör också att förändringarna är svåra att skatta. Underlaget till skattningen av nettoinlagringen i mineraljord bygger sedan denna submission på tre fullständiga provtagningscykler inom markinventeringen (30 års data) vilket resulterat i uppdaterade siffror.

De huvudsakliga nettoutsläppen på skogsmark kommer från dränerad organogen jord. Nettoutsläppen kan vara både i form av koldioxid, metan och lustgas beroende på innehållet av kväve och markens fuktighet. På skogsmark var nettoutsläppet från dränerad organogen jord lite drygt 5 miljoner ton koldioxidekvivalenter år 2023. Även här har metodförbättringar skett och som genererat uppdaterade emissionsfaktorer.

Det är viktigt att notera att osäkerheten är stor i beräkningarna av utsläpp och upptag på skogsmark.

Årligt virkesförråd i skogen

Tillväxt och avverkningar i skogen

Metoderna för beräkning av territoriella utsläpp och upptag finns beskrivna i detalj i rapporten om Sveriges nationella växthusgasinventering även kallad National Inventory Report (NIR). Metoderna beskrivs översiktligt i huvudrapporten och i mer detalj för de specifika delsektorerna i separata bilagor. Beräkningarna följer rapporteringsriktlinjer från FN:s klimatkonvention (UNFCCC) och metodriktlinjer från FN:s expertorgan IPCC (Intergovernmental Panel on Climate Change), och gäller för hela tidsserien från år 1990 fram till senaste publicerade året.

Metoderna kan delas in tre metodnivåer. Den första metodnivån (Tier I) använder enklare aktivitetsdata och rekommenderade emissionsfaktorer framtagna av IPCC. De två nästkommande metodnivåerna (Tier II och III) utgår från mer detaljerade aktivitetsdata och nationella emissionsfaktorer på sektors- respektive anläggningsnivå.

Statistik om territoriella utsläpp och upptag fram till ett givet år publiceras i slutet av efterföljande år av Naturvårdsverket. NIR-rapporten publiceras sen årligen våren därpå i samband med den svenska rapporteringen till EU-kommissionen senast 15 mars och till FN senast 15 april. År 2024 är deadline för rapportering till FN uppskjuten till 31 december 2024 på grund av att nya rapporteringstabeller håller på att utvecklas av UNFCCC-sekretariatet. Naturvårdsverket rapporterade NIR-rapporten till EU den 15 mars. Den går att ladda ner här:

Sweden 2024 National Inventory Report (NIR) (pdf, europa.eu)

Årligen rapporteras de samlade utsläppen av växthusgaserna koldioxid, metan, dikväveoxid och fluorerade gaser till FN:s klimatkonvention och till EU-kommissionen. För att få alla växthusgaser jämförbara multipliceras alla utsläpp, förutom koldioxid, med en global uppvärmningspotential (Global Warming Potential – GWP), se tabellen.